Sepsis, kritiskt sjukdom och perioperativ optimering – Maria Cronhjorts forskargrupp

Vår forskargrupp bedriver translationell forskning om vård av kritiskt sjuka och patienter som genomgår kirurgi, med målet att förbättra deras behandling och resultat. Projekten omfattar bland annat den internationella intensivvårdsstudien INCEPT om trombosprofylax och albumin vid chock, biomarkörer för nekrotiserande mjukdelsinfektioner, tidig sepsisdiagnostik, nya behandlingar för post-IVA-syndrom samt ökad patientmedverkan.

Sepsis, kritiskt sjukdom och perioperativ optimering.

Sepsis, kritiskt sjukdom och perioperativ optimering

Forskargruppen fokuserar på translationell forskning kring vård av kritiskt sjuka och kirurgiska patienter, med särskild tonvikt på sepsis, intensivvård och perioperativ optimering. Bland projekten finns tidig upptäckt av sepsis, restriktiv vätskebehandling, utveckling av diagnostiska biomarkörer för nekrotiserande fasciit, samt studier om post Intensive Care Syndrome och hjärtdysfunktion. Gruppen driver även internationella plattformsstudier, som INCEPT, och arbetar för att förbättra patienters och anhörigas engagemang och upplevelse i vården. Målet är att förbättra behandlingsresultat och patientmedverkan genom forskning som sträcker sig från kliniska prövningar till utveckling av nya verktyg och metoder.

Våra projekt finns under fliken projekt

Projekt

Sepsis- tidig upptäckt och behandling

Sepsis är ett vanligt och livshotande tillstånd som orsakar cirka 20 % av alla globala dödsfall. Förekomsten i Sverige är otillräckligt kartlagd eftersom endast en minoritet av patienterna får korrekt diagnos. Studier tyder dessutom på att kvinnor får antibiotika senare än män och att könsspecifika biologiska faktorer kan påverka sjukdomsförloppet.

Vid Södersjukhuset har vi etablerat en multidisciplinär forskargrupp och utvecklat ett automatiserat verktyg för identifiering av patienter med misstänkt sepsis, oberoende av klinisk diagnossättning. Verktyget är validerat och resultaten publicerade.

Inom projektet kartlägger vi sepsisförekomst i Stockholm, analyserar samband mellan behandlingstid, könsskillnader och mortalitet, samt undersöker könsspecifika skillnader i symtomdebut, uppfyllelse av sepsisbundles och behandlingsutfall.

Maria Cronhjort är huvudhandledare för Mikael Hallengren och bihandledare för ytterligare Cristian Duré inom detta projekt.

Restriktiv vätskebehandling

Observationsstudier har visat samband mellan övervätskning och ökad mortalitet. Flera randomiserade studier i låginkomstländer har indikerat lägre dödlighet vid restriktiv vätskebehandling. För att klargöra effekten i höginkomstmiljöer genomförde vi CLASSIC-studien – den första randomiserade kliniska prövningen med tillgång till full intensivvårdskapacitet. I denna europeiska multicenterstudie randomiserades 1 554 patienter med septisk chock till restriktiv eller standardiserad vätskebehandling. Primärt utfall var 90-dagarsmortalitet; även 1-årsöverlevnad och livskvalitet utvärderades. Jag leder två delstudier som undersöker patofysiologiska mekanismer kopplade till vaskulär integritet och hjärtdysfunktion. Vi analyserar biomarkörer för endotel- och hjärtskada, inklusive glycocalyxmarkörer som potentiellt kan identifiera patienter med ökad risk för vätskeläckage och komplikationer. Målet är att möjliggöra individualiserad vätsketerapi.

 Jens Christensen är doktorand i detta projekt.

INCEPT-plattformsstudien för vuxna intensivvårdspatienter

Maria Cronhjort är nationell koordinator för plattformsstudien INCEPT. Plattformen använder adaptiv studiedesign och Bayesianska analyser, vilket möjliggör snabb respons vid exempelvis framtida pandemier. De två första randomiserade studierna på plattformen undersöker dosering av trombosprofylax och användning av albumin vid chock. 

