Klinisk neurofysiologi – Charith Coorays forskargrupp

Vår forskning

Forskningen som drivs inom vår forskargrupp är till stor del kliniknära och spänner över flera olika delar av neurofysiologin och neurologin, innefattande forskningsprojekt rörande både central neurofysiologi, central neurologi, perifier neurofysiologi och preklinisk basvetenskaplig neurofysiologisk forskning.

Forskargruppen leds av docent och adjungerad lektor Charith Cooray, tillika dubbelspecialiserad läkare inom både neurologi och klinisk neurofysiologi.

Docent Cooray har en övergripande ledarroll över forskningsgruppens samtliga olika subgrupperingar, men varje subgrupp, eller team, har i sin tur självständiga forskare (samtliga kliniska neurofysiologer) som driver de enskilda forskningslinjerna, antingen i mindre grupper eller enskilt.

För mer info om våra projekt, se fliken Forskningsprojekt.

Våra olika forskningsprojekt samt team/subgrupper inom forskargruppen beskrivs nedan:

Team Cooray

Teammedlemmar: Charith Cooray, Jakob Pansell, Megan Gjordeni

Docent Charith Cooray påbörjade sin kliniska tjänstgöring som ST-läkare i neurologi vid KS 2014, och parallellt med detta arbetade han med ett registerbaserat doktorandprojekt rörande prediktion av storkärlsocklusion i akutskedet av ischemisk stroke. Han disputerade 2017 och blev klar specialistläkare i neurologi 2019. Snart därefter påbörjades en klinisk vidareutbildning inom klinisk neurofysiologi, och han blev klar klinisk neurofysiolog 2023. Han är docent i neurologi vid KI sedan 2023 och adjungerad lektor sedan 2024.

Chariths aktuella forskningsverksamhet vid KI är centrerad kring tre huvudsakliga områden: 

1. Non-invasiv skattning av intrakraniellt tryck
2. Blod-biomarkörer för identifiering av strokesubtyper i akutskedet.
3. Transkraniell doppler i neurointensivvårdsmiljön.

Dessa studier, centrerade kring hur ultraljudsbaserade mätningar av den optiska nervskidan kan användas som ett non-invasivt sätt att skatta förhöjt intrakraniellt tryck, har varit föremål för ett avhandlingsarbete vid CNS som specialistsjuksköterska Jakob Pansell på PMI Karolinska fördjupat sig i. Charith har varit huvudhandledare för Jakob, som framgångsrikt försvarade sin avhandling i maj 2024. Jakob fortsätter sin kliniska forskning inom non-invasiv skattning av intrakraniellt tryck med fördjupade studier inom ultraljud av synnervens nervskida, med breddning av forskningen till transkraniell doppler och kvantitativ pupillometri, samt med tillämpningar av samtliga tre metoder på bland annat patienter som intensivvårdas efter hjärtstopp.

De senaste åren har Charith varit huvudansvarig tillsammans med docent Michael Mazya (knuten till Niaz Ahmeds forskningsgrupp vid CNS) för ett projekt där blodprover insamlats i akutskedet hos strokepatienter som vårdats/behandlats vid Karolinska Sjukhuset. I dagsläget är insamlingen av blodprover avslutad, och ca 150 patienter har inkluderats i studien. I nuläget planerar vi för flera delstudier, i samarbete med Docent Thelins forskningsgrupp, där vi avser studera flera olika blodbiomarkörer som kan tänkas användas för att särskilja mellan olika strokesubtyper samt identifiera s.k. stroke-mimics (patienter utan stroke men med strokeliknande symtom). Analyserna kommer genomföras i samarbete med SciLife Lab. Megan Gjordeni, en sista-års läkarkandidat vid Karolinska Institutet, planeras vara ansvarig för dessa substudier inom ramen för ett doktorandprojekt med Charith som huvudhandledare.

Utöver de ovannämnda studierna planeras i samarbete med kollegor på neurointensivvården för studier baserade på transkraniell dopplerteknik och studier av bl.a. patienter med kärlspasmproblematik efter subarachnoidal blödning.

Team Pourhamidi

Teammedlemmar: Kaveh Pourhamidi, Dimitrios Avramidis, Atif Sepic

Kaveh Pourhamidi är specialistläkare i klinisk neurofysiologi och medicine doktor. Hans forskning fokuserar på perifer nervfunktion med målet att förbättra diagnostik och uppföljning av nerv- och muskelsjukdomar. Arbetet bedrivs vid ME Neurofysiologi på Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med institutionerna för klinisk neurovetenskap och laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. Forskningen kombinerar kliniska undersökningar, neurofysiologiska metoder och vävnadsanalyser för att studera nervsystemets struktur och funktion.

Inflammatoriska polyneuropatier och registerbaserad forskning

Dimitrios Avramidis doktorandprojekt inriktas på inflammatoriska polyneuropatier, med särskilt fokus på inflammatorisk polyneuropati. Projektet omfattar registerbaserad forskning med utgångspunkt i det svenska registret för inflammatoriska polyneuropatier, IPN-registret, samt klinisk och neurofysiologisk karakterisering. Målet är att öka kunskapen om sjukdomarnas förekomst och kliniska uttryck samt bidra till säkrare diagnostik och bättre uppföljning.

