Endokrin- och sarkomkirurgiska sektionen på Karolinska behandlar varje år, i ett multidisciplinärt samarbete, över tusen patienter med sarkom och tumörer och/eller funktionella rubbningar i endokrina organ. Det gör oss till Nordens största endokrinkirurgiska klinik.
Foto: N/ARobert Bränström är forskargruppsledare för gruppen Endokrin kirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Kontakta oss i gruppen Endokrin kirurgi
Besöksadress:
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Elite Hotell plan 2
171 76 Stockholm
Foto: CancerfondenEn patient med sköldkörtelcancer har precis opererats och en tumör har plockats ut. Vi följer vävnadsprovet från operationssalen till laboratoriet på patologen, till frysarna i biobanken och sedan tillbaka till vården igen. Det här är en resa som för forskningen framåt, och som är så viktig för att fler ska överleva cancer. Följ med cancerforskarna Jan Zedenius och Christofer Juhlin en dag på jobbet, i Cancerfondens podd GLÖD.
Vår forskning är i hög grad translationell och omfattar epidemiologiska studier, kvalitetsregisterstudier, molekylärbiologisk laboratorieforskning och kliniska behandlingsstudier. Målet är att identifiera nya angreppspunkter för diagnostik, prognostisk värdering samt behandling och uppföljning. Med hjälp av stora patientunderlag har vi goda möjligheter att analysera patientnytta och att identifiera nyckelfaktorer som kan ligga till grund för förbättringsarbete.
Sarkom är sällsynta solida tumörer som kan uppstå var som helst i kroppens mjuk- och stödjevävnad. Morfologiskt omfattar dessa mer än 60 olika histopatologiska subgrupper. Vi studerar de olika sarkomformer som förekommer i buk och retroperitoneum. I mag-tarmkanalen är gastrointestinal stromacellstumör (GIST) den dominerande sarkomtypen. Incidensen beräknas till cirka 15 fall per miljon invånare och år.
GIST anses utgå från stamceller som under normala betingelser differentieras till Cajals interstitiella celler. Mutationer i KIT utgör en tidig händelse i utvecklingen av GIST. Tyrosinkinasblockerare, till exempel imatinib, blockerar effektivt KIT och har ofta en dramatisk behandlingseffekt, med snabb nedgång i metabol aktivitet och tumörregress. GIST-celler innehåller sekretionsgranula och uttrycker ett flertal proteiner som är involverade i sekretions-mekanismer, vilket innebär att det finns förutsättningar för att GIST utsöndrar olika substanser. Målet med studierna är att på sikt identifiera nya angreppspunkter för behandling, monitorering och uppföljning.
Tyreoideacancer är den vanligaste endokrina cancerformen. Incidensen ökar och är nu över 5 per 100 000 invånare och år i Sverige. Målet med våra studier är att identifiera faktorer som kan möjliggöra individualiserad tumörbehandling.
De vanligaste formerna av tyreoideacancer, papillär och follikulär, sammanfattas under diagnosen differentierad tyreoideacancer. Dessa tumörer har generellt god prognos, men cirka 10 % av patienterna avlider till följd av sjukdomen. Vår forskning är i första hand inriktad på tumörutveckling och prognostiska faktorer.
I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer av betydelse för återfall och sjukdomsspecifik mortalitet samt effekter på hälsorelaterad livskvalitet. De molekylärgenetiska studierna omfattar analyser på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik. Våra studier inkluderar även andra former av tyreoideacancer samt kirurgisk behandling av funktionella rubbningar i tyreoidea. Med hjälp av stora patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera prognostiska faktorer och tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.
Primär hyperparatyreoidism (pHPT) är en folksjukdom som drabbar kvinnor oftare än män, och prevalensen ökar med stigande ålder. Vid populationsbaserad screening har pHPT diagnostiserats hos 3,4 % av postmenopausala kvinnor i Sverige. Sjukdomen orsakas av förhöjd utsöndring av parathormon, vilket leder till förhöjd kalciumkoncentration i blodet, och är ofta kopplad till D-vitaminbrist.
Den vanligaste orsaken till pHPT är ett benign paratyreoideaadenom. Vissa cancerformer är överrepresenterade hos patienter med pHPT. Obehandlad pHPT medför på sikt ökad risk för njurinsufficiens, osteoporos och hjärt-kärlsjukdom.
Patienter med pHPT har ofta få sjukdomsspecifika symtom, men psykiska symtom och kognitiv svikt är överrepresenterade, liksom riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. I dag saknas metoder för att hos den enskilda patienten förutsäga om dessa symtom och riskfaktorer förbättras efter kirurgi.
Målet med vår forskning är att bidra till att eliminera kunskapsluckor och därigenom möjliggöra tydliga behandlingsindikationer för samtliga patienter med pHPT. Genom epidemiologiska studier identifieras orsaker och riskfaktorer. I in vitro-studier analyseras regleringsmekanismer för PTH-frisättning i paratyreoideaadenom och normalvävnad, med målsättning att på lång sikt finna strategier för att korrigera den rubbade frisättningen i patologiska celler. Vidare utvecklar vi metodik för lokalisering av paratyreoideaadenom samt operationsteknik. Med hjälp av stora patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera prognostiska faktorer och tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.
Neuroendokrina tumörer (NET) utgör en heterogen grupp av neoplasier som kan uppstå i flera olika organ och som ofta präglas av varierande biologiskt beteende, klinisk presentation och prognos. Sjukdomsförloppet kan vara långdraget, och både diagnostik och behandling kräver ofta ett multidisciplinärt omhändertagande.
Forskningen inom området syftar till att identifiera prognostiska faktorer som kan användas i förbättringsarbete för att förbättra diagnostik, individualisera behandling och uppföljning samt utveckla operationsmetodik, där även ergonomi för operatör och övrig personal prioriteras. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer för sjukdom, återfall och överlevnad. De molekylärgenetiska studierna omfattar analyser på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik, liksom studier av läkemedelseffekter på tumörceller.
Binjuretumörer är vanliga. Binjurarna ansvarar för sekretion av livsviktiga hormoner, och både ökad och minskad hormonproduktion kan få allvarliga konsekvenser. Överproduktion kan orsakas av tumör eller funktionell rubbning, vilket påverkar strategi för behandling och uppföljning.
De flesta binjuretumörer är benigna, men differentialdiagnostiken är ofta svår, och histopatologisk undersökning räcker inte alltid för att skilja malign från benign tumör. Vår forskning fokuserar på samband mellan molekylär, genetisk och klinisk fenotyp samt på betydelsen av mutationer i tumörer för sjukdomsrisk på individ- och familjenivå.
Målet är att identifiera diagnostiska och prognostiska faktorer som kan utnyttjas i diagnostik, behandling och uppföljning. På sikt kan blodprov eller radiologisk diagnostik komma att särskilja binjuretumörer med sämre prognos. Vår forskning omfattar även utveckling av högteknologisk kirurgisk behandling, inklusive simulatorbaserad träning.
Är du intresserad av vår forskning är du varmt välkommen att kontakta forskargruppsledaren, som kan guida dig vidare till rätt forskare inom gruppen utifrån ditt specifika intresse.
