gruppbild på forskargruppens medlemmar
Kristoffer Månssons forskargrupp Foto: N/A

Om oss 

Vårt uppdrag är att förbättra psykiatrisk vård genom att förstå varför behandlingar fungerar olika för olika människor. Vi ägnar oss åt att klarlägga de neurala- och psykologiska mekanismer som formar behandlingsrespons, med målet att göra psykiatrisk vård mer personanpassad och effektiv. 

Vi kombinerar hjärnavbildning samt psykologiska och psykofysiologiska metoder för att studera individuella skillnader i hjärnaktivitet och psykologiska faktorer – och hur de kan hjälpa oss att förstå och förutsäga behandlingsutfall.

Vi är en del av Centrum för psykiatriforskning 

Forskargruppen är en del av Centrum för psykiatriforskning (CPF), en samarbetsorganisation som bedriver forskning, utbildning och utveckling inom psykiatri i Region Stockholm. CPF är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. Organisationens syfte är att överbrygga klyftan mellan akademi och klinisk vård och på så sätt utveckla evidensbaserade metoder och förbättra den psykiatriska vården. Läs mer om CPF: www.psykiatriforskning.se 

Våra projekt 

Vår forskargrupp har för närvarande flera pågående projekt.

Huvudprojekt 

  • TREVAR: TREVAR är en storskalig studie som framför allt undersöker om neural variabilitet kan förutsäga behandlingsutfall efter internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT). Studien omfattar för närvarande fler än 330 deltagare. Patienter med social ångest, depression och insomni rekryteras via Internetpsykiatrin i Region Stockholm och behandlas på samma mottagning. Efter diagnostisk bedömning och innan behandlingsstart genomgår deltagarna en undersökning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), ett baslinjemått som därefter undersöks som prediktor för behandlingsutfall. Innan behandlingen startar skattar deltagarna sin förväntan på behandlingsresultatet, vilket utvärderas som ytterligare en möjlig prediktor. Vi använder ekologiska momentära bedömningar (EMA), som deltagarna besvarar flera gånger under sju dagar, för att fånga fluktuationer och variationer i exempelvis stämningsläge, känslotillstånd och sömnvanor. Dessutom undersöker vi deltagarnas uppfattning av otydlighet i ansiktsuttryck med hjälp av en datorbaserad uppgift. Projektet startade 2022 och datainsamlingen planeras att pågå till och med 2027. Under hösten 2026 planeras en utökning av studien för deltagare med insomni. 

     

  • AXON: Detta projekt undersöker hur individuella skillnader i förväntningar och ångestreaktioner bidrar till att förutsäga behandlingsutfall efter internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT). Studien kommer att omfatta cirka 50 personer med social ångest. Deltagarna genomför flera experimentella sessioner med psykologiska bedömningar, en offentlig talsituation och hjärnavbildning (fMRI). Efter de experimentella sessionerna genomgår deltagarna ett nio veckor långt iKBT-behandlingsprogram. Studien syftar till att öka vår förståelse för varför individer svarar olika på KBT och bidra till utvecklingen av mer personanpassade behandlingar för social ångest. 

     

  • LUMEN: LUMEN är ett kommande projekt där patienter med depression och ångest erbjuds internetbaserad psykologisk behandling (iKBT) samtidigt som de genomgår flera fMRI-undersökningar före, under och efter behandlingen. LUMEN kommer delvis att använda en Single-N-design, där ett litet antal individer genomgår ett stort antal skanningstillfällen, samt en design där cirka 70 deltagare genomgår ett mindre antal skanningar. Projektets syfte är att undersöka både hur neural dynamik hänger samman med psykisk ohälsa och hur neural dynamik påverkas av behandling. 

     

  • NEURO4C: Detta projekt utvärderar effekterna av en åtta veckor lång, behandlarstödd iKBT-intervention för ungdomar, samt varför vissa ungdomar har större nytta av behandlingen än andra. Studien omfattar ungdomar med ångest och/eller depression samt friska kontrollpersoner. Deltagarna genomgår psykologiska bedömningar, hjärnavbildning och psykofysiologiska mätningar. Med hjälp av fMRI undersöker vi hjärnrelaterade och kliniska egenskaper som kan förutsäga behandlingsutfall och bidra till mer personanpassade psykologiska behandlingar. Projektet bedrivs i samarbete med Babeș-Bolyai-universitetet (Cluj-Napoca). 

