Petter Ljungmans forskargrupp- Hälsoeffekter av yttre miljön

Vi forskar på yttre miljöns hälsoeffekter. Vi studerar hur luftföroreningar, trafikbuller, yttre temperatur, och grönområden påverkar vår hälsa och använder till vår hjälp avancerade epidemiologiska metoder och geospatiala exponeringsmodeller. Klimatets påverkan på hälsa är av särskilt intresse. Vi har nationella och internationella samarbeten, såväl i Europa som i Afrika och Indien.

En del av:

Publikationer

Utvalda publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Finansiering

Forskningsbidrag

  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 October 2023 - 30 September 2029
    Research problem and specific questionsUrban living environments challenge the individual’s capacity to maintain a good health throughout the course of life. In Sweden, current trends in housing and neighborhood conditions tend to further increase disparities in health. The rapid urbanization and densification of Stockholm County makes it an optimal setting for studying health effects of urban living, for example in relation to air quality, transportation noise, urban greenness, climate change and overcrowded housing. In this program, we aim to assess and develop strategies for building a sustainable city promoting equitable public health among inhabitants of urbanized areas.Data and methodsThe program will use a variety of different data materials and methods. To map environmental hazards in Stockholm County, a new GIS-based tool aimed at regional stakeholders will be developed. A new cohort, based on the National Environmental Health Survey 2023, will form the basis for analyses of environmental health associations and estimates of disease burden. Furthermore, the effects on children’s development, education and health from overcrowded housing will be investigated in a nation-wide cohort study and in an intervention setting. In a literature review, we will summarize evidence on environmental interventions which can guide stakeholders in implementing planning and mitigation measures.Relevance and utilizationThe national Commission for Equity in Health listed 7 key areas of life which determine health inequalities. Among these, the intended program has a focus on Housing and neighborhood conditions but is also of relevance for aspects of Early life development, Health behavior, and Control, influence and participation. By this program, we aim to establish a strong research infrastructure for monitoring and assessing the impact of the built environment on public health and for the promotion of environmental health equity. This is in line with several other initiatives and governing documents within Sweden, e.g. “Health as a driving force for the environmental goals and sustainable development”, initiated by Miljömålsrådet.Plan for program realizationThe program will be carried out at the Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, in collaboration with the Center for Occupational and Environmental medicine, Region Stockholm, and builds on six different work packages, each with its specific aims, activities, and deliverables. The researchers of the program represent many different disciplines, spanning from environmental medicine, public health and epidemiology to GIS, nursing and multicultural psychiatry, and will work closely together in the different work-packages. To ensure a good dialogue with end-users of our research, we will host, and take part in, an array of activities throughout the program progression, e.g. via reference groups, seminars, workshops, regional networks and other applied activities.
  • Byggnaders sårbarhet i ett förändrande klimat: Värmeexponering inomhus och folkhälsa
    Forte
    1 October 2023 - 30 September 2029
    Frågeställning: Det finns starka belägg för samband mellan höga utomhustemperaturer och ökad sjuklighet i befolkningen, men lite är känt om sambandet mellan höga inomhustemperaturer och deras påverkan på hälsan. För närvarande saknas evidensbaserade, hälsorelaterade rekommendationer för ett övre gränsvärde för inomhustemperatur. Avsaknaden av ett sådant gränsvärde gör det svårt att fastställa regelverk som bidrar till att nybyggda bostäder kan erbjuda ett lämpligt inomhusklimat under framtida varma somrar. När frekvensen av värmeböljor ökar är det viktigt att förstå vilka bostadstyper som är särskilt värmekänsliga och varför. Detta samarbetsprogram mellan sex svenska universitet syftar till att etablera ett evidensbaserat övre gränsvärde för inomhustemperatur relaterat till välbefinnande
    identifiera de byggnads- och omgivningsfaktorer, hos bostäder, som starkast bidrar till hälsofarliga inomhusförhållanden under värmeböljor
    utveckla en modell för att förutsäga inomhustemperatur utifrån utomhusförhållanden och bostadstyp, samt utveckla en metod för att visualisera byggnaders värmesårbarhet på interaktiva kartor på områdesnivå. Data och metod: Vi planerar att samla in data över inomhustemperatur, självrapporterad information om psykisk och fysisk hälsa, samt bostadsspecifika egenskaper från 4000 vuxna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå under sommarmånaderna 2024–2027. Data samlas in med hjälp av underhållsfria temperaturloggrar, ett automatiserat system för textmeddelanden och elektroniska frågeformulär. Dessutom kommer fysiologiska hälsodata samlas in från 400 äldre i Stockholms län med hjälp av Actiheart-5, energi-, hjärtfrekvens- och sömnmätare. Samband mellan inomhustemperatur och hälsoutfall kommer att undersökas med hjälp av modeller för multipel regression. En modell för att förutsäga inomhustemperaturer baserat på utomhusförhållanden och bostadstyp kommer att utvecklas baserat på insamlade data. Relevans och nyttiggörande: Bostadspolitikens hållbarhet är bland annat beroende av att alla socioekonomiska grupper i samhället har tillgång till en hälsosam inomhusmiljö. Kunskapen om faktorer som bidrar till att vissa bostäder lättare blir överhettade än andra är viktig för att kunna mildra värmeböljornas skadliga hälsopåverkan. Detta program har som mål att bygga upp kunskap om hälsoeffekter av inomhustemperaturer i bostadsmiljö, och på detta sätt bidra till rekommendationer, regelverk och förebyggande åtgärder för att undvika ohälsosamma inomhusmiljöer i framtiden. Genomförande: Datainsamlingen planeras pågå i fyra år, varefter modellutveckling och dataanalys genomförs. Regelbundna möten med forskargrupper och intressenter kommer att hållas. Programkostnaderna inkluderar löner för en forskningsassistent och statistiker, kostnader för teknisk utrustning, samt postkostnader för distribution av temperaturloggrar.
  • Swedish Research Council for Environment Agricultural Sciences and Spatial Planning
    1 January 2023 - 31 December 2025
  • Swedish Research Council for Environment Agricultural Sciences and Spatial Planning
    1 August 2020 - 31 July 2024
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2020 - 31 December 2022
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2016 - 31 December 2019

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Nyckelord:
Arbetsmedicin och miljömedicin Epidemiologi Folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin Kardiologi och kardiovaskulära sjukdomar Kardiovaskulära sjukdomar Visa alla
Anna Persson
2025-09-04