Forskning vid Karolinska Institutet
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen. Forskningen spänner över hela det biomedicinska fältet – från grundläggande experimentell forskning till kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Här bedrivs banbrytande forskning inom till exempel cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi, omvårdnad och global hälsa.
Aktuellt
Foto: Science Photo LibraryMiniorgan – så kan de svara på svåra forskningsfrågor
Forskare blir allt bättre på att odla miniatyrer av organ och embryon i provrör eller på chip. Det öppnar nya möjligheter att svara på forskningsfrågor, samtidigt som behovet av djurförsök i vissa fall minskar.
Foto: Andreas AnderssonVem ska man lita på?
En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.
Foto: Francesco AlbanoNy utställningsserie om mänskliga beteenden
The Cell är Tekniska museets scen i Hagastaden med Karolinska Institutet som kunskapspartner. Nu startar ”Me, You & We – Exploring Human Behaviour”, en utställningsserie i tre delar där vetenskap möter konst i nya former. Öppet tisdag-söndag. Missa inte!
Foto: Linda MorganÄndrade förutsättningar i USA för forskning och högre utbildning
Karolinska Institutet har höjt beredskapen för att följa, analysera och agera på de förändringar i USA som kan påverka forskning och högre utbildning. På våra sidor om samverkan hittar du mer information.
Möt våra forskare
Foto: Martin StenmarkAnna Wredenberg forskar om mitokondrier
Professor Anna Wredenberg vill förstå i detalj hur kroppen fungerar och nördar ner sig i mitokondriens okända värld. För patienter med ärftliga genetiska sjukdomar kan det innebära att de får en efterlängtad diagnos.
Foto: Martin StenmarkGonçalo Castelo-Branco vill förstå ms i grunden
Hans forskning visar på molekylära förändringar i hjärnceller vid ms. Men än så länge är det oklart om de bidrar till – eller rentav skyddar mot – sjukdomen. Gonçalo Castelo-Branco är öppen för svaret.
Foto: Johan MarklundKristiina Tammimies studerar gener och miljöfaktorer vid autism
Kristiina Tammimies forskar om de medicinska, genetiska och molekylära grunderna för neurologisk utvecklingsstörning. Bland annat intresserar hon sig för den komplexa och omdiskuterade frågan om arv kontra miljö som orsak till autism.
Foto: Martin StenmarkPetter Brodin: "Vi vill förstå immunsystemet"
Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.
Forskningsteman och fördjupning
Det här gör din hjärna i viloläge
När vi inte gör något särskilt är hjärnan ändå sysselsatt med att producera tankar och dagdrömmar. Det mentala tjattret ökar av sömnbrist, visar forskningen, och ibland kan det även bli ett hinder för sömnen. Men det finns tekniker för den som behöver vila från sina tankar.
Drastisk ökning av hälseneskador
Antalet hälseneskador har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Simon Svedmans avhandling visar att blodproppar är en vanlig komplikation som behöver förebyggas bättre.
Slem och snor – viktigare än du tror
Snor och slem förknippas ofta med förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll. Och slem har även potential som läkemedel.
Individanpassat stöd vid adhd viktigare än diagnos
De senaste femton åren har antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.
Logopeden: ”Läsgapet drabbar de mest utsatta”
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.
Foto: Johan NordPalliativ vård
Foto: Arad Golan CollStrålbehandling laddas med ny energi
Foto: GettyImagesNikotin i ny skepnad
Foto: Illustration Maria HerguetaVarför uppstår bröstcancer?
Användbart om KI:s forskning
Core-faciliteter
Karolinska Institutet har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder tjänster, utrustning och kompetens inom hela det livsvetenskapliga området.
Djurförsök på Karolinska Institutet
På KI bedrivs grundforskning för att förstå biologiska mekanismer, ta fram nya behandlingsformer och utveckla vaccin. Inom flera sjukdomsområden behövs fortfarande djurförsök för att få ny kunskap.
Doktorsavhandlingar
Varje år disputerar omkring 350 doktorander vid Karolinska Institutet. Här hittar du deras doktorsavhandlingar.
Forskning vid våra institutioner
KI har 21 institutioner indelade i tre institutions- eller campusgrupper. Här hittar du korta beskrivningar av forskningen vid respektive institution och länkar vidare till deras webbsidor.
Forskarutbildning
Karolinska Institutet har ungefär 2100 aktiva doktorander som utbildar sig till forskare under handledning.
Kluriga frågor och svar
Är du nyfiken? Läs forskarnas svar på de många kluriga frågor som skickats till KI:s populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap.
Nyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Tidningen Medicinsk Vetenskap
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa om den senaste medicinska forskningen. Prenumerera nu!
Toppublikationer
Här listas aktuella vetenskapliga artiklar där våra forskare medverkat och som publicerats i ett urval av högt rankade tidskrifter.