Bakgrund
Globalt lever mer än 300 miljoner människor med astma. I Sverige uppskattas prevalensen till upp till 10 procent, vilket innebär att över en miljon invånare har aktuell astma. Av dessa saknar omkring en tredjedel tillräcklig sjukdomskontroll. Svår astma, som uppskattas omfatta cirka 3–5 procent av patienterna, är särskilt svårbehandlad och förenad med en tydligt ökad sjuklighet och dödlighet trots behandling. Samtidigt utgör svår astma en betydande belastning för det svenska samhället, med höga samhällskostnader, inte minst eftersom sjukdomen ofta drabbar en yngre befolkning.
Svår astma är ett heterogent syndrom med flera olika fenotyper. För att förstå dessa fenotyper krävs att de dominerande endotyperna identifieras, det vill säga den bakomliggande inflammationen.
Astma kopplad till fetma utgör en särskild fenotyp av svår astma. Patienter med fetma och astma har fler symtom, mer frekventa och allvarliga exacerbationer, samt ett sämre behandlingssvar på astmaläkemedel. Detta leder i sin tur till en försämrad livskvalitet. De bakomliggande mekanismerna inkluderar fetmans påverkan på lungornas mekanik samt inflammerad fettvävnad, vilket bidrar till en låggradig systemisk inflammation.
Sambandet mellan bakteriella infektioner och astma har på senare tid fått ökad uppmärksamhet, och ett flertal studier har bekräftat mikrobiomets betydelse för astmans utveckling. Upprepade infektioner leder till försämrad astmakontroll, med fler exacerbationer och sjukhusinläggningar, samt en ökad risk för permanenta strukturella förändringar i luftvägarna, i form av bronkiektasier.
Bronkiektasier är en kronisk luftvägssjukdom som kännetecknas av permanenta vidgningar av bronkerna och återkommande symtom såsom hosta, slemproduktion och luftvägsinfektioner. Tillståndet är överrepresenterat hos patienter med svår astma, med en prevalens på upp till 25–40 procent, jämfört med cirka 3 procent hos patienter med generellt mildare astma. Förekomsten av bronkiektasier är också kopplad till en ökad risk för astmarelaterade sjukhusinläggningar.
Både astma och bronkiektasier kännetecknas av kronisk inflammation som regleras av T-hjälparceller, såsom Th1-, Th2- och Th17-celler.
Inflammation är i grunden en skyddande respons mot invaderande mikroorganismer och skadliga stimuli, såsom allergenexponering eller vävnadsskada. Utan adekvat reglering kan denna respons dock leda till kronisk inflammation, vilket ses vid svår astma och bronkiektasier. Därför är även antiinflammatoriska mekanismer, såsom immunreglerande T-regulatoriska celler, av central betydelse.
Vad vi gör
Vi bedriver kliniska och translationella studier av svår astma och bronkiektasier med ett så kallat bed-to-bench-angreppssätt. Med utgångspunkt i kliniska observationer och den underliggande inflammationen strävar vi efter att öka förståelsen för hur kronisk inflammation regleras, med det övergripande målet att identifiera nya terapeutiska mål.