Barn- och ungdomspsykiatri – Jens Högströms forskargrupp

Internetförmedlad KBT för blandade ångesttillstånd 

Det generiska IKBT-programmet riktar sig till barn i åldersgruppen 8-12 år med olika ångesttillstånd (separationsångest, social ångest, generaliserat ångestsyndrom paniksyndrom och specifika fobier). Programmet har utvärderats i två pilotstudier och två randomiserade kontrollerade studier och resultaten har visat på goda effekter. 

Internetförmedlad KBT vid social ångest 

En IKBT-behandling specifikt riktad till unga, 10-17 år, med social ångest (social fobi). Behandlingen har utvärderats i en pilotstudie och en randomiserad kontrollerad studie med goda resultat, där IKBT visade sig vara mer effektivt och mer kostnadseffektivt än en aktiv kontrollbehandling. 

JAMA Psychiatry podcast

Internetförmedlad KBT vid generaliserat ångestsyndrom eller överdriven oro  

En IKBT-behandling utvecklad för ungdomar 13-17 år med generaliserat ångestsyndrom/överdriven oro. Behandlingen har tidigare utvärderats i två mindre studier med lovande resultat och nu nyligen även i en randomiserad kontrollerad studie. 

Internetförmedlad KBT vid tvångssyndrom 

Detta IKBT-program har utvecklats för barn och ungdomar 7-17 år med tvångssyndrom. Behandlingen har tidigare utvärderats för ungdomar 13-17 år i en pilotstudie och en randomiserad kontrollerad studie samt för barn 7-12 år i en pilotstudie. De tidigare studierna har visat goda resultat och programmet har nu utvärderats i en stor randomiserad kontrollerad studie för hela åldersgruppen 7-17 år. I den senaste studien jämfördes IKBT med sedvanlig (face-to-face) KBT på mottagningen och resultaten visade att IKBT inte var mindre effektivt än sedvanlig KBT. 

Internetförmedlad KBT inom reguljär vård 

Två av behandlingsprogrammen har utvärderats i studier inom ramen för reguljär vård; det generiska ångestbehandlingsprogrammet har utvärderats i Region Jämtland Härjedalen och behandlingsprogrammet för tvångssyndrom utvärderats vid specialistmottagningar för tvångssyndrom i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen. De behandlingsprogram som implementeras inom reguljär vård planeras att utvärderas i en studie där samtliga patienter som erbjuds internetbehandling, oavsett tillstånd, tillfrågas om att delta i forskningsprojektet. 

Uppmärksamhetens, inlärningens och beslutsfattandets psykopatologi  

Projektet Uppmärksamhetens, inlärningens och beslutsfattandets psykopatologi består av flera olika delstudier. I dem används ögonrörelsemätning (”eye tracking”) och psykologiska experiment för att studera hur barn och unga med tillstånd som social ångest/social fobi, autism, generaliserat ångestsyndrom och depression lär sig, uppfattar världen och fattar beslut. En central fråga i projektet är om avvikande beslutsfattande, inlärning och uppmärksamhet går att påverka genom kognitiv beteendeterapi (KBT). En annan viktig fråga är om de avvikelserna kan förutsäga vilka som har störst nytta av behandlingar. Forskningen kan hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom psykiatriska symtom och bidra till bättre behandlingar. 

Projektet har genererat flera publikationer och resultaten tyder hittills på att det finns delar av den sociala uppmärksamheten där unga med social ångest skiljer sig åt från normalpopulationen. Nu pågår en studie där vi följer ungdomar med depression. 