Dosering av trombosprofylax 

Trots rutinmässig trombosprofylax är förekomsten av venös tromboembolism fortsatt hög (4–10 %) hos kritiskt sjuka patienter. Dosering varierar betydligt mellan olika intensivvårdsavdelningar. Vi randomiserar patienter till låg, intermediär eller viktbaserad dos av lågmolekylärt heparin. En delstudie planeras där anti-FXa-nivåer analyseras vid olika doseringsstrategier. Maria Cronhjort handleder Sandra Jonmarker, som är nationell samordnare för trombosprofylaxstudien. 

Albumin vid chock

I en tidigare delstudie inom CLASSIC-projektet identifierade vi betydande praxisvariation i användningen av albumin vid behandling av kritiskt sjuka patienter. Vi planerar nu en randomiserad studie som ska jämföra behandling med eller utan albumin för resuscitering och substitution under intensivvårdsvistelsen.

Den äldre patientens perspektiv på kolorektal kirurgi

Colo Rectal Cancer (CRC) är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Hög ålder och samsjuklighet vid diagnos måste beaktas vid val av aggressiv behandling med strålning, kemoterapi och kirurgi. Vi vill veta om vi väljer patienter rätt för operation. Vi undersöker patienter över 80 år som genomgår eller avstår kirurgi. Projektet inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier av patientperspektiv och hälsorelaterad livskvalitet. Maria Cronhjort är huvudhandledare för Elisabeth Andersson som ska utföra detta projekt i samarbete med Deborah Saraste, kolorektalkirurg.

Trombomodulin för att diagnosticera nekrotiserande fasciit (NSTI)

Snabb diagnos av NSTI är avgörande för hur det går för patienterna. Kirurgi krävs för korrekt diagnos. Eftersom misstanken om NSTI kräver omedelbar kirurgisk explorering är det många patienter med misstänkt NSTI som opereras i onödan. I detta projekt kommer vi, i samarbete med Professor Anna Norrby-Teglund och Dr Laura Medina, utforska trombomodulin för förbättrad tidig diagnostik, eftersom det nyligen har identifierats som en robust biomarkör för nekros i sjukdomens senare fas. Vi genomför en observationsstudie av trombomodulinnivåer hos patienter med misstänkt NSTI på akutmottagningarna på Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, BioSTER.

Restriktiv vätskebehandling vid sepsis

Vi genomför i år en kohortstudie (NEAT) som undersöker tid till noradrenalinbehandling hos patienter med sepsis och hypotension på akutmottagningar vid Danderyds sjukhus, S:t Göran, Skövde och Södersjukhuset. Mikael Hallengren är doktorand i detta projekt.

Post Intensive Care Syndrome

Mer än hälften av intensivvårdsöverlevare utvecklar nya fysiska, kognitiva eller psykologiska besvär under det första året efter vårdtiden. Detta kallas Post Intensive Care Syndrome (PICS). Intensivvårdsavdelningen vid Danderyds sjukhus deltar i en regional observationsstudie som validerar ett screeningverktyg för PICS. Vi leder en delstudie som undersöker könsskillnader för svaghet som prediktor för 90-dagarsdödlighet.

ISAC: Improved Survivorship After Critical Illness

Inom CRIC-nätverket planerar vi en stor multicenterstudie som utvärderar effekten av ömsesidigt anhörigstöd för intensivvårdspatienter. Agnes Laurin är doktorand i projektet.

Hjärtdysfunktion hos kritiskt sjuka patienter

Hjärtpåverkan är vanligt vid kritisk sjukdom, men de långsiktiga konsekvenserna är ofullständigt kartlagda. Intensivvårdsavdelningen på Danderyds Sjukhus deltar i en nationell observationsstudie där vi kommer att utföra ekokardiografi på patienter med multiorgansvikt på intensivvårdsavdelningen, NCT05860504. Vi kommer att studera sambandet mellan hjärtpåverkan och dödlighet. Vi leder en delstudie av nya ekokardiografiska mätmetoder för att diagnosticera högersidig hjärtsvikt. Detta projekt drivs tillsammans med Jonatan Oras, Sahlgrenska Akademin.

Patienters och allmänhetens engagemang

Tillsammans med docent Anna Schandl vid Södersjukhuset har vi etablerat en grupp av tidigare intensivvårdspatienter och närstående från Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Gruppen medverkar i planering av framtida studier och stödjer implementering av forskningsresultat.

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen