Skärmtidens effekter på ungdomars psykiska hälsa – STEAM

STEAM-projektet syftar till att:

• öka kunskapen om hur unga personer använder digitala skärmar
• förstå vilka effekter skärmanvändning har på deras psykiska hälsa.
• Hur skadliga effekter av digital teknikanvändning kan minimeras. 

Vi fokuserar på hur skärmtid påverkar unga personer och hälsoutfall såsom depression, ångest och suicidalitet – genom komplexa psykologiska fenomen såsom känsloreglering, sömn, resiliens (motståndskraft), sociala behov och personlig identitet.

Rådande forskning visar att de psykiska hälsoeffekterna av skärmtid kan antas vara relativt små, om än kliniskt allvarliga för ett fåtal individer. Dock syns vissa effekter i stor utsträckning i flera befolkningsgrupper, vilket talar starkt för att denna kunskap är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Exempel på några av dessa effekter är skärmarnas ogynnsamma effekt på sömn, problemlösning, beroendeeffekter samt effekten av sociala medier och exponering för stressfyllt eller traumatiserande skärminnehåll. STEAM-projektets slutmål är att dels kunna bidra med teoretiska insikter, dels kunna ge praktiska råd och riktlinjer i frågor som rör skärmhälsa och unga personer.

Forskningsfynd

I våra analyser har vi fokuserat på sömnaspekter, så som kvalitet, sömnlängd och kronotyp (om man är en morgon- eller kvällsmänniska) samt på stresshanteringsstrategier (till exempel problemlösning, känsloreglering och hjälpsökande beteende) och hur dessa aspekter och strategier förklarar eller påverkar sambandet mellan skärmtid och depression och andra hälsoutfall.

Projektet har hittills resulterat i tre olika huvudstudier, som visade att längre skärmtid var associerad med sömnbrist och nedsatt förmåga att hantera stress genom problemlösning, både hos pojkar och flickor. Bland pojkar sågs skärmtiden ha en direkt koppling till förhöjda depressionsnivåer året därpå, även om deras skärmtid faktiskt hade en negativ inverkan på deras sömn, eller hur mycket sömnproblem som skärmtiden medförde. Bland flickor observerade vi en indirekt effekt: 38–58 procent av de framtida depressionsnivåerna förklarades av att skärmtiden först hade haft en störande effekt på deras sömn. En svagare tendens till problemlösning kunde ses bland både pojkar och flickor vars depressionsförlopp försämrades över tid.

• Längre skärmtid var associerad med sömnbrist samt en försämrad förmåga att hantera stress. Studierna visade också att skärmtid föregick depression, snarare än tvärtom.
• De ohälsosamma skärmtidseffekterna var oftast mer påtagliga för flickor. Bland flickor hade skärmtid en negativ inverkan på sömnen, vilket i sin tur bidrog till ökade nivåer av depression, och bland pojkar hade skärmtid oftare ett direkt samband med senare förhöjda depressionsnivåer.
• Flickor rapporterade mer proaktiva eller engagerade stresshanteringsstrategier, men detta tycktes inte ge dem ett extra skydd mot psykisk ohälsa.
• Självupplevda positiva konsekvenser av skärmtid såg inte ut att medföra positiva hälsokonsekvenser. 

Effektiva stresshanteringsstrategier och konsekvent tillräcklig sömn är avgörande komponenter för psykologisk och fysiologisk motståndskraft mot depressiva tillstånd. De flesta ungdomar uppfyller idag inte de rekommendationer som finns vare sig för sömn eller skärmtid. Samtidigt är det svårt att säga exakt vad som orsakar vad – om skärmtid och sömnbrist leder till psykisk ohälsa, eller om det är tvärtom.

Datakällor

De data som användes och analyserades inom STEAM-projektet är så kallad ”sekundärdata” från större experimentella studier. Data inhämtades initialt från det EU-finansierade SUPREME-projektet, men huvudsakligen från Stockholm school data analysis project. Dessa två kluster-randomiserade kontrollerade studier (C-RCT) samlade in hälsoenkätdata från över 10 636 högstadieelever i Stockholms län och cirka 1494 elever från sex andra EU-länder. I den EU-baserade studien gjordes uppföljningar efter 2 respektive 4 månader. I Stockholm gjordes uppföljande datainsamlingar efter 3 respektive 12 månader. Datainsamlingarna pågick mellan åren 2012–2013 respektive 2016–2019. Båda datainsamlingarna omfattade totalt 11 857 elever från 85 olika skolor, varav 64 låg i Stockholms län. 

Referenser

Huvudpublikationer

Hökby S, Hadlaczky G ... Carli V. Are Mental Health Effects of Internet Use Attributable to the Web-Based Content or Perceived Consequences of Usage? A Longitudinal Study of European Adolescents? JMIR Ment Health. 2016. 13;3(3):e31. https://doi.org/10.2196/mental.5925

Hökby S, Westerlund J, Alvarsson J, Carli V, Hadlaczky G. Longitudinal Effects of Screen Time on Depressive Symptoms among Swedish Adolescents: The Moderating and Mediating Role of Coping Engagement Behavior. IJERPH. 2023;20(4):37. https://doi.org/10.3390/ijerph20043771

Hökby S., et al. Adolescents' screen time displaces multiple sleep pathways and elevates depressive symptoms over twelve months. PLOS Glob Public Health. 2025, 2;5(4):e0004262. https://doi.org/10.1371/journal.pgph.0004262

Relaterade refererade arbeten

Lemke T; Hokby S; Carli V; Hadlaczky G. Sleep Duration and Quality in Adolescents: Associations With Suicidal Ideation JOURNAL OF ADOLESCENCE. 2025;97(4):1113-1120

Lemke T; Hokby S; Wasserman D; Carli V; Hadlaczky G. Associations between sleep habits, quality, chronotype and depression in a large cross-sectional sample of Swedish adolescents PLOS ONE. 2023;18(11):e0293580