     

  • VOX: VOX-studien undersöker hur internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) påverkar hjärnan hos personer med social ångest. Den undersöker förändringar i epigenetiskt åldrande och fMRI-baserade markörer för hjärnåldrande för att klarlägga de molekylära och neurala mekanismer som är kopplade till behandlingsrespons. 

     

  • SOFIE-8: Denna studie undersöker neural variabilitet under förväntan inför en stressande social situation hos personer med social ångest (SAD) och friska kontroller. Med hjälp av fMRI genomförde deltagarna en uppgift där de förberedde sig inför en offentlig talsituation, samt en neutral betingelse som fungerade som baslinje. Hos personer med SAD undersökte vi dessutom om neural variabilitet före behandling kan förutsäga symtomförbättring, om variabilitet förändras efter psykologisk behandling (iKBT) och om dessa förändringar hänger samman med klinisk förbättring. 

Samarbetsprojekt 

Forskargruppen samarbetar med forskare från universitet runt om i världen. Nedan följer en kort beskrivning av våra pågående samarbetsprojekt. 

  • Pramipexolbehandling vid depression: Denna dubbelblinda, placebokontrollerade studie undersöker effekterna av tilläggsbehandling med pramipexol och förändringar i neural dynamik i ett urval av patienter med depression och uttalad anhedoni. Deltagarna randomiserades till att få antingen tilläggsbehandling med pramipexol eller placebo under 9 veckor. Hjärnavbildningsdata samlades in före och efter behandling, medan symtomnivån bedömdes upprepade gånger under behandlingsperioden. Projektet bedrivs i samarbete med Daniel Lindqvist vid Lunds universitet. 

Utvalda publikationer: Ventorp, F., Asp, M., Olsson, S., Lindahl, J., Möller, S., Svensson, M., Ängeby, F., Pravdinske, A., Tjernberg, J., Schrey, S., Ståhl, D., Magnusson, V., Eliasson, E., Agelii-Weber, A., Stålhammar, E., van Westen, D., Deierborg, T., Månsson, K. N. T., Pizzagalli, D. A., … Lindqvist, D. (2026). Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial. Nature Medicine, 1–9. https://doi.org/10.1038/s41591-026-04465-9 

 

  • Ketaminbehandling vid behandlingsresistent depression: Detta projekt undersöker neural variabilitet med hjälp av data från två separata kliniska prövningar, Vasavada et al. (2021) och Tiger et al. (2020), där behandlingsresistent depression behandlades med ketamin. Vi undersöker om neural variabilitet skiljer sig före och efter behandling, om neural variabilitet karakteriserar depression och om neural variabilitet kan förutsäga behandlingsutfall. Det övergripande syftet är att undersöka om fynd från den ena studien kan replikeras och generaliseras till den andra. Projektet bedrivs i samarbete med Johan Lundberg och Mikael Tiger vid Karolinska Institutet. 

     

  • ENIGMA (https://enigma.ini.usc.edu): Vårt labb samarbetar med konsortiet Enhancing NeuroImaging Genetics through Meta-Analysis (ENIGMA), ett internationellt nätverk som samlar forskare världen över för att främja storskaliga, gemensamma studier av hjärnans struktur, funktion, genetik och psykisk hälsa. Inom ENIGMA bidrar vår grupp med data och expertis till gemensamma analyser av sömn, ångest, egentlig depression (MDD) och hjärnålder, inklusive genomvida associationsstudier (GWAS) av hjärnålder. Vi har också initierat arbete inom ENIGMA-Anxiety Working Group om lillhjärnan vid social ångest, där vi undersöker lillhjärnans struktur och funktion i relation till ångestrelaterad psykopatologi. Genom dessa samarbeten bidrar vårt labb till stora, harmoniserade datamängder och internationella analyser, och hjälper till att främja reproducerbara och generaliserbara insikter om de neurobiologiska mekanismerna bakom psykisk hälsa och hjärnåldrande.

