
Forskning vid Karolinska Institutet
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen. Forskningen spänner över hela det biomedicinska fältet – från grundläggande experimentell forskning till kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Här bedrivs banbrytande forskning inom till exempel cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi, omvårdnad och global hälsa.
Aktuellt

Allt fler med ovanliga sjukdomar får en diagnos
På Sällsynta dagen den 28 februari uppmärksammas sällsynta diagnoser. Tack vare teknisk utveckling och samarbete mellan forskare världen över kan fler som drabbas av en ovanlig sjukdom få diagnos och hjälp.

Slem och snor – viktigare än du tror
Snor och slem förknippas ofta med förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll. Och slem har även potential som läkemedel.

Vad är aneurysm?
Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi idag vet om sjukdomen.

En resa genom hjärnan 2025
Lördag den 15 mars uppmärksammas "Brain Awareness Week" med ett öppet symposium på Karolinska Institutet. Upptäck hjärnans under genom interaktiva workshops, inspirerande föreläsningar och engagerande demonstrationer för alla åldrar.
Möt våra forskare

Anna Wredenberg forskar om mitokondrier
Professor Anna Wredenberg vill förstå i detalj hur kroppen fungerar och nördar ner sig i mitokondriens okända värld. För patienter med ärftliga genetiska sjukdomar kan det innebära att de får en efterlängtad diagnos.

AI-forskaren Max Gordon: "AI kan göra det tråkiga"
Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Inger Kull har bamsekoll på barnallergier
När Inger Kull var ny som sjuksköterska i början av 1980-talet sökte forskarna efter riskfaktorer. Idag är hon professor och vill hellre tala om friskfaktorer. Trettio års forskning på Bamsebarnen har gett svar på många frågor men inte den svåraste: Varför blir barn allergiska?

Petter Brodin: "Vi vill förstå immunsystemet"
Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.
Forskningsteman och fördjupning

Det här gör din hjärna i viloläge
När vi inte gör något särskilt är hjärnan ändå sysselsatt med att producera tankar och dagdrömmar. Det mentala tjattret ökar av sömnbrist, visar forskningen, och ibland kan det även bli ett hinder för sömnen. Men det finns tekniker för den som behöver vila från sina tankar.

Individanpassat stöd vid adhd viktigare än diagnos
De senaste femton åren har antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.

Enkla åtgärder kan minska självmord i tunnelbanan
Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige, varav ungefär 85 stycken inom den spårbundna trafiken. Johan Fredin Knutzén undersöker smarta åtgärder som kan rädda liv.

Logopeden: ”Läsgapet drabbar de mest utsatta”
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.

Utmana svajet - nyfiken på balans
För att vi ska hålla balansen ska mycket stämma. Inneröron och ögon behöver skicka rätt signaler till hjärna och hjärnbark. Det krävs god motorik, bra känsel – särskilt i fötterna – samt en frisk hjärna. Att rubbningar kan uppstå är inte konstigt, men hur ska de botas?

Strålbehandling laddas med ny energi

Nikotin i ny skepnad

Varför uppstår bröstcancer?

Rättspsykiatri – straff eller möjlighet?
Användbart om KI:s forskning

Core-faciliteter
Karolinska Institutet har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder tjänster, utrustning och kompetens inom hela det livsvetenskapliga området.

Djurförsök på Karolinska Institutet
På KI bedrivs grundforskning för att förstå biologiska mekanismer, ta fram nya behandlingsformer och utveckla vaccin. Inom flera sjukdomsområden behövs fortfarande djurförsök för att få ny kunskap.

Doktorsavhandlingar
Varje år disputerar omkring 350 doktorander vid Karolinska Institutet. Här hittar du deras doktorsavhandlingar.

Forskning vid våra institutioner
KI har 21 institutioner indelade i tre institutions- eller campusgrupper. Här hittar du korta beskrivningar av forskningen vid respektive institution och länkar vidare till deras webbsidor.

Forskarutbildning
Karolinska Institutet har ungefär 2100 aktiva doktorander som utbildar sig till forskare under handledning.

Kluriga frågor och svar
Är du nyfiken? Läs forskarnas svar på de många kluriga frågor som skickats till KI:s populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap.

Nyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.

Tidningen Medicinsk Vetenskap
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa om den senaste medicinska forskningen. Prenumerera nu!

Toppublikationer
Här listas aktuella vetenskapliga artiklar där våra forskare medverkat och som publicerats i ett urval av högt rankade tidskrifter.