Foto: n/aProstatacancer drabbar var femte svensk man och de traditionella behandlingarna, operation och strålning, har ofta lett till biverkningar som impotens och inkontinens. Hör Anna Lantz, docent och urolog, berätta i podden Genomlyst om en ny studie som erbjuder en mer skonsam och avgränsad metod som bättre bevarar nerver och blodkärl.
Foto: Andreas Andersson– Vid operationer i trånga utrymmen, som exempelvis runt prostata, används idag nästan alltid så kallad robotkirurgi. Metoden kostar mer men ger ökad precision, säger Olof Akre, kirurg och professor i onkologisk kirurgi. Han var med redan när robotar började användas för över 20 år sedan. I lyssnarfrågan #44 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han mer om när och hur robotkirurgi används.
Foto: Ateljé Uggla.Strålning, operation eller både och? Svaret på det finns i den kliniska forskningen där patienter deltar och de olika behandlingarna jämförs. Cancerforskaren och urologen Olof Akre går till jobbet varje dag för att ta reda på vilken av metoderna som räddar flest liv. Hör honom berätta i Cancerfondens podd Glöd - forskarna som ska besegra cancer.
SPCG-15 is a prospective, multi-centre, open-label, randomized phase III trial including 1,200 patients at more than 20 hospitals in the Nordic countries. Patients are randomized to either standard (radiotherapy) or experimental (surgical) treatment for prostate cancer that grows outside the prostate capsule but has not yet spread to other organs. The primary endpoint is cause-specific survival. Secondary endpoints include metastasis-free and overall survival, quality-of-life, functional outcomes, and health-services requirements. Each subject will be followed up for a minimum of 20 years.
The ProMort research program is a multi-disciplinary, international research project aiming to develop new, high-performing prognostic tools for prostate cancer that can be implemented in clinical practice and help tailoring the right treatment to the right patient. The program is run in collaboration between KI, Harvard (USA), CRS4 (Italy), University of Turin (Italy), Örebro University Hospital, and the Swedish Prostate Cancer Register (NPCR). Specifically, ProMort aims to 1) identify molecular factors associated with prostate cancer death, using tumor tissue from diagnostic biopsies; 2) identify novel histopathological features associated with prostate cancer death using standard pathological review and artificial intelligence (AI); 3) improve prognostication in prostate cancer by combining clinical variables with the outcomes of aims 1-2 in a new prognostic tool.
We are investigating the oncological effect of nerve sparing for men with high-risk prostate cancer undergoing RALP. Functional outcomes after non-nerve sparing (non-NS) RALP are poor, and strongly correlated to worse QoL. Therefore, it is important to understand if there are patients with high-risk PC that can undergo NS without increasing the risk for affecting the oncological outcomes. We are using data from a Karolinska database of 780 men who underwent RALP between 2002-2016 for high-risk PCa and evaluate the frequencies of biochemical recurrences and cancer-specific deaths.
The aim of the PRIS study is to evaluate the feasibility to treat localized prostate cancer with Irreversible Electroporation (IRE) - a novel image-guided tissue ablation technology that induces cell death through short pulsed electric fields - in comparison with conventional radical treatments (surgery or radiation) through a randomized controlled trial with the primary objective to locally control the tumour with a minimum of side effects.
In collaboration with Gothenburg University, Sahlgrenska University hospital, and Chalmers, the project aims to develop AI algorithms based on prostate MRI to detect and grade prostatic lesions.
Tillsammans med barnurologerna vid Karolinska Universitetssjukhuset görs en klinisk uppföljning av personer födda med blåsexstrofi för att öka kunskapen om sjukdomen och därmed kunna ge bättre information till familjer och barn/ ungdomar om prognosen. Vi vill korrelera utfall med behandling under uppväxten samt ta reda på hur sexualitet, fertilitet och livskvalitet påverkas.
Nedre urinvägssymtom (LUTS) förekommer ofta tillsammans med psykiatriska besvär hos ungdomar, inkluderande ångest, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Vi studerar ålders- och könsspecifik incidens av LUTS hos ungdomar och försöka fastställa korrelationen mellan LUTS och relaterad psykiatrisk komorbiditet. Vi studerar även om ångestsyndrom i barndomen, ADHD och PTSD kan förutspå symtom från de nedre urinvägarna i vuxen ålder och vice versa. Med en bättre förståelse för korrelation mellan dessa störningar skulle nya strategier kunna utvecklas för mer exakt diagnos och optimal behandling för patienter med LUTS och samtidiga psykiatriska tillstånd. Registerstudie i samarbete med barnpsykiatrin vid Mount Sinai, New York.
Cirka 25–40% av de män som genomgår radikal prostatektomi för lokaliserad prostatacancer kommer att uppvisa ett stigande PSA efter operation och därmed bli aktuella för salvage-strålbehandling. Dock är risken för överbehandling stor då långt ifrån alla med PSA-recidiv kommer dö av sin sjukdom, även om den lämnas obehandlad. Kunskapen kring förekomst och svårighetsgrad av långtidsbiverkningar är låg vi bedriver flera pågående studier för att undersöka detta närmare. Vi studerar även risken för allvarliga biverkningar efter kurativt syftande primär strålbehandling vid prostatacancer.
Some patients still have a measurable prostate specific antigen (PSA) above 0.1 ng/mL at first follow up after radical prostatectomy (PSA persistence). Little is known about this patient population, especially with regards to long-term survival and the effect of adjuvant radiotherapy (aRT). Our aim was to study outcomes in a population-based setting. All men in Stockholm, Sweden who underwent a prostatectomy between the year 2004-2018 were included. Patients were identified from the Stockholm PSA and Biopsy register. We identified almost 500 men with PSA persistence from a cohort of 9000 men who underwent surgery for prostate cancer. Almost 100 men received early radiotherapy.
We evaluate the impact of PSM after more than 10 years after RALP stratifying on preoperative CAPRArisk groups. Using data from 1039 men who underwent RALP between 2002-2007 at Karolinska for localized PCa we analysed if PSM is a predictor for BCR, salvage radiation treatment (RT), ADT and cancer specific death
depending on preoperative risk groups. We use CAPRA risk group score dividing patients into low, intermediate and high risk. We found that an extensive PSM seems to have an impact on cancer recurrence and the need for additional oncological treatment in all risk groups. In high risk prostate cancer patients focal PSM also had an impact on the need of additional treatment.
I denna randomiserade studie av patienter som opererat bort sin prostatacancer jämför vi konventionell salvage-strålbehandlingen (SRT) med en individualiserad behandling styrd av fynd gjorda med hjälp av en ny typ av bilddiagnostik, PSMA-PET. Vi följer alla patienter för att se vilken metod som bidrar till att bota flest patienter. Patienterna får också svara på livskvalitetsformulär för att påvisa eventuella biverkningar i de båda behandlingsarmarna.
Vi studerar utvecklingsursprung och förlopp för neuropsykiatriska tillstånd, inklusive psykiatrisk-somatisk samsjuklighet (LUTS), och hur genetiska profiler påverkar långsiktiga behandlingsutfall. 
Karolinska Institutet, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, D4:53, Eugeniavägen 3, Stockholm, 17164, Sverige
