Bröstcancerkirurgi – Jana de Boniface forskargrupp

Vår grupp bedriver klinisk forskning som baseras dels på register, dels på prospektiva studier. Målet är att individualisera och de-eskalera bröstcancerkirurgi för att minimera dess potentiellt negativa effekter på patienters livskvalitet utan att göra avkall på den onkologiska säkerheten.

Tecknad bild av Wargentinhuset på KI Campus Solna

Vår forskningsgrupp för bröstcancerkirurgi utgörs av en kärna av doktorander och postdoktorer som samarbetar med multidisciplinära kollegor från områdena epidemiologi, biostatistik, onkologi, omvårdnad, träningsforskning, radiologi och patologi/translationell forskning. Vi har fokus på patientnära klinisk forskning med omfattande nationellt och internationellt samarbete. Nedan följer några exempel på pågående forskningsprojekt.

SENOMAC-studien

Denna internationella randomiserade non-inferioritetsstudie inkluderade patienter med kliniskt nodnegativ bröstcancer och 1-2 makrometastaser i portvaktskörtelbiopsin i fem europeiska länder mellan januari 2015 och december 2021. Syftet var att visa att man kan undvika en kompletterande axillutrymning utan att negativt påverka det primära effektmåttet, total överlevnad. Studiepopulationen består av 2766 randomiserade patienter. Den sekundära effektmåttet, återfallsfri överlevnad, har publicerats i New England Journal of Medicine i april 2024 och visar ingen fördel med kompletterande axillutrymning efter en medianuppföljning på fyra år. Istället kunde vi visa att patienter som undviker kompletterande axillutrymning rapporterar betydligt mindre armproblem efter operationen. Studien stöds av medel från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Bröstcancerförbundet och Nordic Cancer Union.

Neo-ACT-studien

Denna internationella randomiserade studie testar hypotesen att en fysisk träningsintervention via en mobilapplikation ökar andelen patienter med patologisk komplett respons vid bröstcancer som behandlas med preoperativa cytostatika. Utöver detta primära effektmått undersöker studien patientrapporterad livskvalitet, toxicitet, radiologisk tumörrespons och kvarvarande cancerbörda, och ett antal translationella hypoteser med hjälp av blod-, vävnads- och avföringsprover. Studien har öppnat i slutet av 2022 och har hittills rekryterat över 150 av 790 planerade patienter. Försöket stöds av medel från Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet, Cancerfonden och Radiumhemmets forskningsfonder.

Stockholm Breast Reconstruction Database

Denna populationsbaserade databas omfattar alla kvinnor som har fått omedelbar implantatbaserad bröstrekonstruktion i Stockholm åren 2005-2015. Den omfattar ett brett spektrum av kliniska variabler och uppföljning och har gjort det möjligt för oss att undersöka patientrapporterad livskvalitet, konsekvenser av postoperativ strålbehandling, åldersskillnader och onkologisk säkerhet för olika kirurgiska strategier.

Stockholm DCIS-projektet

Detta projekt syftar till att undersöka kirurgiska och onkologiska resultat efter onkoplastisk bröstbevarande kirurgi för duktal carcinoma in situ. Flera kliniska kollegor samarbetar med att samla in kliniska data från journaler för att komplettera data från det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Sekundära syften är att undersöka preoperativ MRT:s roll hos dessa patienter, kirurgiska marginaler och reoperationsfrekvens.

AXSANA-studien

Detta är en stor internationell satsning initierad av EUBREAST-gruppen, som prospektivt inkluderar patienter med kliniskt nodpositiv bröstcancer som får preoperativ systemisk behandling och därigenom konverterar till klinisk nodnegativitet. Huvudsyftet är att studera olika kirurgiska tillvägagångssätt i olika länder och utvärdera deras inverkan på överlevnad, diagnostisk noggrannhet och patientrapporterad armfunktion och livskvalitet. Vår grupp ansvarar för insamling och rapportering av patientrapporterade data.

OPBC02-PREPEC-studien

Detta är en internationell randomiserad studie som utvärderar fysiskt välbefinnande som rapporterats av patienter efter antingen submuskulär placering av implantatet vid omedelbar bröstrekonstruktion, eller implantatplacering ovanpå bröstmuskeln. Vår gruppledare är nationell samordnare för Sverige och ansvarig för att rapportera tidiga komplikationer.

Medarbetare och kontakt

Alla medarbetare i gruppen

Andra personer med koppling till gruppen

  • Liu, Yihang
  • Obondo, Christine

Besöksadress

Karolinska Institutet, Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Nobels väg 12A, Stockholm, 17177, Sverige

Postadress

Karolinska Institutet, Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, PO Box 281, Stockholm, 17177, Sverige

Sthlm Breast Reconstruction Database

Stockholm Breast Reconstruction Database är en nätbaserad plattform för registrering av bröstrekonstruktioner utförda på sjukhusen i Stockholm 1990-2015. Databasen kan användas till ett stort antal vetenskapliga frågeställningar inom rekonstruktiv bröstkirurgi och innehåller data på tumörkarakteristika, onkologisk och kirurgisk behandling, riskfaktorer, samt postoperativt förlopp inklusive komplikationer och senare justeringar.

