Vanliga psykiatriska syndrom och beteendemedicin i primärvård – Brjánn Ljótssons forskargrupp

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandling som har visat effektivitet för både psykiatriska och somatiska tillstånd. Tyvärr är KBT svårtillgängligt för de som lider av dessa tillstånd.

Logicboard
Logicboard

Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för barn och ungdomar med funktionella buksmärtor och ungdomar som självskadar

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandling som har visat effektivitet för både psykiatriska och somatiska tillstånd. Tyvärr är KBT svårtillgängligt för de som lider av dessa tillstånd. Det finns flera förklaringar till detta, det finns för få psykologer som kan genomföra KBT-behandlingar, många tillstånd kräver dessutom specialiserade kunskaper, och tillgången till KBT varierar mycket i landet. Sedan slutet av 90-talet har det pågått intensiv forskning i Sverige där man prövat internet-förmedlad KBT (IKBT) för många av de tillstånd där KBT redan visat sig fungera. Forskningen har varit framgångsrik och visat mycket goda effekter för t.ex. depressions-, ångest- och smärttillstånd. Forskargruppsledare Brjánn Ljótsson var med och startade Internetpsykiatrienheten 2007 där fler än 3000 patienter sedan dess genomgått behandling för ångest och depression. Ljótsson disputerade 2011 på IKBT för irritable bowel syndrome (IBS).

Forskargrupp Ljótsson fortsätter detta arbete genom att idag studera effekten av IKBT för barn och ungdomar med IBS och andra funktionella buksmärtor samt IKBT inriktad på förbättrad emotionsreglering för ungdomar som självskadar. Forskargruppen undersöker också om KBT i grupp kan hjälpa vuxna som självskadar samt de långsiktiga effekterna av självskadebeteenden. Läs mer om dessa forskningsprojekt på gruppens engelska hemsida.

Forskningsprojekt om föräldrastöd vid diabetes typ 1

Projektet syftar till att underlätta behandlingen för barn med typ 1-diabetes genom att ge föräldrar verktyg att lättare stötta sina barn i egenvården och minska konflikter kring behandlingen. Föräldrar till barn mellan 9–14 år, en period då barnen gradvis tar mer ansvar för sin vård men fortfarande behöver mycket stöd, får under sex veckor ta del av en kurs som är baserad på etablerade föräldrastrategier som anpassats till livet med diabetes. Genom intervjuer och genomförbarhetsstudier undersöks hur insatsen fungerar i praktiken och hur den kan förbättras. De första resultaten visar att kursen är genomförbar, uppskattad av föräldrar och leder till minskade konflikter och förbättrat samarbete mellan barn och föräldrar. Nästa steg är att utveckla en digital version för ökad tillgänglighet. Målet är att insatsen ska bli ett viktigt komplement till den medicinska diabetesvården och på sikt kunna anpassas till andra sjukdomar som kräver egenvård.

Samarbetspartners: 

Charlotte Nylander, överläkare Barn och Ungdomsmedicin, Med dr

Anna Bengtsson Strandqvist, leg psykolog, Med dr

Maria Lalouni, leg psykolog, docent

Linda Holmström, fysioterapeut, docent

Pågående studier: 

”Challenges and facilitators in self-management routines reported by parents of children with type 1 diabetes and ADHD”, ”Feasibility study of a CBT-based parent intervention to support and improve pediatric type 1 diabetes management.”

Avslutade projekt: 

Ännu inga avslutade

Publikationer: 

Ännu inga publikationer

Anslag: 

Barndiabetesfonden, Diabetesfonden, Diabetesstiftelsen, ALF-medel. 

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Forskningsprojekt

Forskningsprojekt om föräldrastöd vid diabetes typ 1

Projektet började med en idé om att underlätta behandlingen för barn med diabetes typ 1 genom att stötta deras föräldrar. Vid diabetes typ 1 är behandlingen komplex och krävande, och barnen behöver stöd av sina föräldrar för att egenvården ska fungera. Samarbetet är viktigt, och konflikter runt behandlingen brukar påverka egenvården negativt över tid. Med allt som ska göras är det lätt att hamna i tjatfällor, där påminnelser om egenvården blir utvattnade eller triggar motstånd hos barnen. Syftet med det här projektet är att ge föräldrarna verktyg att möta vardagens utmaningar och skapa ett bättre samarbete med deras barn runt egenvården. Projektet fokuserar på föräldrar som har barn mellan 9-14 år, eftersom det är en period då barnen börjar ta över uppgifter i egenvården samtidigt som de behöver nära stöd från föräldrarna. 

Interventionen är en föräldrakurs som är baserad på etablerade föräldrastrategier inom KBT som anpassats för ett vardagsliv med diabetes typ 1. En gång i veckan under sex veckor får föräldrarna ta del av information, reflektera kring frågor, och planera in att testa en ny strategi hemma under veckan som kommer. Efter ett par veckor följer man hur det har gått och planerar inför framtiden. Under hela kursen får man guidning av en barnpsykolog.  

För att utvärdera och utveckla insatsen används olika vetenskapliga metoder, t.ex. kvalitativa intervjustudier. I genomförbarhetsstudier testar vi insatsen i olika format i mindre grupper av föräldrar. Sist kommer vi göra en större randomiserad kontrollerad studie (RCT) för att undersöka effekterna av kursen.

I vår första genomförbarhetsstudie fick föräldrar gå kursen i gruppformat på Karolinska Sjukhuset och vi har precis börjat titta på resultaten. Hittills ser vi att insatsen var genomförbar, föräldrarna uppskattade kursen och hade användning av strategierna. Föräldrarna och barnen skattade minskade konflikter runt diabetesbehandlingen efter kursen. Framöver förväntar vi oss att se en ökad livskvalitet hos både barn och föräldrar efter kursen, och att den medicinska behandlingen kommer fungera bättre i praktiken vilket kan visa sig i barnens blodsockervärden. Nästa steg är att utveckla och testa en digital version av kursen, så att den blir tillgänglig för alla familjer i landet.

Nyckelord:
Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign) (Samhällsvetenskapliga aspekter under 50804) Psykiatri Psykologi (Exklusive tillämpad psykologi) Tillämpad psykologi
Innehållsgranskare:
Isabell Soberius
2025-11-20