Senare skolstartstider för främjande av ungas psykiska hälsa och utveckling

Kort sömnlängd hos unga 

Under tonåren leder biologiska förändringar till en förskjutning i ungdomars sömnrytm, vilket innebär att de är vakna längre på kvällen, utöver sociala faktorer som ökade sociala och akademiska krav samt ökad skärmtid före sänggåendet. I kombination med tidiga skolstartstider (SST), som utgör ett hinder för sömn, leder detta till att många ungdomar upplever kort sömnlängd, särskilt under skoldagar. Otillräcklig sömn är ett utbrett hälsoproblem bland ungdomar – en studie bland ungdomar i åldern 12–16 i Stockholms län har visat att 46% av svenska ungdomar sov färre timmar än den rekommenderade mängden på minst 8 timmar per natt under skoldagar.  

Fördelar med att senarelägga skolstartstider 

Effektiva och skalbara interventioner för att öka sömnlängden hos ungdomar behövs, eftersom otillräcklig sömn är en riskfaktor för ett antal problem relaterade till ungdomars psykiska hälsa, såsom depression och självmordstankar, beteendeproblem och lägre akademisk prestation. Den strukturella interventionen med att senarelägga SST:er har relativt konsekvent visat sig öka ungdomars sömnlängd enligt internationella studier, främst från USA. Detta projekt syftar till att undersöka effekterna av att senarelägga SST:er på sömn och psykisk hälsa i en svensk kontext, samt om dessa effekter leder till andra positiva effekter såsom förbättrad kognitiv och akademisk prestation, livsstilsbeteenden och att utforska utmaningar med implementering och kostnadseffektivitet. 

Pilotstudie i Region Stockholm 

Med finansiering av Region Stockholm kommer en pilotstudie initialt att undersöka genomförbarheten av att implementera senarelagda SST:er i högstadie- och gymnasieskolor i Region Stockholm. Skolor som är intresserade av att veta mer om detta projekt är välkomna att ta kontakt med projektgruppen.