Vår forskning
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken hos svenska män. Ett stort problem är att vi idag saknar effektiva verktyg för att identifiera vilka män som behöver behandlas för sin prostatacancer. Man vet att många av de tumörer som diagnostiseras har ett mycket långsamt förlopp och skulle egentligen inte behöva behandlas alls. Det finns ett stort behov av nya tumörmarkörer som kan hjälpa oss att bättre förutsäga sjukdomsförloppet.
Njurcancer är också en av våra vanligare tumörsjukdomar. Tumören är särskilt vanligt i vissa delar av Europa (framför allt i östra Europa). Man känner till vissa orsaksfaktorer som rökning, ärftlighet och övervikt men den bakomliggande orsaken är i många fall okänd. Om njurcancer har hunnit spridas när den diagnostiseras är prognosen allvarlig. Det finns ett behov av ökad kunskap om orsakssamband men också bättre prognostiska markörer som kan hjälpa till att avgöra vilka patienter som kan behöva tilläggsbehandling efter att tumören opererats bort.
Vi letar tumörmarkörer dels på gennivå (sekvensering), dels på proteinnivå (immunhistokemi på tissue microarrayer).
Vår grupp ingår i några stora forskningskonsortier:
- CRisP-konsortiet som får Linnéstöd från Vetenskapsrådet (prostata- och bröstcancer)
- CAGEKID-konsortiet som får stöd från EUs FP7-program (njurcancer)
Vi har även en ledande roll i flera internationella organisationer som syftar till normering av urologisk patologi:
- International Society of Urological Pathology (ISUP)
- European Network of Urological Pathology (ENUP)