Journalgranskningsstudie

Under åren 2020–2022 granskades journalerna i IT-journalsystemet Take care från psykiatri, primärvård och somatisk specialistvård för de 230 individer som enligt Dödsorsaksregistret avled i säkra självmord under 2015 i Stockholms län.

Granskningen är genomförd med hjälp av omfattande mallar utarbetade av forskare i Lund i samarbete med svensk psykiatrisk förening. Mallarna är baserade på Svensk Psykiatrisk förenings riktlinjer för vård av självmordsnära personer. I mallarna finns ett stort antal frågor om vården inom psykiatri, somatisk specialistvård och primärvård samt kontakter med andra myndigheter. Journalgranskningsprojektet är ett nationellt samordnat projekt där NASP har ansvarat för insamlingen av data i Stockholms län. 

Journaldokumenterad vårdkonsumtion, besvär och psykosociala påfrestningar 

De flesta av dem som avled genom självmord under 2015 i Stockholms län hade kontaktat vården inom två år före dödsfallet och drygt hälften under den sista månaden. Depressiva besvär (58,1 %) var det vanligaste besväret som noterats i journaler vid sista läkarbesöket inom psykiatrin, medan smärta var vanligast inom såväl primärvården (35,8 %) som inom den somatiska specialistvården (50 %). För mer än hälften fanns noteringar om relationssvårigheter (57,6 %). Vanligt var även noteringar om ensamhet (36,4 %), mobbning, diskriminering och hemlöshet (33,3 %) och problem med arbete/skola (31,8 %). 

Psykosociala faktorer dokumenterade bland unga 0–24 år i Stockholm  

Studien visar att bland de 27 unga personer (0-24 år) som begick självmord i Stockholm 2015, hade nästan alla sökt vård inom två år före sin död och över hälften hade haft vårdkontakt de sista fyra veckorna.    

Nästan hälften hade noterats med relationsproblem eller problem i skolan/arbete, och mer än var tredje person hade missbruksproblematik. Dessutom hade nästan hälften av dessa unga någon gång utsatts för våld, hot eller övergrepp. I övriga delar av landet var det däremot knappt var fjärde ung person som hade samma dokumenterade erfarenhet. Trots liknande mönster i de dokumenterade psykosociala påfrestningarna bland unga nationellt, hade en större andel unga i Stockholm dessa påfrestningar noterade i sina journaler, vilket kan bero på skillnader i psykosocial belastning eller i hur journalföringen sker. Det bör påpekas att psykosociala svårigheter troligtvis är underrapporterade i journaler, särskilt utanför psykiatrin. 

Psykos och självmord 

 Personer med psykosdiagnos utgör en högriskgrupp för självmord, med 10–15% som avlider till följd av självmord. I journalgranskningsstudien hade 17 av 230 personer i Stockholms län en psykosproblematik, och alla hade haft vårdkontakter, främst inom psykiatrin, året före självmordet. Fem personer hade blivit utskrivna från slutenvård inom sex veckor före självmordet och sex personer hade haft parallella kontakter med primärvård eller somatisk specialistvård inom tre månader före självmordet. Trots att många hade dokumenterade psykosociala svårigheter, adresserades dessa sällan i vård- eller behandlingsplaner. Endast tre av sjutton hade kontakt med specialiserad psykosvård och ingen hade en dokumenterad samordnad vårdplanering med socialtjänst eller andra vårdgrannar. 

Kontakt

Linda Karlsson

Anknuten till Forskning
LK
Innehållsgranskare:
Beatrice Johansson
2024-07-05