Laboratoriediagnostik av alkohol och droger – Anders Helanders forskning

Forskning

Tidig identifiering av personer i riskzonen för att utveckla alkohol- och drogrelaterade problem möjliggör att behandling kan inledas innan allvarliga symptom uppträder och är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt resultat. Personer som missbrukar alkohol och droger, eller som har relaterade problem, lämnar dock sällan tillförlitliga uppgifter om sina drogvanor. Tillgång till tillförlitliga objektiva mått för påvisande av alkohol- och drogintag är därför mycket viktigt. Denna möjlighet har tidigare begränsats av bristen på känsliga och specifika laboratorietester och detektionsmetoder. Etanolanalys i ett utandningsprov är visserligen användbart men kan endast upptäcka alkoholintag under maximalt ett halvt dygn efteråt. Levermarkörer som gamma-GT identifierar å andra sidan främst kronisk hög alkoholkonsumtion som pågått i månader eller år, vilket innebär liten möjlighet att tidigt upptäcka riskbruk. En annan nackdel med levermarkörer är att förhöjda nivåer kan bero på flera andra orsaker än alkohol.

Forskningen syftar till att identifiera, utvärdera och införa en rutinpanel av kliniskt användbara laboratorietester. Mätning av etanolmetaboliterna etylglukuronid (EtG) och etylsulfat (EtS) i ett urinprov har visats vara en säker och ytterst känslig metod för att upptäcka drickande under de senaste 1–2 dygnen, eller för att bekräfta nykterhet. För att identifiera regelbundet riskbruk av alkohol under de senaste veckorna till månaden är mätning av fosfatidyletanol i helblod (PEth) och kolhydratfattigt transferrin i serum (CDT) de mest träffsäkra metoderna.

Dagens rutinmässiga drogtestning fokuseras enbart på klassiska illegala droger. Att påvisa intag av nya drogsubstanser, så kallade ”nätdroger” eller nya psykoaktiva substanser (NPS) är däremot inte möjligt, utan för detta krävs utveckling av nya analysmetoder. En testningsstrategi för NPS baserad på högupplösande masspektrometri (HRMS) utvecklades och används numera även rutinmässigt.

Andra studier syftar till att undersöka förekomsten av alkohol, droger och deras metaboliter i biologiska prover som kan utnyttjas för rutinmässig testning (förutom urin- och blodprov även saliv- och utandningsprov), samt att optimera kliniska och rättsmedicinska tillämpningar för tidig upptäckt, monitorering, prevention och rehabilitering av olika populationer med alkohol- och drogrelaterade problem.

• Högtrycksvätskekromatografi
• Masspektrometri 
• Kapillärelektrofores (HPLC, LC-MS/MS, LC-HRMS, CE).

• Nutritionstoxikologi.
• Uppdragsutbildningar.
• Externa utbildningar.