Forskning vid Karolinska Institutet

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.

Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.

Via det nyligen etablerade centrum för hälsokriser försöker Karolinska Institutet att ge stöd och hjälp i den situation som nu eskalerar i Ukraina med anledning av den ryska invasionen. Här har vi samlat information till medarbetare, studenter, journalister och allmänhet.

Vad som orsakar depression är ännu oklart och befintliga behandlingar hjälper långt ifrån alla. Hör psykiatern och professorn Johan Lundberg berätta om hur dagens mediciner kan nyttjas mer och om potentiella framtida behandlingar, däribland den psykedeliska drogen psilocybin.

Forskare ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av kardiologen och forskaren Robin Hofmann vid KI:s institution på Södersjukhuset.

Mycket medicinsk forskning kretsar kring små beståndsdelar av vår kropp. Men små molekyler kan ha stor betydelse för hälsan. Möt tre forskare som presenterar varsin favorit.   

Fler vetenskapliga publikationer är inte målet för professor Stefan Swartling Peterson. Nej, de sista tio åren av karriären vill han agera för en bättre framtid för alla barn. Och det är bråttom.

Framgången med mRNA-vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det menar KI-professorn Kenneth Chien, medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett covid-19-vaccin.