Ansvarig för studierna är docent Johan Lundin Kleberg

Könsdysfori bland barn och ungdomar

Unga med könsdysfori har ett lidande orsakat av att deras tilldelade kön inte överensstämmer med könsidentiteten. Forskning visar på ökad risk för depression, ångest, självskada och suicidalitet inom gruppen. Könsbekräftande behandling har i flera studier visat sig minska den risken. Sedan tiotalet år söker allt fler unga vård för könsdysfori i Sverige, liksom i många andra länder. Men, vi vet väldigt lite om hur gruppen ser ut och effekterna av den givna vården. Det behövs även mer forskning om effekten av de psykologiska och medicinska behandlingar (t.ex. pubertetsblockerande hormoner och könsbekräftande hormonbehandling) som rekommenderas i nationella och internationella riktlinjer, samt hur det går på lång sikt för de som fått en könsdysforidiagnos som unga. Inom forskargruppen planerar vi ett projekt där vi vill kartlägga och följa unga (<18 år) som remitteras till mottagningen för könsdysfori inom barnpsykiatrin (BUP KID) i Stockholm. Vi vill dokumentera de insatser som ges inom könsdysforivården och undersöka effekten av dessa på psykisk hälsa. Projektet avser också att i nationella register följa hur det går på lång sikt för samtliga i Sverige som har diagnosticerats med könsdysfori. Förhoppningen är att den nya kunskapen kommer att förbättra förståelsen för vilka insatser som ska prioriteras samt hur könsdysforivården bör organiseras.

Ansvariga för studierna är docent Louise Frisén och docent Jens Högström

Psykiatrisk tvångsvård av barn och unga: Riskfaktorer, tvångsåtgärder och resultat

Existerande forskning om barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) heldygnsvård (dvs. på dygnetrunt-avdelning) i Sverige och internationellt ger inte tillräckligt bra underlag för behandling och insatser för att minska tvångsvård (enl. Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, LPT) samt tvångsåtgärder. Skillnader i lagstiftning, patientflöden och dokumentation mellan olika länder och regioner inom landet kräver dessutom noggrann studiedesign och resultatvärdering.  

I flera nya studier undersöker vi barn och unga vuxna i psykiatrisk tvångsvård och deras vård. I en nationell länkad registerstudie undersöks alla heldygnsvårdade inom BUP i Sverige (<18 år) 2010-2021 samt psykosociala, psykiatriska och organisatoriska riskfaktorer för tvångsvård och tvångsåtgärder (avskiljning, fastspänning, tvångsmedicinering och sondmatning). Samt hur det går efteråt för dessa patienter. Vi jämför BUP-patienter med unga vuxna (18-24 år) i allmänpsykiatrisk heldygnsvård och kontrasterar även svenska med finska BUP data. I en systematisk översikt av existerande, internationell forskning undersöks användning av olika tvångsåtgärder och riskfaktorer för detta.  

För att minska tvångsåtgärder inom BUP heldygnsvård skärptes LPT-lagen specifikt för barn 1 juli 2020. Vi undersöker med kvalitativa intervjuer hur BUP-professionella hanterat förändringen samt med registerdata vilka önskade och oavsiktliga förändringar i psykiatrisk tvångsvård och -åtgärder som ses efteråt jämfört med före.  I en representativ nationell tvärsnittsundersökning inviteras barn i pågående BUP heldygnsvård att efter informerat samtycke digitalt självrapportera upplevt tvång och vi studerar organisatoriska samt individuella riskfaktorer för upplevt tvång.  

Bättre vetskap om riskfaktorer för LPT-vård och tvångsvårdsåtgärder underbygger förebyggande arbete. Kontraproduktiva eller skadliga arbetsprocesser i BUP tvångsvård kan uppmärksammas och leda till förbättringar. Kunskap om striktare lagstiftning verkligen minskar användningen av tvångsåtgärder bland barn behövs för utvärdering av om lagändringar når avsedda resultat utan negativa bieffekter. Sammantaget antas projektet bidra till bättre psykiatrisk vård för mycket utsatta barn och unga. 

Projektet har finansiering från Vetenskapsrådet Medicin för 2022-2024 och genomförs i samarbete med bland annat dr Erik Pettersson, MEB, KI samt professor Riittakerttu Kaltiala, Tampere universitet, Finland.

Ansvarig för studierna är Niklas Långström, docent i barn- & ungdomspsykiatri och medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Medicinsk pedagogisk forskning 

En digital färdighetsträning för läkarstudenter i suicidriskbedömning av barn och ungdomar är under utveckling. Genomförbarhet, godtagbarhet och preliminära effekter på läkarstudenternas kompetens kommer att utvärderas i en pilotstudie. 

Ansvariga för studien är med dr Anna Lundh och professor Eva Serlachius.