Den är uppbyggd för att innehålla information om tumördata, tumörbehandling, rekonstruktionsmetod, komplikationer, reoperationer/revisioner och onkologiskt utfall. Därmed kan den användas till ett stort antal vetenskapliga frågeställningar inom rekonstruktiv bröstkirurgi och för kvalitetskontroll. Jämförelse mellan olika typer av rekonstruktioner kommer att vara möjlig när olika forskargrupper har registrerat sina data i databasen.

Vad registreras i Stockholm Breast Reconstruction Database?

Stockholm Breast Reconstruction Database är en retrospektiv databas som primärt upprättats för att kunna registrera data på bröstcancerpatienter i Stockholmsregionen som genomgått terapeutisk mastektomi med primär rekonstruktion med implantat under åren 1990-2015. För att i framtiden kunna möjliggöra jämförelser mellan olika typer av rekonstruktioner innehåller databasen även variabler om autolog rekonstruktion, såsom LD-lambå med eller utan implantat och fri lambå. Databasen är uppbyggd på sådant sätt att även framtida registrering av profylaktiska mastektomier är möjlig, både sådana som utförs kontralateralt vid ensidig bröstcancer, men även bilateralt profylaktiskt. Variabellistan innehåller information om tumördata, behandlingsdata, rekonstruktionsmetod, kirurgiska och medicinska komplikationer, reoperationer och revisioner, samt uppföljningsdata med onkologiskt utfall.

Var finns Stockholm Breast Reconstruction Database och för vem är den?

Stockholm Breast Reconstruction Database ligger på Pheedit, ett program upphandlat av Karolinska Universitetssjukhuset. Databasen har utarbetats i samarbete med Kliniska Prövningsenheten (KPE) på Onkologiska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Underhållskostnader för databasen bekostas av projektledaren och registerhållaren Jana de Boniface. Inloggning till databasen ges till forskare som ansökt om ett uttag från databasen hos databasens bedömningsgrupp eller som avser att inom ett projekt mata in data. Bedömningsgruppen består av projektledaren, samt en plastik- och en bröstkirurgisk företrädare från alla tre Stockholmssjukhusen som utför bröstrekonstruktioner inom cancervården. Företrädarna har utsetts av respektive sektionsansvarig. Bedömningsgruppens uppgift är att löpande och vid behov bedöma inkommande ansökningar om datauttag och dataregistrering med syfte att samordna projekt, undvika dubbelarbete, främja samarbete sjukhusen emellan och stödja forskningen i detta område.

Hur lägger man in data i Stockholm Breast Reconstruction Database?

Befintligt register avser enbart primära bröstrekonstruktioner med implantat hos bröstcancerpatienter i Stockholm åren 1990-2015 där huvudmannen är Karolinska Institutet. För att lägga in ny data i Stockholm Breast Reconstruction Database behöver man vara registrerad användare. Inloggningsuppgifter erhålls vid godkänd projektansökan och man erhåller då även en inmatningsmanual som förklarar databasen och variablerna. Ansökan skickas till bedömningsgruppen, se ”Kontakta oss”. Ny data som läggs in i personuppgiftsregistret bör 1) vara godkänt av etikkommittén och 2) vara registrerat hos huvudmannen i enlighet med dataskyddslagen (GDPR). Underlag avseende detta måste föreligga vid ansökan om datainmatning.

Hur får man ut data från Stockholm Breast Reconstruction Database?

Ansökan om datauttag behöver godkännas av databasens bedömningsgrupp, se ”Kontakta oss”. Efter att ansökan har blivit godkänd tar man kontakt med Kliniska Prövningsenheten (KPE) via ctokpe@sll.se. Datauttag kan lämnas i olika format. Själva uttaget bekostas av den som beställer uttaget.

Kontakta oss

Projektledare och registerhållare är Jana de Boniface.

Profile image

Jana de Boniface

Adjungerad Professor

Hanna Karlsson

Projektkoordinator

Bedömningsgruppen

Bedömningsgruppen består av nedanstående representanter som har utsetts av alla Stockholms sjukhus med verksamhet inom bröst- och plastikkirurgi. Bedömningsgruppens uppgift är att bedöma inkommande ansökan om datauttag och/eller datainmatning. Mejla din ansökan eller dina frågor till jana.de-boniface@ki.se.

  • Jana de Boniface, Registerhållare
  • Anna Ljung Konstantinidou, Representant bröstkirurgi, Capio S:t Göran
  • Jakob Lagergren, Representant plastikkirurgi, Capio S:t Göran
  • Helena Ikonomidis Sackey, Representant bröstkirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
  • Jessica Gahm, Representant plastikkirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
  • Linda Nigard, Representant bröstkirurgi, Södersjukhuset AB
  • Catharina Eriksen, Representant plastikkirurgi, Södersjukhuset AB

Publikationer

Risk factors for implant failure following revision surgery in breast cancer patients with a previous immediate implant-based breast reconstruction.
Frisell A, Lagergren J, Halle M, de Boniface J
Breast Cancer Res Treat 2020 Dec;184(3):977-984