Vår forskning
Forskningsfrågorna styr de metoder som används och använder huvudsakligen självrapporterade data som samlas in genom individuella intervjuer, fokusgrupper eller enkäter. Forskargruppen använder modeller och metoder för instrumentutveckling, personcentrerad vård, fysisk aktivitet, hälsolitteracitet, livskvalitet och symtom. Den medicinska forskningsmodellens ramverk för komplexa interventioner vägleder interventionsstudierna.
Pågående projekt
PRISM - En psykosocial intervention för tonåringar och unga vuxna med cancer
Det här forskningsprojektet syftar till att ta fram ett standardiserad psykosocialt stödprogram för tonåringar och unga vuxna (16-30år) som nyligen fått cancer. Stödprogrammet som kallas PRISM som står för Promoting Resilience in Stress Management. Det är utvecklat och testat i USA och nu har vi tillsammans med unga cancererfarna från Ung Cancer anpassat det till vår svenska kontext samt till att genomföras helt digitalt.
Programmet syftar till att stärka en persons resurser genom att öka stresshantering, anpassa personens målsättningar, arbeta med att hantera eventuella negativa tankar och skapa mening. Interventionen genomförs individuellt med en professionell behandlare, så som kurator eller psykoterapeut. Vi pilottestar nu den svenska versionen av PRISM och vill därefter även kunna testa den i en randomiserad studie för att se om den också ger den effekt som det är tänkt. Tanken är att om den svenska versionen av PRISM fungerar ska den kunna implementeras på andra sjukhus i Sverige.
OptiTrain
Huvudsyftet med denna randomiserade kontrollerade studie är att, hos kvinnor med bröstcancer under pågående behandling med cytostatika, jämföra effekten av olika träningsprogram innehållande styrketräning och/eller uthållighetsträning vad gäller fysisk kapacitet. Vi vill också jämföra effekten av ovanstående träningsprogram för att undersöka om det påverkar det fysiskt och/eller psykiska välbefinnandet hos dessa kvinnor. I en mindre grupp deltagare kommer vi även att undersöka hur biverkningsprofilerna ser ut för den antihormonella behandlingen. Utvärderingen sker dels genom att deltagarna får besvara frågeformulär men även genom blodprover samt muskelbiopsier på ett mindre antal av deltagarna. Femårsuppföljningen kommer att starta från och med maj 2018 och ska även undersöka kognitiva funktioner som kan bli påverkade av bröstcancerbehandlingen.
CogniTrain
Detta projekt är dels en delstudie inom OptiTrain-projektet, v.g. se ovan, och dels en fristående studie: ”Fastställande av psykometriska egenskaper av den svenska versionen av ett web-baserat självadministrerat kognitivt test; Amsterdam Cognition Scan, samt jämförelse av kognitiv funktion mellan kvinnor i befolkningen och kvinnor behandlade för bröstcancer”.
Tidigare forskning har visat att personer som behandlats för bröstcancer kan få viss påverkan på minne, koncentrationsförmåga och andra kognitiva funktioner. I CogniTrain-projektet undersöks sådana kognitiva funktioner hos kvinnor som tidigare behandlats för bröstcancer. Minne och andra kognitiva funktioner testas med hjälp av ett web-baserat test, vilket innebär att det görs hemifrån på dator. En grupp slumpvis utvalda personer ur befolkningen gör samma test, dels för att få referensvärden på den svenska versionen av testet, dels för att kontrollera den svenska versionens mätegenskaper. I projektet studeras även inflammationsfaktorer i blod, vilket undersöks med blodprover från kvinnor med och utan tidigare cancer.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera kognitiva funktioner hos kvinnor som behandlats för bröstcancer samt att undersöka mätegenskaper hos den svenska versionen av det web-baserade testet. Projektet syftar även till att kartlägga inflammationsfaktorer i blod hos kvinnor med och utan cancer.
Långsiktig uppföljning av interventionen pågår.
aCent – en modell för personcentrerad vård och stöd
Vid en så kallad allogen stamcellstransplantation får en patient nya stamceller från en donator. Målet är att bota blodcancer, men det är en krävande behandling med oviss utgången och en lång process. Patienten behöver isolera sig under flera månader för att undvika infektioner och drabbas ofta av komplikationer efter behandlingen. För att patienten, och även närstående, ska må så bra som möjligt under hela transplantationsprocessen, är det viktigt att vård och stöd ges utifrån vad de personligen behöver. Syftet med forskningsprojektet aCent är därför att utveckla och implementera en modell för personcentrerade vård, samt att utvärdera hur modellen påverkar patienters och närståendes livskvalitet vid allogen stamcellstransplantation.
