Emma Brulins forskargrupp

Gruppen undersöker: 1) organisatoriska och individuella risk- och friskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön, 2) effekter av skift- och nattarbete, samt 3) symtomutveckling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa. Vi har ett särskilt fokus på personal inom hälso- och sjukvården och hur personalens arbetsmiljö och hälsa påverkar kvalité och säkerhet i vården.

I takt med en ökad och åldrande befolkning samtidigt som vårdens resurser succesivt minskar står hälso- och sjukvården inför omfattande utmaningar. För att klara av utmaningarna behöver hälso- och sjukvården vidta åtgärder för en hållbar arbetsmiljö som innebär att personal bibehåller god hälsa, stannar i sitt yrke och bedriver kvalitetssäkrad vård. För att skapa en hållbar och hälsosam hälso- och sjukvården måste faktorer som orsakar och upprätthåller ohälsa för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården identifieras och åtgärdas.

Projekt

Organisatoriska och individuella risk- och friskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön

Personal inom hälso- och sjukvården arbetar i en komplex organisation där individuella, interpersonella, organisatoriska, politiska och samhälleliga faktorer direkt eller indirekt påverkar de anställda. Mycket av den forskning som hittills gjorts har nästan uteslutande fokuserat på sambandet på individnivå, dvs. mellan psykosociala arbetsförhållanden och arbetsrelaterat välbefinnande. Krav på organisationsnivå har systematiskt uteslutits trots att studier indikerar att organisatoriska faktorer påverkar sambanden mellan krav/resurser och hälsa på individnivå. 

Effekter av skift- och nattarbete

Skift och nattarbete är en förutsättning för att bedriva 24/7 vård. Skift och nattarbete är en utmaning för arbetstagare och utgör risk för ohälsa och sjukskrivning. Inom detta område fördjupar vi kunskapen om på vilket sätt skift- och nattarbete leder till ohälsa och hur scheman bör vara designade för att minska risk för ohälsa.

Symtomutveckling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Förekomst av sjukskriving för stressrelaterad ohälsa är hög bland hälso- och sjukvårdspersonal. För att utveckla bra preventiva insatser måste vi ha bättre kunskap om symtomutveckling av stressrelaterad ohälsa och utveckla metoder för tidig upptäckt. Vi behöver även utveckla effektiva behandlingsmetoder för återgång i arbete vis sjukskrivning av stressrelaterad ohälsa. 

Samband mellan personals arbetsmiljö och hälsa och kvalité och säkerhet i vården

Dåliga arbetsförhållanden, psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och hög personalomsättning får många konsekvenser, bland annat produktionsbortfall och ökade samhällskostnader. Dessa problem leder också till stort personligt lidande för de drabbade och kan ha en direkt negativ inverkan på patientvården och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. Arbetsmiljöproblem inom hälso- och sjukvårdssektorn är därför alarmerande och utgör en av de mest betydande nuvarande och framtida samhällsutmaningarna.

Psykisk ohälsa samt organisatorisk och social arbetsmiljö i byggbranschen – vad fungerar i praktiken?

Psykisk ohälsa är idag den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige och blir allt vanligare även inom byggbranschen, där hög arbetsbelastning och tidspress är bidragande faktorer. För att möta detta växande problem leder Emma Cedstrand, medicine doktor vid Karolinska Institutet, ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla riktlinjer för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för både tjänstemän och arbetare inom byggsektorn. Projektet är ett samarbeta mellan fyra stora svenska byggföretag och forskargruppen på KI. Projektet kommer att inledas med en registerstudie för att kartlägga trender gällande psykisk ohälsa inom branschen. Efter första studien kommer forskningen att fokusera på hur arbetsmiljöfrågor hanteras i olika byggprojekt inom de fyra företagen och hur det arbetet påverkar de anställdas psykiska hälsa. Målet är att identifiera riktlinjer som kan bidra till en hållbar arbetsmiljö och minska psykisk ohälsa inom branschen. Projektet pågår till september 2027.

För vidare läsning; Pressrum (afaforsakring.se)

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Databaser

Gruppen ansvarar för och driver två databaser.

Svenska Longitudinella undersökningen av Arbetsmiljö och Hälsa inom hälso- och sjukvården (LOHHCS)

LOHHCS kohorten utgörs av ett representativt urval av läkare, sjuksköterskor (inklusive barnmorskor och röntgensjuksköterskor) och undersköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det är en öppen kohort som fylls på av nyexaminerad läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inför varje datainsamling. Studien genomförs varje år med start 2022 (för läkarna startade studien 2021). Registerdata från register om bland annat sjukskrivning kopplas till svaren.

Enkäten innehåller fyra delar:

  1. Yrkesbakgrund: utbildning- och yrkesbakgrund, arbetstider och schema
  2. Arbetsmiljö: validerade frågor om psykosocial och fysisk arbetsmiljö och arbetstider 
  3. Hälsa: hälsa och hälsosamma vanor
  4. Demografi: civilstånd och familjesituation

Arbetstider och hälsa inom hälso- och sjukvården i Sverige (ATOHS)

ATHOS är en kohort av 60 000 anställda inom hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen mellan 2008 och 2022. En uppdatering planeras för att inkludera andra regioner i Sverige.

ATHOS innehåller en detaljerad information om arbetstid hämtas från registerbaserade lönedata för varje arbetsdag under studieperioden. Variabler för hälsoutfall, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, förlossningsutfall, psykiska störningar och sjukfrånvaro, hämtas från regionala och nationella register.

Vi använder longitudinell multivariat analys för att undersöka arbetstider och skifttyper i förhållande till hälsoutfall och sjukfrånvaro.

SustaInHealth-nätverket

Syfte

Huvudsyftet med SustaInHealth-nätverket är att främja tvärvetenskapligt samarbete för en mer holistisk förståelse för och bidra till motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem genom banbrytande forskning. Nätverkets mål är att utveckla en tvärvetenskaplig strategisk forskningsagenda med två huvudmål: I) att identifiera kunskapsluckor och strategier för att gemensamt ta itu med dessa luckor och II) att säkerställa överföring av kunskap till framgångsrika och hållbara interventioner och metoder.

Nätverket delar erfarenheter och arbetar för att hitta forskningsbaserade lösningar på problem och utmaningar inom hälso- och sjukvården. Nätverket strävar efter att säkerställa kunskapsöverföring till framgångsrika och hållbara interventioner och metoder och kräver involvering av intressenter och utbyte av idéer mellan forskare.

SustaInHealth-nätverket nyttjar kraften i tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare med olika disciplinär bakgrund för att identifiera och utveckla strategier för att ta itu med kunskapsluckor. Detta nätverk träffas regelbundet, både online och personligen.

Om du är intresserad av att delta, vänligen kontakta oss.

Bakgrund

En holistisk förståelse av och bidrag till motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem härrör från idén att det är nödvändigt att erkänna att patienten befinner sig i en dynamisk miljö som består av personal, kollegor, organisations- och yrkeskulturer, strukturer, politik och finansiella system. Ett motståndskraftigt och hållbart hälso- och sjukvårdssystem erkänner vikten av en frisk personal som en nyckelfaktor för en säker och kvalitativ vård.

SustaInHealth-nätverket vägleds därför av ramverket Healthy Healthcare (hälsosam hälso- och sjukvård), som erkänner kopplingen mellan de komplexa och ömsesidigt beroende relationerna mellan tre hälso- och sjukvårdsdimensioner som är kända för att påverka hälso- och sjukvården, de tre pelarna: i) Hälso- och sjukvårdspersonalens hälsa och välbefinnande, ii) Organisatorisk praxis och iii) Vårdkvalitet.

Hälso- och sjukvårdspersonalens hälsa och välbefinnande (I) betonar vikten av att stödja deras fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande. Att se till att vårdpersonalen är frisk och motståndskraftig är nyckeln till att upprätthålla ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem. Organisatorisk praxis (II) fokuserar på hälso- och sjukvårdsorganisationers strukturer, policyer och processer. Effektiva organisatoriska metoder främjar effektivitet, samordning och samarbete samt en hälsosam arbetsmiljö som stöder både personalens och patienternas resultat. Den sista pelaren, vårdkvalitet (III), hänvisar till standarden på den vård som ges till patienterna. Högkvalitativ sjukvård uppnås när hälso- och sjukvårdssystemen säkerställer säker, patient-centrerad, effektivitet och rättvis vård.

Dessa pelare är sammankopplade, var och en påverkar och stödjer de andra för att förbättra hälso- och sjukvårdens resultat. Dessutom måste dessa pelare ses ur perspektivet av en digital omställning och en global rörelse som främjar behovet av en helhetsförståelse av hälso- och sjukvårdssystemet. Ett stort antal initiativ och forskningsprojekt undersöker för närvarande olika aspekter av hälso- och sjukvårdsorganisationer. Ändå är dessa insatser ofta inriktade på en eller högst två av pelarna, vilket resulterar i fragmenterad kunskap.

Nätverket SustaInHealth syftar därför till att vara en plattform där forskare, intressenter och praktiker kan mötas och lära av varandra. Tanken med SustaInHealth är att syntetisera insatser inom alla tre pelarna och skapa en hälso- och sjukvård som är motståndskraftiga och långsiktigt hållbar.

SustaInHealth-nätverket finansieras av FORTE (2024-02230)

Kontakt

Profile image

Emma Brulin

Lektor
Institutet för miljömedicin
Nyckelord:
Arbetshälsa Arbetsmedicin och miljömedicin Datautvinning Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Hälso- och sjukvård Visa alla
Innehållsgranskare:
Emma Brulin
Kevin Skogh
2025-01-23