Klinisk utbildning – Anders Sondén

Anders Sondén

Projektet syftar till att utveckla mer inkluderande utbildningsmiljöer för läkarstudenter med ADHD – den vanligaste funktionsnedsättningen bland studenter som söker anpassningar av sin utbildning. 

Projektet undersöker studenternas erfarenheter samt hinder och möjligheter för inkludering utifrån ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. Med både kvalitativa och kvantitativa metoder belyser vi hur institutioner och lärare kan stödja dessa studenter.

Anders Sondén

Projektet utforskar övergången från medicinstudent till junior handledare, en roll som ofta innebär utmaningar och minimala förberedelser. Samtidigt kan en mindre hierarkisk relation mellan yngre läkare och studenter skapa nya möjligheter för lärande. Projektet belyser denna övergång och dess betydelse för att stärka handledningskvaliteten.

Anders Sondén

Detta projekt fokuserar på lärande och handledning över professionsgränser i team av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 

Trots att interprofessionell handledning bedrivits i flera decennier saknas studier om hur den upplevs av studenter och handledare. Den senare delen av detta doktorandprojekt undersöker möjligheter och hinder för att skapa effektivt lärande i dessa sammanhang med målet att bidraga till utvecklingen av utbildningar av interprofessionella handledare.

Irene Sterpu

Projektet undersöker hur Nano Learning kan användas för att förbättra kliniska handledares förmåga att ge konstruktiv återkoppling till medicinstudenter. Det är känt att återkoppling under kliniska placeringar ofta brister i både kvalitet och kvantitet. 

Nano Learning möjliggör flexibel och målinriktad utbildning utan att belasta handledarnas redan pressade arbetsschema. Handledarnas deltagandegrad och resultat i utbildningen, samt förändringar i kvaliteten på återkopplingen till studenterna, kommer utvärderas. Kvalitativa intervjuer kommer komplettera de kvantitativa analyserna för att ge en djupare förståelse av handledarnas upplevelser och lärandets effekt.

Jenny Liu

Det svenska utbildningssystemet för läkare genomgår en stor reform. Från 2021 blev läkarutbildningen 6-årig och legitimationsgrundande, medan bastjänstgöring (BT) införs som en del av specialiseringstjänstgöringen (ST). Det äldre systemet med en 5,5-årig utbildning och allmäntjänstgöring (AT) fasas ut.

Grundutbildningen är nu målstyrd och kompetensbaserad, vilket kräver hög kvalitet på handledning. Projektet syftar till att utvärdera implementeringen av reformen, med fokus på handledningens roll och medicinstudenters beredskap att arbeta som legitimerade läkare. Forskningsmetoderna är en kombination av kvalitativa och kvantitativa ansatser.