Stroke- akut intervention och sekundär prevention – Niaz Ahmeds forskargrupp

Bakgrund

Stroke är den främsta orsaken till neurologiska funktionshinder hos vuxna och den näst största dödsorsaken i världen. Cirka 85 % av strokefallen orsakas av hjärninfarkt på grund av att hjärnans artärer är förslutna, 15 % orsakas av spontana intracerebrala blödningar.

Akut intervention

Reperfusionsbehandling

Reperfusionsbehandling med iv trombolys och/eller endovaskulär trombektomi är evidensbaserade behandlingar vid akut ischemisk stroke. Trots dessa kombinerade revaskulariseringsterapier kommer upp till 40 % av de behandlade patienterna att vara funktionshindrade eller dö inom tre månader efter indexstroke. Dessutom får < 15 % av alla patienter med akut ischemisk stroke reperfusionsbehandlingar. Ett antal frågor om rekanaliseringsbehandling är fortfarande obesvarade. SITS (Safe Implementation of Treatment in Stroke) är ett internationellt strokeregister med bas vid Karolinska institutet och Stroke Research Unit vid Karolinska universitetssjukhuset (www.sitsinternational.org). SITS-registret har flera protokoll för datainsamling, t.ex. för intravenös trombolys, endovaskulär trombektomi, allmänt stroke-register och kvalitetsregister. Ett antal projekt pågår för att besvara några av dessa obesvarade frågor om rekanaliseringsbehandling på grundval av SITS-data.

Behandling för att återställa störningar i blod-hjärnbarriären

Under 1980- och 90-talen utforskades ett annat behandlingsparadigm, neuroprotektion, i stor utsträckning. Tyvärr har många neuroprotektiva försök på människor med ett antal potentiella läkemedel inte kunnat visa på fördelar vid behandling av akut ischemisk stroke. Mycket mindre uppmärksamhet har ägnats åt att skydda det vaskulära endotelet från de skadliga effekterna av ischemi och att blockera eller vända störningar i blod-hjärnbarriären vid stroke. Imatinib, en tyrosinkinashämmare, kan återställa integriteten hos den inre blodbädden genom att blockera signalering av receptorer för platelet-derived growth factor alpha (PDGF-alfa) på perivaskulära astrocyter. Vi har fått finansiering från Vetenskapsrådet för att genomföra en fas III-studie för att utvärdera effekten av Imatinib hos patienter med akut ischemisk stroke. Studien förväntas starta under Q3 2018.

Sekundär strokeprevention

Förmaksflimmer (AF) är den vanligaste hjärtarytmen och patienter med AF har en fem gånger ökad risk för ischemisk stroke. Riktlinjerna rekommenderar att patienter med AF som drabbas av ischemisk stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) ska få långvarig antikoagulationsbehandling om det inte är kontraindicerat. Den optimala tidpunkten för att påbörja tidig oral antikoagulation för sekundärprevention av ischemisk stroke har dock inte fastställts. Vi samlar in uppgifter om tidpunkten för inledande av oral antikoagulation i det internationella SITS-registret och vi hoppas att dessa uppgifter kommer att kasta lite ljus över denna osäkerhet.

Forskningsprojekt

• Effekten av Imatinib vid akut ischemisk stroke, en fas 3, multicenter, parallellarmad, randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie.
• Effekten av Imatinib på förekomsten av epileptiska anfall hos patienter med akut ischemisk stroke.
• Cerebralt ödem efter akut ischemisk stroke: Riskfaktorer, prognos och behandling
• Subtyper av ischemisk stroke - analys av revaskulariseringsterapi, trombernas sammansättning och blodtryckets roll
• Säkerhet och effekt av rutinmässig endovaskulär trombektomi vid akut ocklusiv stroke.
• Säker implementering av oral antikoagulationsbehandling för sekundär strokeprevention vid förmaksflimmer.
• Rekanaliseringsbehandling vid akut ischemisk stroke för patienter som tar orala antikoagulantia.
• En mobiltelefonbaserad metod för att öka uppföljningen efter akut stroke.

Denna sida på engelska.

För komplett publikationslista, se Google Scholar