Suicide and mental health lab – Vladimir Carli och Gergö Hadlaczkys grupp

Vår forskargrupp studerar de biologiska, psykologiska och sociala faktorerna bakom självmord och psykiatriska tillstånd med målet att utveckla innovativa metoder för förebyggande arbete och behandling.

En del av:
Gruppbild med medarbetare i Vladimir Carli och Gergö Hadlaczkys forskargrupp

Vår forskning

Suicide and mental health lab är en forskargrupp som tillhör Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). I en tvärvetenskaplig forskningsmiljö (folkhälsa, psykologi, psykiatri, molekylär biologi och antropologi) bedriver vi forskning med målet att utveckla innovativa självmordspreventiva metoder och metoder som förebygger psykisk ohälsa. Vi genomför även forskningsstudier för att identifiera trender, riskfaktorer och sårbara populationer kopplade till självmord. Den forskning som vi, och andra forskare bedriver används till att styra de aktiviteter som vi utför inom strategiskt folkhälsoarbete, utbildning och spridning av information.  

Vår organisation

NASP är ett samverkande centrum som består av flera enheter som är organiserade under två huvudmän: Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) vid Region Stockholm. NASP är även ett WHO samarbetscentrum för forskning, metodutveckling och utbildning i självmordsprevention. 

I fokus

Finansiering till forskning om den suicidala processen för att utveckla individanpassat stöd vid suicidala kriser
AI-genererad teckning föreställande en hand som håller i en telefon med text. I bakgrunden syns stadsmiljö. Foto: Copilot

Finansiering till forskning om den suicidala processen för att utveckla individanpassat stöd vid suicidala kriser

Forskare från Karolinska Institutet, Region Stockholm och Region Jönköping har tilldelats projektbidrag från Forte på 5 995 000 kronor för att driva ett fyra år långt forskningsprojekt som syftar till att förbättra kunskapen om tidsdynamiken i den suicidala processen och att utveckla en intervention för individanpassat stöd vid suicidala kriser.

Tim Bergling Foundation stöder digital utbildning i suicidprevention för barn och unga
Dekorativ bild. Foto: Getty Images
Forskningsprojekt

Tim Bergling Foundation stöder digital utbildning i suicidprevention för barn och unga

Ett finansiellt stöd från Tim Bergling Foundation under fyra år möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att förbereda framtidens läkare för att möta unga i riskzonen.

Forskningsprojekt

EU-projekt

EXPERIENCE
Kvinna i svart tröja håller i ett par vita och svarta VR-glasögon Foto: Maxim Hopman/Unsplash

EXPERIENCE

Extended-Personal Reality: augmented recording and transmission of virtual senses through artificial-Intelligence 

Transportsystemet

BLISP
Årstabron Foto: Beatrice Johansson

BLISP

Blått ljus som självmordspreventiv intervention på järnväg

Barn och unga

STEAM
Foto: iStock photo

STEAM

Screen Time Effects on Adolescent Mental health

Trender och riskfaktorer

GISS

GISS

Genetic Investigation of Suicide attempt and Suicide

Selektiva och indikerade insatser

Transkulturella aspekter

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Finansiering

Forskningsbidrag

  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2025 - 31 December 2027
    Research problem and specific questions.There is a need to improve suicide prevention strategies in Sweden. To address this, the proposed project will evaluate Uppföljningssamtal, a novel intervention that consists of supportive telephone calls delivered over 12-months with the goal to reduce suicidality in individuals with increased suicide risk. Two studies are planned:   Pilot Study 1, will evaluate practicality and perceived helpfulness of Uppföljningssamtal through examining the following research questions:  1a: What are end-users’ feedback on Uppföjlningssamtal? 1b: How do staff who deliver Uppföljningssamtal view acceptability, and practical implementation needs? Guided by these results, Study 2 will evaluate effectiveness (if the intervention works), treatment mechanisms (why the intervention works) for end-users and further implementation needs through the following research questions:  2a: Does Uppföljningssamtal lead to significant reductions in end-users’ suicidal ideation? 2b: Does Uppföljningssamtal lead to reduced hospital admissions for suicide attempts? 2c: What are the effective components of the Uppföljningssamtal intervention?  2d: What are staffs’ feedback regarding barriers and facilitators to implementing Uppföljningssamtal beyond the current project? Data and method.Study 1 will use a mixed-methods design, combining quantitative questionnaires with qualitative interviews, to ensure comprehensive data is gathered from staff and end-users. Study 2 will be a randomized controlled trial, where participants will be randomly allocated to Uppföljningssamtal or a control condition, as this is the ‘gold-standard’ method for evaluating intervention effectiveness. Societal relevance and utilization.This project will add crucial insights into the implementation of a novel suicide prevention strategy in Sweden. This does not only benefit individuals in need of support, but also wider society, by advancing our understanding of effective suicide prevention strategies
    knowledge that can be utilized and built on, beyond the current project. Plan for project realisation.A 3-year project is planned. At the project start, Study 1 will already be ongoing, and will be finalised in 2025, whilst Study 2 is prepared. In 2026, Study 2 will start, and remain ongoing until Sep 2027, after which results will be finalised to ensure timely project conclusion. Costs will cover the main applicant, a research assistant and intervention staff.
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 July 2024 - 30 June 2025
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 December 2022 - 30 September 2026
    Research problem and specific questions: The overall purpose is to develop knowledge about how adolescents’ mental health has changed from 1986 to 2022 and investigate determinants of both mental well-being (positive mental health) and various forms of mental complaints reported by adolescents in Sweden and the other Nordic countries.The research questions include: What are the prevalence and time trends for different aspects of mental health and well-being in the different Nordic nations? How are mental health and well-being affected by age (11-, 13- and 15-year-olds), gender, and socioeconomic status over time across the Nordic countries? What is the impact of school-, peer- and family-related resources on mental health and well-being? Which contextual factors at the societal level contribute to Nordic national differences in prevalence and time trends of mental health and well-being? What are the effects of the introduction of social media and the COVID-19 pandemic on mental health and well-being among adolescents? How does self-reported mental health relate to psychiatric diagnosis by a professional (Danish data only)?  What do young people see as the most important factors to understand mental health?Data and Method: This project is part of a Nordic research collaboration within the Health Behaviour in School-aged Children: WHO Collaborative Cross-National survey/study (HBSC). Surveys have been conducted every fourth year since 1986. The next survey will be 2025/2026. The data quality is maintained by a standardised international research protocol that is strictly followed to ensure consistency in survey instruments, data collection and processing procedures. Data on psychiatric diagnosis and medication will be linked to recent Danish samples. A qualitative study, Magnifying the voices of young people is also included.Plan for realisation: This application includes salaries (e.g., coordinator, researcher), funding for workshops and travel, register linkage of the Danish data, and the qualitative study. The funding of the national HBSC data collection is covered by individual national agencies.Relevance:  Mental health amongst Nordic adolescents, particularly girls, has deteriorated. The planned research project will provide unique opportunities to uncover prevalence and trends, along with individual and contextual factors associated with adolescents’ mental health, thus helping society understand and address mental health related matters.
  • European Commission
    1 January 2021 - 30 June 2025
  • European Commission
    1 January 2019 - 31 October 2024
  • European Commission
    1 January 2016 - 30 September 2020
  • European Commission
    1 September 2010 - 1 January 2014
  • European Commission
    1 May 2010 - 30 April 2013
  • European Commission
    1 January 2009 - 31 December 2011
  • Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
  • Svenska Institutet
  • Trafikverket

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Avslutade projekt