Utvalda publikationer: Groenewold, N. A., Bas-Hoogendam, J. M., et al. (2023). Volume of subcortical brain regions in social anxiety disorder: Mega-analytic results from 37 samples in the ENIGMA-Anxiety Working Group. Molecular Psychiatry, 28(3), 1079–1089. https://doi.org/10.1038/s41380-022-01933-9. 

Koenig, J., Abler, B., Agartz, I., Åkerstedt, T., Andreassen, O. A., Anthony, M., Bär, K.-J., Bertsch, K., Brown, R. C., Brunner, R., Carnevali, L., Critchley, H. D., Cullen, K. R., de Geus, E. J. C., de la Cruz, F., Dziobek, I., Ferger, M. D., Fischer, H., Flor, H., … Månsson, K. N. T., … Quintana, D. S. (2021). Cortical thickness and resting-state cardiac function across the lifespan: A cross-sectional pooled mega-analysis. Psychophysiology, 58(7), e13688. https://doi.org/10.1111/psyp.13688 

Bruin, W. B., Zhutovsky, P., van Wingen, G. A., Bas-Hoogendam, J. M., Groenewold, N. A., Hilbert, K., Winkler, A. M., Zugman, A., Agosta, F., Åhs, F., Andreescu, C., Antonacci, C., Asami, T., Assaf, M., Barber, J. P., Bauer, J., Bavdekar, S. Y., Beesdo-Baum, K., Benedetti, F.,... Månsson, K. N. T… Aghajani, M. (2024). Brain-based classification of youth with anxiety disorders: transdiagnostic examinations within the ENIGMA-Anxiety database using machine learning. Nature Mental Health, 2(1), 104–118. https://doi.org/10.1038/s44220-023-00173-2. 

Blake, K. V., Ipser, J. C., et al. (2026). Brain ageing in social anxiety disorder: An ENIGMA-Anxiety mega-analysis across 26 international cohorts. medRxiv. https://doi.org/10.64898/2026.07.02.26357108 

 

  • Psykisk ohälsa över tid under covid-19-pandemin hos personer med tidigare psykiatrisk vård: Under covid-19-pandemin byggde Centrum för psykiatriforskning upp en longitudinell onlinebaserad enkätdatabas för att undersöka hur snabba samhällsförändringar påverkar den psykiska hälsan hos personer med och utan psykiatriska svårigheter. Deltagare bosatta i Sverige rekryterades mellan juli 2020 och juni 2021 och genomförde omfattande bedömningar av demografi, psykiatrisk historik, depressions- och ångestsymtom, somatisk hälsa, vårdkontakter och förändringar i psykisk hälsa under pandemin. Deltagarna inbjöds att genomföra uppföljningar varje månad i upp till ett år, vilket möjliggör studier av förändringar i psykisk hälsa inom individer över tid. Databasen innehåller fler än 400 frågor vid baslinjen, tillsammans med upprepade longitudinella mätningar, och utgör en rik resurs för att studera utvecklingen av psykiskt välbefinnande och psykiatriska symtom under perioder av stora samhällsstörningar. 

Utvalda publikationer: 

Ojala, O., Garke, M. Å., El Alaoui, S., Forsström, D., Hedman-Lagerlöf, M., Jangard, S., Lundin, J., Rozental, A., Shahnavaz, S., Sörman, K., Lundgren, T., Hellner, C., Jayaram-Lindström, N., & Månsson, K. N. T. (2024). The trajectory of anxiety and depressive symptoms and the impact of self-injury: A longitudinal 12-month cohort study of individuals with psychiatric symptoms. PloS One, 19(11), e0313961. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0313961 

Balter, L. J. T., Hedman-Lagerlöf, M., Ojala, O., Sörman, K., Forsström, D., Jangard, S., Manzouri, A., El Alaoui, S., Rozental, A., Shahnavaz, S., Lundgren, T., Jayaram-Lindström, N., & Månsson, K. N. T. (2026). Depression symptom trajectories and self-care variability over the year in 4801 Swedish adults. Journal of Affective Disorders, 410(121942), 121942. https://doi.org/10.1016/j.jad.2026.121942

