Translationell Auditorisk Neurovetenskap – Christopher Cederroths forskargrupp

Vår forskning

Vårt yttersta mål är att förebygga och bota hörselnedsättning och tinnitus. För detta ändamål har vi etablerat samarbeten med både kliniska forskare och industrin för att underlätta översättningen av våra resultat till botemedel. Laboratoriet fokuserar på i) de molekylära mekanismer som reglerar synaptisk frikoppling i örat, ii) de mekanismer som styr homeostatisk plasticitet i hjärnan under tinnitus, iii) orsakssambandet mellan perifer skada och generering av fantomljud. Vi har en dubbel strategi där vi använder djurmodeller för hörselnedsättning och tinnitus för att tyda de signalvägar som störs i örat och/eller i hjärnan, men vi använder också genetik i familjer med flera fall av tinnitus och/eller hörselnedsättning, med målet att identifiera och bekräfta nya mål för läkemedelsutveckling.

För att ta itu med denna utmaning använder vi ett batteri av tekniker, inklusive beteende, neuroimaging, auditiv elektrofysiologi, molekylärbiologi, synaptisk histologi, cellodling, cytometri, mus- och humangenetik samt epidemiologi.

TinMEG

TinMEG syftar att utveckla och utvärdera en objektiv metod för att detektera och bedöma tinnitus. Studien använder olika typer av ljudstimuli för att undersöka hur resultat från personer med eller utan tinnitus skiljer sig åt.

Glutamattransportörers roll i ljud- och läkemedelsinducerad hörselnedsättning och tinnitus

Med hjälp av musgenetik har vi identifierat en roll för glutamattransportörer i regleringen av tinnitus. Vi karakteriserar nu de mekanismer genom vilka störningar i glutamat-homeostasen orsakar en fantomljudsuppfattning.

Huvudsyftet är att karakterisera de funktionella och molekylära konsekvenserna av glutamatmedierad de-afferentation i cochlea. Vår arbetshypotes är att överskott av glutamat i cochlea orsakar överexcitering av hörselneuronerna, hyperaktivering av hörselreläer, omorganisering av hörselbarken och efterföljande tinnitus.

Det slutliga målet är att ge en bättre förståelse för interaktionen mellan örat och hjärnan. Dessa resultat kan ha en bred klinisk tillämpning och bidra till en detaljerad förståelse av normal hörselfysiologi samt uppkomsten av tinnitus till följd av subtila hörselstörningar.

Finansiering:

Vetenskapsrådet, KID

Dygnsrytmer i det auditiva systemet

I samarbete med professor Barbara Canlon undersöker vi hur dygnsrytmen påverkar hörselfunktionen. Syftet med projektet är att bättre förstå de mekanismer som ligger bakom skillnader i ljudkänslighet under dygnet, för att kunna förbättra behandlingseffekten med hjälp av kronofarmakologi.

Samarbeten:

Frederic Gachon

Finansiering:

Department of Defense, NIDCD

Den genetiska grunden för hörselnedsättning och tinnitus

Tinnitus har alltid ansetts bero på miljöfaktorer, och det har saknats bevis för genetiska bidrag till tinnitus. Vi har nyligen påvisat den genetiska överföringen av tinnitus hos tvillingar och adopterade och har inlett storskaliga studier med GWAS, WES och WGS för att identifiera funktionella varianter som är associerade med tinnitus. Samtidigt som den monogena överföringen av hörselnedsättning är erkänd, är mindre känt om den komplexa genetiska arkitekturen som styr hörselproblem. Jämförelsen av det genetiska landskapet mellan hörselnedsättning och tinnitus kommer att ge insikter om de vägar som är involverade specifikt i de två hörselstörningarna.

Samarbeten:

University of Granada, Decibel Therapeutics.

Finansiering:

Marie Curie ITN (ESIT), GENDER-NET Co-Plus Fund, Decibel Therapeutics, Forschung für Leben, Svenska Läkaresällskapet, Lars Hiertas Minne, Tysta Skolan. 

Epidemiologin kring hörselnedsättning och tinnitus

Kunskapen om vilka miljöfaktorer som bidrar till tinnitus är bristfällig. Vår senaste systematiska genomgång identifierar en handfull longitudinella studier eller fall-kontrollstudier som tyder på ett orsakssamband med utvecklingen av hörselnedsättning och tinnitus. Här använder vi tvärsnitts- och longitudinella data från stora svenska kohorter för att identifiera exponeringar som bidrar till utvecklingen av hörselnedsättning och tinnitus och omvänt om båda hörseltillstånden kan användas som en prediktor för andra störningar.

Samarbeten:

Charité Tinnitus Clinic (Berlin), Institute Mario Negri (Milano), Decibel Therapeutics.

Finansiering:

GENDER-NET Co-Plus Fund.

TODD: Tinnitus Objective Diagnostic Device

En viktig brist i vården av tinnituspatienter är avsaknaden av robusta objektiva metoder för att diagnostisera tinnitus. Detta projekt syftar till att överföra ett objektivt mått på tinnitus som utvecklats på djur till människor. Här använder vi MEG för att undersöka kortikala framkallade svar på specifika sekvenser av stimuli och bedöma om svaren är förändrade hos tinnituspatienter.

Finansiering:

KID.

Global studie av sjukdomsbördan

Med tanke på WHO:s uppmaning nyligen om att vidta åtgärder för att bättre förstå hur hörselskador påverkar livskvaliteten, gick Christopher R. Cederroth med i GBD-studien som en samarbetspartner med expertis inom hörselsystemet.