Neurodegenerativa sjukdomar och åldrande – Daniel Ferreira forskargrupp

Inom gruppen så försöker vi förstå hur olika patologier påverkar hjärnan. Patologierna vi fokuserar mest på är Lewy Body, Alzheimers sjukdom samt cerebrovaskulära skador. Vi är intresserade av både mekanistiska frågeställningar samt det som är kliniskt användbart just nu. Inom forskargruppen så arbetar vi med flera olika typer av metoder för att bättre förstå sjukdomsutveckling och åldrande; vi använder oss av biomarkörer, olika hjärnavbildningsmetoder men också av andra analyser av exempelvis kognitiva tester eller gener. Vi arbetar även med nya och innovativa sätt att analysera data på för att öka förståelsen och möjligheten att undersöka annars inte synliga strukturer eller tolka komplexa samband.  

Vi samverkar med flera nationella och internationella forskare, forskargrupper och projekt så som; Mayo (USA), European DLB (E-DLB), Kings College London (UK), DZNE (Tyskland), Prague, Amsterdam, Newcastle, etc. 

Vi administrerar Svenskt Lewy Body Nätverk och samarbetar nära med kollegor på avdelningen för Klinisk Geriatrik samt på Karolinska Universitetssjukhuset.  

Kognitiv sjukdom av Lewy Body typ (Lewykropps demens) 

Kognitiv sjukdom av Lewy Body typ (dementia with Lewy Bodies, DLB, på engelska) är den näst vanligaste av de neurodegenerativa kognitiva sjukdomarna. Vi utför ledande forskning inom DLB ofta med ett fokus på biomarkörer eller kognition. Vår forskning på området innefattar inte bara internationella samarbeten inom E-DLB och med Mayo utan datainsamling pågår även på Karolinska Universitetssjukhuset inom projektet ”Find-DLB”. 
Syftet med Find-DLB är att förbättra metoderna för att upptäcka DLB inom klinisk verksamhet. Som en del av Find-DLB så har vi även startat Svenskt Lewy Body Nätverk tillsammans med Elisabet Londos (överläkare, professor vid Lunds universitet samt anknuten till Ferreiras grupp vid KI).  

Avancerad hjärnavbildning av det kolinerga systemet 

Neuron i hjärnan kommunicerar med olika neurotransmittorer som kallas signalsubstanser.  En av dem är acetylkolin. De nervbanorna som kommunicerar med acetylkolin kallas det kolinerga systemet. Det kolinerga systemet är viktigt för tankeverksamhet och då framför allt för uppmärksamhet och minne. Det är känt att det kolinerga systemet är påverkat vid Lewy Body sjukdom och Alzheimers sjukdom. Vi inom gruppen har utvecklat ett innovativt och avancerat sätt att utvärdera det kolinerga systemet i levande människor. Genom att använda en specifik typ av hjärnavbildning som mäter hur vattenmolekyler kan röra sig så går det att utvärdera hur täta nervbanorna i det kolinerga systemet är (projektionerna av de kolinerga neuronen till andra delar av hjärnan). Vi och samarbetspartners har kunnat visa att den här tätheten kan vara en tidig markör på sjukdomsutveckling. Vi arbetar nu med att översätta resultaten till kliniskt användbara metoder. 

Åldrande och kognition 

För att bättre förstå hur människor lagrar och bearbetar kunskap och information så använder vi oss av olika typer av kognitiva test. De administreras ofta, men inte alltid, av en psykolog. Inom forskningen vi gör så undersöker vi ofta hur resultaten på de här testerna är kopplade till olika typer av biomarkörer. 
Kognition är ett brett begrepp som innefattar en mängd olika processer, och övergripande handlar om hjärnans kapacitet att ta in, bearbeta och lagra information. Vi är intresserade av kognition i flera olika skeden: inte bara vid kognitiv sjukdom, utan även vid normalt åldrande och subjektivt upplevd kognitiv försämring (så kallad subjektiv kognitiv svikt). För att undersöka kognitionen används olika typer av kognitiva test. Dessa testresultat kan sedan analyseras i relation till olika biomarkörer för patologiska processer i hjärnan, neurodegeneration, och kliniska markörer, med syfte att bidra till diagnostik och identifiera riskfaktorer för utveckling av en kognitiv sjukdom. Vi undersöker också skyddande faktorer och kompensatoriska mekanismer, som kognitiv reserv.   
Vi använder oss också av komplexa dataanalysmetoder, som nätverksanalys, för att kartlägga olika kognitiva förmågor och sambanden däremellan. Därtill undersöker vi hur faktorer som kön, ålder samt yrkes- och utbildningsbakgrund påverkar.