Publikationer

Sammanställning av nyligen publicerade artiklar 

  • Tsikonofilos, K., Kumar, A., Ampatzis, K., Garrett, D. D., & Månsson, K. N. T. (2025). The promise of investigating neural variability in psychiatric disorders. Biological Psychiatry, 98(3), 195–207. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2025.02.004 
  • Månsson, K. N. T., Waschke, L., Manzouri, A., Furmark, T., Fischer, H., & Garrett, D. D. (2022). Moment-to-moment brain signal variability reliably predicts psychiatric treatment outcome. Biological Psychiatry. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2021.09.026 
  • Olivo, G., Lövdén, M., Manzouri, A., Terlau, L., Jenner, B., Jafari, A., Petersson, S., Li, T.-Q., Fischer, H., & Månsson, K. N. T. (2022). Estimated Gray Matter Volume Rapidly Changes after a Short Motor Task. Cerebral Cortex. https://doi.org/10.1093/cercor/bhab488 
  • Månsson, K. N. T., Cortes, D. S., Manzouri, A., Hau, S., Fischer, H. (2019) Viewing pictures triggers rapid morphological enlargement in the human visual cortex. Cerebral Cortex: https://doi.org/10.1093/cercor/bhz131 
  • Månsson, K. N. T., Lasselin, J., Karshikoff, B., Axelsson, J., Engler, H., Schedlowski, M., Benson, S., Petrovic, P., & Lekander, M. (2021). Anterior insula morphology and vulnerability to psychopathology-related symptoms in response to acute inflammation. Brain, Behavior, and Immunity. https://doi.org/10.1016/j.bbi.2021.09.007 
  • Verhoeven, J. E., Wolkowitz, O. M., Barr Satz, I., Conklin, Q., Lamers, F., Lavebratt, C., Lin, J., Lindqvist, D., Mayer, S. E., Melas, P. A., Milaneschi, Y., Picard, M., Rampersaud, R., Rasgon, N., Ridout, K., Söderberg Veibäck, G., Trumpff, C., Tyrka, A. R., Watson, K., … Han, L. & Månsson, K. N. T. (2024). The researcher’s guide to selecting biomarkers in mental health studies. BioEssays, 46(10), e2300246. https://doi.org/10.1002/bies.202300246  
  • Lindqvist, D., Furmark, T., Lavebratt, C., Ohlsson, L., & Månsson, K. N. T. (2022). Plasma circulating cell-free mitochondrial DNA in social anxiety disorder. Psychoneuroendocrinology, 148, 106001. https://doi.org/10.1016/j.psyneuen.2022.106001 

Finansiering

Forskargruppen har fått finansiering från följande finansiärer: 

  • Vetenskapsrådet 2018, 2023 and 2025 
  • Europeiska Unionen 2023-2026 
  • KIRI Fellow Karolinska Institutet (2024-2026) 
  • Karolinska Institutet 2023-2028 
  • Centre for Innovative Medicine (CIMED) 2022, 2026 
  • Hjärnfonden 2022 
  • Region Stockholm 2022, 2024 

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Andra personer med koppling till gruppen

  • Dobrean, Anca
  • Munteanu, Oana
  • Nechifor, Ruben

Besöksadress

Brain & Mind, D3, Nobels väg 9, Solna, Stockholm, Sweden

Postadress

Brain & Mind, D3, Department of Clinical Neuroscience, Nobels väg 9, Solna, Stockholm, 17165, Sweden

Samarbeten

Ett urval av nuvarande samarbeten med andra forskare:

  • Andreas Frick, Uppsala University 
  • Brjánn Ljótsson, Karolinska Institutet 
  • Daniel Lindqvist, Lunds University 
  • Douglas D Garrett, Max Planck Institute for Human Development, Berlin, Germany 
  • Gerhard Andersson, Linköping University 
  • Håkan Fischer, Stockholm University 
  • Julie Lasselin, Karolinska Institutet 
  • Mats Lekander, Stockholm University 
  • Tomas Furmark, Uppsala University 
  • Tor D Wager, Dartmouth College, NH, United States 
  • Torbjörn Åkerstedt, Stockholm University 
  • Owen Wolkowitz, University of California, San Francisco, CA, United States 
  • Viktor Kaldo, Karolinska Institutet 
  • Janna Marie Bas-Hoogendam, Leiden University Medical Center 
  • Vilte Baltramonaityte, University of Bath

Bli en del av gruppen

Vi välkomnar motiverade studenter från universitet i Sverige och utomlands som vill göra praktik hos oss eller genomföra sitt examensarbete som en del av något av våra pågående projekt. Gästande studenter behöver ha egen finansiering; många av våra internationella studenter kommer till oss via Erasmus+-programmet. 