Modellen bygger på studier som redan gjorts i forskningsprojekten PerCent och Hold on. Studierna i PerCent visade att patienter upplevde en förbättrad dialog med sjuksköterskor när de använde ett särskilt framtaget samtalsunderlag som utgångspunkt för samtal, patienterna tyckte även att de fick en bättre struktur på sina symtom och känslor. Liknande resultat har även visats för närstående i forskningsprojektet Hold on. I modellen ingår därför att systematiskt använda samtalsunderlag som utgångspunkt för samtal mellan mellan patient och sjuksköterska för att fånga upp patientens och närståendes behov av stöd och patienters hälsa. Modellen utvecklas i samverkan med vårdpersonal, patienter och närstående i olika workshops. Utifrån det som framkommer utformas sjuksköterskeledda personcentrerade stödinterventioner. Som en del av modellen kommer alla sjuksköterskor på de enheter som inkluderas gå en individuell webbutbildning och delta i gemensamma workshops om modellen. Modellen kommer först att testas i mindre skala i en Fesability studie där man testar modellen kliniskt på två stamcellstransplantationscentra i Sverige - Stockholm och Lund. I nästa steg kommer aCent modellen testas i en nationell kvasiexperimentell, där aCent införs på två centra och patienter samt närstående från de andra fyra centra i landet kommer vara kontrollgrupp.
Visar studien att modellen förbättrar livskvaliteten hos patienter och närstående, är förhoppningen att den kan användas vid samtliga kliniker som genomför stamcellstransplantationer i Sverige.
Projektet är ett samarbete mellan Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Lunds Universitet, Linné universitet, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet, med medel från Blodcancerfonden och Sjöbergsstiftelsen.
Arbete efter allogen stamcelltransplantation (WaA)
Allogen stamcellstransplantation är en krävande behandling som utförs i botande syfte vid mycket svårbehandlad hematologisk sjukdom så som t.ex. leukemi. Behandlingen som kan ge många och svåra livslånga biverkningar påverkar bl.a. möjligheterna att kunna arbeta efter behandlingen.
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att få kunskap om sjukskrivningslängd och återgång i arbete bland personer som genomgått allogen stamcellstransplantation, samt att identifiera faktorer som påverkar sjukskrivningslängd och återgång i arbete. Projektet består av en slutförd tvärsnittstudie och en pågående prospektiv singel center studie där kvantitativa och kvalitativa data samlas in under fem år.
Projektet kommer att skapa kunskap om dessa personers livs- och arbetssituation samt hur de bättre ska kunna stödjas i rehabiliteringsfasen.
EFFEKT PREFERABLE
Analys pågår.
Projekt om träning för att utrota trötthet vid avancerad bröstcancer för att förbättra livskvaliteten.
PREFERABLE II – LION studie
Personlig tränings-onkologi för förbättring av stödvård: en superparaplystudie för att demonstrera (kostnads)effektiviteten av live-fjärrträning hos canceröverlevare.
Neo-Act
En app-baserad träningsstudie under preoperativ kemoterapi för bröstcancer.
Studien fokuserar på individer som genomgår preoperativ kemoterapi för bröstcancer. Denna studie syftar till att förstå hur fysisk aktivitet påverkar behandlingsresultat och allmänt välbefinnande. Vi söker deltagare som för närvarande tränar mindre än 150 minuter måttlig fysisk aktivitet och mindre än 2 styrketräningspass per vecka. Deltagarna behöver ha tillgång till internet och en dator eller surfplatta, kunna läsa och skriva på svenska, och vara över 18 år gamla.
PANCAID
PANCAID (PANcreatic CAncer Initial Detection via liquid biopsy) är ett ambitiöst internationellt forskningskonsortium som syftar till att göra betydande framsteg i tidig upptäckt av bukspottkörtelcancer genom utveckling av ett minimalt invasivt blodprov.
Vi fokuserar på de etiska aspekterna av tidig övervakning av bukspottkörtelcancer (WP5) inom PANCAID-projektet. WP5 undersöker deltagarnas attityder till hälsoinformation, deras emotionella reaktioner på screening samt den psykologiska påverkan av kontinuerlig övervakning genom en enkät som distribueras inom screeningprogram i Europa.
Även om cancerscreening kan minska oro, kan screening för bukspottkörtelcancer ha andra effekter. Genom att analysera deltagarnas erfarenheter och preferenser syftar WP5 till att förbättra kommunikationen, stödet och vården för personer som genomgår övervakning av bukspottkörtelcancer.
Ex-Med
EX-MED Cancer Sverige innebär live-fjärrleverans av träning med hjälp av en videokonferensplattform för att förbättra tillgängligheten och tillgängligheten av träningsprogram för canceröverlevare för att minska långsiktiga biverkningar av cancer och dess behandling och förbättra livskvaliteten.
Sensi-ex
Syftet med Sensi-EX-studien är att jämföra effekterna av sensorisk vibrationsträning med standardstyrka och konditionsträning på neuropatiska symtom som förlust av känsel i händer och fötter.
Prev-ex
Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av ett strukturerat och individualiserat styrketräningsprogram (ocklusionsträning), kombinerat med proteintillskott, hos patienter som behandlats för bukspottkörtel- och gallvägscancer.