Forskningsprojekt
Samspelet mellan tarm, njure och hjärtkärlsystemet- betydelsen av mikrobiomet
Hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar orsakar stort lidande för de drabbade patienterna och höga kostnader för samhället. Trots detta är orsakerna bakom kopplingen mellan njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom är fortfarande till stor del inte klarlagda.
Vår förståelse av betydelsen av tarmens och urinvägarnas bakterieflora (det sk mikrobiomet) för utvecklingen sjukdom blir allt större. Epidemiologiska studier har visat en förändrad bakterieflora i tarmen och urinvägarna vid sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes, njursjukdom, och hjärtkärlsjukdomar. Med modern teknik kan man nu få en fullständig bild av mikrobiomet. Genom att analysera tarmbakteriernas DNA, kan man kartlägga hela mikrobiomet och dess variation. Med en mer detaljerad kartläggning av bakteriernas DNA är det också möjligt att studera tarmbakteriernas funktion, dvs vilka enzymer och proteiner som bakterierna tillverkar.
Vi avser att studera betydelsen av tarmens och urinvägarnas bakterieflora för utvecklingen av njursjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar i upp till 10 000 studiedeltagare i den stora och världsunika SCAPIS-studien. Deltagarna i SCAPIS är mycket noggrant karaktäriserade med avseende på skador i njurarna och hjärt-kärlträdet. Vi kommer också att skapa en unik databas med detaljerad information om proteiner och metaboliter i avföring, blod och urin vilket kan leda till helt nya upptäckter på vilket sätt tarmfloran påverkar resten av kroppen. Vi kommer att använda ny och avancerad statistik (baserat på artificiell intelligens) för att få svar på våra forskningsfrågor.
Forskningsprojektet kan leda till en ökad förståelse för kopplingen mellan njursjukdom och hjärtkärlsjukdom vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad riskbedömning och en mer effektiv förebyggande behandling av dessa folksjukdomar.
Kronisk smärta och hjärt–kärlsjukdom
Vi undersöker hypotesen att kronisk smärta är en kliniskt viktig riskfaktor för utveckling av hjärt–kärlsjukdom. Tidigare studier har antytt ett samband, men ofta med begränsningar såsom små studiepopulationer, tvärsnittsläggning, brist på data om specifika hjärt–kärlhändelser, otillräcklig information om smärtans svårighetsgrad och psykosociala faktorer samt avsaknad av könsspecifika analyser.
För att övervinna dessa begränsningar använder vi flera stora epidemiologiska och registerbaserade kliniska kohorter med tillsammans över en miljon individer. Datamaterialet inkluderar detaljerad information om smärttyper, psykosociala faktorer, behandlingar, samsjuklighet och insjuknande i hjärt–kärlsjukdom samt omfattande metabolomik- och proteomikdata för att belysa bakomliggande mekanismer.
Målet är att skapa ny kunskap om samspelet mellan kronisk smärta och hjärt–kärlsjukdom. Vi hoppas kunna visa att patienter med kronisk smärta har en ökad kardiovaskulär risk och därmed kan behöva mer intensiva förebyggande insatser i primärvården.
Samverkan
Vi är involverade i ett flertal internationella samarbeten tex
- Global Burden of Disease
- Chronic Kidney Disease Prognosis Consortium
- CKDgen
- Screening for Chronic Kidney Disease among Older People across Europe (SCOPE)
- HEaRt failure Molecular Epidemiology for therapeutic targetS (HERMES)
och samarbetar även med många individuella forskare, både nationellt och internationellt.
Forskningsstöd
- Vetenskapsrådet
- Hjärtlungfonden