Studenter är en viktig del av vår forskargrupp. Under din tid hos oss blir du fullt integrerad i labbet och tar en aktiv roll i vår pågående forskning. Du deltar i labbmöten, får veckovis handledning och arbetar nära forskare och andra medlemmar i gruppen. 

Beroende på projekt får du också relevant utbildning och praktisk erfarenhet av de metoder och den utrustning vi använder i vår forskning. Det kan omfatta den utbildning som krävs för att arbeta med MR-kameror, samt erfarenhet av psykofysiologisk och annan laboratorieutrustning. 

Vårt mål är att din tid i gruppen ska vara mer än en praktik eller ett examensarbete: vi vill att du bidrar till forskningen, utvecklar dina vetenskapliga färdigheter och blir en värdefull medlem av vår forskningsmiljö. 

Några ord från tidigare praktikanter 

"Jag påbörjade mitt examensarbete i labbet som relativt ny inom hjärnavbildning, som student från masterprogrammet i biomedicin vid KI. Jag var aktivt involverad i många delar av labbet, från att analysera hjärnavbildningsdata i mitt examensarbete, till att delta i labbmöten och datainsamling (vilket jag var särskilt entusiastisk över!). Under min tid här fick jag möjlighet att fördjupa mig i en typ av forskning långt utanför min bekvämlighetszon, och jag hittade en miljö som var både mycket välkomnande och vetenskapligt stimulerande."  - Camila Postigo Romero, 2026.  

"Att göra min Erasmus-praktik i det här labbet gav mig värdefull praktisk erfarenhet som jag kommer att kunna använda i min framtida karriär. Jag kände ett starkt ansvar för det arbete jag var involverad i, och att få vara en del av en så stödjande miljö gjorde upplevelsen riktigt givande." - Isabel Cobelli, 2026. 

"Jag påbörjade min Erasmus-praktik i januari 2025 utan några som helst förväntningar, men fick till slut praktisk erfarenhet och var aktivt delaktig i datainsamling och pågående labbprojekt. Det var en mycket värdefull introduktion till vad tillämpad forskning innebär i en miljö präglad av samarbete och expertis!" - Eleni Lazaridou, 2026 

 

Alumni

Adam Yngve, Amanda Gruvstad, Anna Stavenberg, Arian Jafari, Arvid Anagrius, Björn von Gegerfelt, Bo Jenner, Camila Romero Postigo, Hjalmar Lindström, Jennie Åberg Syed, Johannes Mogren, Markus Söderqvist, Naira Sardarian, Nils Isacsson, Sara Rajjala, Simon Höglund, Örn Kolbeinsson 

 

Laura Terlau (Osnabrück University, Germany), Liisbeth Pirn (University of Munich, Germany), Virginia Berlose (University of Padoa, Italy), Alice Clerouin (Ecole Normale Supérieure, France), Katarzyna Karpa (Universität Heidelberg, Germany), Sara Halmans (University of Lübeck, Germany), Susanna Girino (University of Padova, Italy), Federica Mazzilli (Vita-Salute San Raffaele University, Milan, Italy), Vanessa Ruggiero (University of Padova, Italy), Isabell Cobeli (University of Padova, Italy), Eleni Lazaridou (Aristotle University of Thessaloniki, Greece). 

Kontakt 

Är du student på avancerad nivå och intresserad av att komma till vår forskningsgrupp för att skriva din uppsats och samtidigt få inblick i forskningsarbete? 

Kontakta Kristoffer på mail: kristoffer.mansson@ki.se. Bifoga CV och personligt brev med tidigare erfarenheter och framtida ambitioner.