Sensorisk nervfunktion och smärta

Atif Sepics doktorandprojekt undersöker sensorisk nervfunktion och smärtbearbetning. Genom att kombinera kvantitativ sensorisk testning med smärtrelaterade framkallade potentialer studeras hur olika undersökningsmetoder kan komplettera varandra vid bedömning av sensorisk dysfunktion. Projektet syftar till att fördjupa förståelsen av smärtmekanismer och utvärdera möjliga neurofysiologiska markörer för störd sensorisk funktion.

Hudbiopsier och småfiberdiagnostik

Ett centralt forskningsområde är diagnostik av småfiberneuropati. Arbetet omfattar analys av intraepidermal nervfibertäthet i hudbiopsier, utveckling av referensvärden och undersökning av sambanden mellan nervfibrernas struktur, sensorisk funktion och kliniska symtom. Genom att kombinera hudbiopsier med funktionella undersökningar är målet att förbättra bedömningen av patienter med smärta och känselstörningar samt underlätta tolkningen av fynd i klinisk verksamhet.

SPAF – perifer nervfunktion och neuromuskulärt åldrande

Inom den populationsbaserade, longitudinella SPAF-1958-studien (Swedish Longitudinal Physical activity and fitness Cohort Born in 1958) medverkar Pourhamidi i forskning om hur perifera nerver och muskler förändras med stigande ålder. Den neurofysiologiska delen omfattar bl.a. neurografi, sensorisk testning och skattning av antalet motoriska enheter. Dessa mått sätts i relation till bland annat fysisk kapacitet och symtom. Målet är att bättre förstå neuromuskulärt åldrande och förbättra möjligheten att skilja åldersrelaterade förändringar från sjukliga fynd.

För forskare som planerar longitudinella studier eller kliniska prövningar erbjuds samarbete kring utformning och genomförande av neurofysiologiska undersökningsprotokoll. Undersökningarna anpassas till projektets frågeställningar, med fokus på standardiserade och reproducerbara mätningar av nerv- och muskelfunktion över tid.

Lars Hyllienmark

Lars Hyllienmark, överläkare i klinisk neurofysiologi och tidigare verksam som överläkare i neurologi, disputerade år 1996 och är sedan 2009 docent i klinisk neurofysiologi vid KI. Forkningsmässigt har han experimentellt med metoden patch-clamp studerat effekten av hypoxi och metabol hämning på K+ och Na+-kanaler i CA1-neuron ifrån råtta. Sedan 30 år har han bedrivit kliniska studier av funktionen i perifera och centrala nervsystemet hos patienter med Typ 1 diabetes, för närvarande i samarbete med kollegor verksamma i Linköping. Han har tidigare bedrivit klinisk forskning om kontinuerligt EEG (cEEG), där han koncentrerade sig på att utveckla metoden inom ramen för vården av svårt sjuka barn och ungdomar på BIVA. 
 

Gerald Cooray

Gerald Cooray är överläkare i klinisk neurofysiologi och disputerade 2010 vid Karolinska Institutet. Han har varit docent i klinisk neurofysiologi sedan 2019. Han arbetar inom området beräknings- och teoretisk neurovetenskap. Detta arbete är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Uppsala universitet och University College of London. 

Se Research Gate för mer information https://www.researchgate.net/profile/Gerald-Cooray

Una Smailovic

Una Smailovic, MD, PhD, är ST-läkare i klinisk neurofysiologi och forskare med huvudsakligt fokus på elektroencefalografi (EEG) och kvantitativa EEG-metoder (qEEG) som tillämpas vid olika neurologiska sjukdomar. Hon disputerade 2021 vid Karolinska Institutet som en del av det europeiska utbildningsnätverket SyDAD (Synaptic Dysfunction in Alzheimer’s Disease), med stöd av ett Marie Curie-stipendium. Hennes doktorsavhandling fokuserade på att identifiera nya qEEG- och cerebrospinalvätske-biomarkörer (CSF) för Alzheimers sjukdom, särskilt relaterade till synaptisk funktion, som är känd för att försämras tidigt under sjukdomsförloppet. Hennes projekt omfattade både kliniska och prekliniska studier (musmodell) som genomfördes i samarbete med minneskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och läkemedelsföretaget Janssen (Johnson & Johnson) i Belgien.

Una har sedan dess varit involverad i tillämpningen av qEEG-metoder i flera samarbetsprojekt med fokus på olika neurodegenerativa sjukdomar – bland annat Lewykroppsdemens (DLB), frontotemporal demens (FTD) och familjär Alzheimers sjukdom (fAD) under ledning av prof. Caroline Graff och doc. Vesna Jelic vid avdelningen för neurogeriatrik. Nyligen initierade Una ett projekt som involverar ett nytt trådlöst och bärbart EEG-system med integrerad kvantitativ analys i realtid, med stöd av Region Stockholms Innovationsfonden. Hon är medlem i det nyinrättade FTD-ALS Research Network vid KI – ett tvärvetenskapligt konsortium som syftar till att utveckla innovativa forskningsfrågor ur ett integrerat FTD- och amyotrofisk lateral skleros (ALS)-forskningsperspektiv.