Molekulär epidemiologi och åldrande – Sara Häggs forskargrupp

Sara Häggs forskningsgrupp fokuserar på epidemiologiska studier av åldrande, med särskilt intresse för markörer för biologiskt åldrande och dess samband med åldersrelaterade utfall såsom skörhet, kardiometabola sjukdomar, Parkinsons och demens. Vi är också intresserade av farmakoepidemiologi och studier om återanvändning av läkemedel med genotypdata och svenska register.

En del av:
Sara Häggs grupp av kollegor och doktorander

Vår forskning

Vår forskningsfokus är åldrandets epidemiologi där vi använder  genetiska, molekylära och registerdata för att studera biologiskt åldrande och dess koppling till åldersrelaterade egenskaper.

De data vi arbetar med kommer bland annat från Svenska Tvillingregistret, svenska nationella register, svenska populationsbaserade kohorter (LifeGene, EpiHealth), UK Biobank, kliniska sjukhusdata samt nationella infrastrukturer (NEAR, SIMPLER).

 Mer information om vår forskargrupp finns på den engelska sidan

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Besöksadress

Karolinska Institutet, Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Nobels väg 12A, Stockholm, 171 77, Sweden

Postadress

Karolinska Institutet, Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, PO Box 281, Stockholm, 171 77, Sweden

SATSA-studien

När andelen äldre i samhället ökar, blir det ännu viktigare att förstå vilka faktorer som kan leda till en god ålderdom. Medan vissa äldre kan anses ha ett gott åldrande, upplever andra stora funktionsnedsättningar och dålig hälsa.

Det har uppskattats att kan man fördröja de negativa konsekvenserna av åldrandet med tre år, skulle detta ha samma konsekvenser för samhället som att kunna bota cancer. Att förstå vad som händer under åldrandet och vilka processer som föregår och förlänger det goda åldrandet är inte enbart av stor vikt för den enskilda individen, utan också för samhället i stort.

Den longitudinella forskningsstudien Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA) startade 1984 då en enkät sändes ut till alla tvillingar i Svenska tvillingregistret som hade växt upp i olika familjer från tidig barndom och en lika stor grupp av tvillingar som växt upp tillsammans. Enkäten inkluderade frågor kring uppväxt- och arbetsmiljö, hälsa, livsstilsfaktorer såsom rökning, motions- och kostvanor, personlighet och relationer. Frågorna har därefter sänts ut med tre års intervall (1987, 1990 och 1990). Enkäten skickades återigen ut 2004, 2007 och 2010. Mer än 2000 tvillingar har svarat minst en gång på enkäten mellan 1984 - 2010. Förutom enkäten finns ytterligare information från Svenska tvillingregistret som samlades in cirka tjugo år innan SATSA startade.

Vidare har en grupp tvillingar (861 personer) deltagit vid minst ett intervjutillfälle som inkluderar en hälsoundersökning, test av minnes- och tankeförmågan samt funktionell förmåga. Den första intervjun startade 1986 och sedan dess har data från ytterligare åtta intervjuer samlats in. Data från den sista och tionde intervjun samlas in under 2012-2013.

Vid den nionde omgången inkluderades ett dag-till-dag test av minnes- och tankeförmåga, frågor kring känslor och om socialt nätverk. Efter besök av en forskningssjuksköterska fyller tvillingen i ett frågeformulär och gör olika uppgifter under fem dagar. Det här kommer även att utföras i den tionde undersökningsomgången av SATSA. Detta kommer att ge kunskap kring små och korta förändringar i olika förmågor där fler förändringar antas vara ett tecken på sviktande hälsa.

Data från SATSA har och kan användas till att studera många olika aspekter av åldrandet. SATSA har bland annat använts till att analysera betydelsen av arv och miljön för åldrandet, speciellt med fokus på minnes- och tankeförmåga samt den fysiska hälsan. Vidare studeras förändringar i olika domäner och faktorer som predicerar dessa förändringar. Med en omfattande mängd data kring åldrande som inkluderar allt från gener till livsstil och sociala förhållanden och som är insamlat med upprepade mätningar under mer än två decennier, vågar vi säga att SATSA är en unik forskningsresurs för studier kring åldrande. Åtskilliga frågeställningar inom gerontologi och geriatrik kan besvaras.

Kärngruppen består av forskare från Karolinska Institutet, Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping, University of Southern California, University of California - Riverside och Indiana University Southeast.

Projektledare

Profile image

Sara Hägg

Lektor
+46852482236
Profile image

Ida Karlsson

Biträdande Lektor

Initiativtagare för projektet

Profile image

Nancy Pedersen

Professor Emeritus
+46852487418

Publikationer

Genetic and environmental influences on decline in biobehavioral markers of aging.
Finkel D, Pedersen NL, Reynolds CA, Berg S, de Faire U, Svartengren M
Behav. Genet. 2003 Mar;33(2):107-23

Association between depressed mood in the elderly and a 5-HTR2A gene variant.
Jansson M, Gatz M, Berg S, Johansson B, Malmberg B, McClearn GE, et al
Am. J. Med. Genet. B Neuropsychiatr. Genet. 2003 Jul;120B(1):79-84

Genetic variance in processing speed drives variation in aging of spatial and memory abilities.
Finkel D, Reynolds CA, McArdle JJ, Hamagami F, Pedersen NL
Dev Psychol 2009 May;45(3):820-34

Quantitative genetic analysis of latent growth curve models of cognitive abilities in adulthood.
Reynolds CA, Finkel D, McArdle JJ, Gatz M, Berg S, Pedersen NL
Dev Psychol 2005 Jan;41(1):3-16

Longitudinal memory performance during normal aging: twin association models of APOE and other Alzheimer candidate genes.
Reynolds CA, Prince JA, Feuk L, Brookes AJ, Gatz M, Pedersen NL
Behav. Genet. 2006 Mar;36(2):185-94

Preventive cardiology. The time has come for physicians to get involved.
Nash DT
Postgrad Med 1988 Jul;84(1):231-4

Genetic variance in processing speed drives variation in aging of spatial and memory abilities.
Finkel D, Reynolds CA, McArdle JJ, Hamagami F, Pedersen NL
Dev Psychol 2009 May;45(3):820-34

Both odor identification and ApoE-ε4 contribute to normative cognitive aging.
Finkel D, Reynolds CA, Larsson M, Gatz M, Pedersen NL
Psychol Aging 2011 Dec;26(4):872-83

Genotype-environment interactions: cognitive aging and social factors.
Reynolds CA, Gatz M, Berg S, Pedersen NL
Twin Res Hum Genet 2007 Apr;10(2):241-54
Brightness contrast, brightness constancy, and the ratio principle.
Heinemann EG
Percept Psychophys 1989 Jan;45(1):89-91

Association between CYP2C19 polymorphism and depressive symptoms.
Sim SC, Nordin L, Andersson TM, Virding S, Olsson M, Pedersen NL, et al
Am. J. Med. Genet. B Neuropsychiatr. Genet. 2010 Sep;153B(6):1160-6

Genetic and environmental mediation of the associations between self-rated health and cognitive abilities.
Svedberg P, Gatz M, Pedersen NL
Exp Aging Res ;35(2):178-201

Nyckelord:
Epidemiologi Epidemiologi Folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning (Samhällsvetenskaplig inriktn.under 50908) Medicinsk genetik och genomik Visa alla
Innehållsgranskare:
Sara Hägg
Gunilla Sonnebring
2026-03-05