Centrum för drunkningsforskning

Det primära utfallet är andelen drunkningsrelaterade hjärtstopp som korrekt identifieras av operatören. Sekundära utfall inkluderar tid till identifiering, andel fall där telefonassisterad HLR (T-HLR) ges, tid till att sådan HLR initieras samt vilken typ av HLR som instrueras (standard 30:2 eller enbart bröstkompressioner). Studiepopulationen består av alla fall av drunkningsorsakade hjärtstopp som rapporterats av ambulanssjukvården till registret mellan 2022 till 2026 och där motsvarande 112-samtal finns tillgängliga. Fall med saknad information om orsak eller utan ljudinspelning exkluderas.

Ytdrönare utrustad med sonar vid drunkning för tidig lokalisering

Bakgrund

Vid drunkning visar tidigare studier att cirka hälften av de drabbade återfinns i vattenytan eller på land när räddningstjänsten anländer, medan resterande befinner sig under ytan (submersion). Tiden till lokalisering och till att personen förs upp på land har stor betydelse för överlevnaden.

Snabba räddningsinsatser som möjliggör tidigt påbörjad hjärt‑lungräddning (HLR) och avancerad hjärt‑lungräddning (A‑HLR) kan förbättra överlevnaden.

En masteruppsats från Umeå universitet (Jenny Johansson, 2021) visar möjligheten att använda en ytdrönare utrustad med sonar, konceptet Search Optimization Rescue Assistance (SORA). Tekniken har potential att underlätta sökinsatser i krävande miljöer, såsom kallt vatten, dålig sikt och under is.

I en uppmärksammad räddningsinsats i Axamo-sjön lokaliserade räddningstjänsten Jönköping en ung man som kunde bärgas till land och som överlevde en drunkning efter 22 minuter under ytan.

Metod

Konceptet har vidareutvecklats i en genomförbarhetsstudie som pågår sedan 2023 i samarbete med Chalmers tekniska högskola (Lindholmen). Inom studien utvecklas och testas en fjärrstyrd ytdrönare utrustad med sonar. Syftet är att undersöka om tekniken kan användas för att snabbt lokalisera personer under vatten vid drunkningstillbud.

Studien fokuserar på följande frågeställningar:

• Kan en ytdrönare med sonar användas för att lokalisera personer under vattenytan?
• Kan tekniken möjliggöra snabbare och mer träffsäkra sökinsatser än dagens metoder?
• Kan ytdrönare implementeras i räddningstjänstens arbete för att förkorta tiden till lokalisering och insats?

I Sverige sker de flesta dödliga drunkningar i öppet vatten. Män är överrepresenterade och alkoholpåverkan är vanligt förekommande. Överlevnaden är starkt kopplad till tiden under vatten, där längre submersionstid kraftigt minskar möjligheten att överleva utan hjärnskador.

Eftersom räddningstjänst och ambulans ofta anländer efter den kritiska tidsgränsen är tidig upptäckt och snabb insats avgörande. Nuvarande sökmetoder – till exempel båt, räddningsdykare, helikopter och drönare – har begränsningar vid dålig sikt, mörker eller i djupt och grumligt vatten.

Projektet har under två år testats i Kypesjön i Borås tillsammans med räddningsdykare från räddningstjänsten i Borås och uppmärksammats i flera medie-inslag: 

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/se-ai-dronaren-kora-runt-i-kypesjon-ska-minska-antalet-drunkningar 

https://www.sverigesradio.se/artikel/forstarkning-for-sokandet-i-sjon-forskare-specialbyggde-dronare 

Studien avser att utvärdera denna nya teknisk lösning där en ytdrönare med sonar används för att identifiera personer under vatten, oberoende av ljusförhållanden och siktdjup. Studien fokuserar på om tekniken kan detektera nedsänkta individer, hur lång tid det tar från att drönaren sätts i vattnet till upptäckt, samt hur noggrann metoden är i termer av sensitivitet och specificitet. Även omgivningsfaktorer såsom vattentemperatur och djup dokumenteras.

Studien genomförs i simulerade miljöer – pool, sjö och hav – där en prototyp skanna undervattensmiljön tredimensionellt upp till 80x80 x meters djup. Projektet syftar till att utvärdera om denna teknik kan förbättra sök- och räddningsinsatser vid drunkning och potentiellt bidra till kortare insatstider och därmed ökad överlevnad.

Orsaker till drunkning – kvalitativ djupanalys

Bakgrund

Varje år omkommer många människor i Sverige genom drunkningsolyckor men orsakerna till detta är till stor del okända. Vi vet att bristande simkunnighet, alkohol, trauma och sjukdom spelar in men inte i vilken utsträckning de relateras till varandra. 

Metod

Denna studie är en retrospektiv observationsstudie baserad på registerdata från flera olika källor med syfte att ge en fördjupad beskrivning av faktorer som är associerade med fatala drunkningsolyckor. Forskningsfrågan fokuserar på vilka huvudsakliga bidragande faktorer som kan identifieras vid en samlad analys av alla tillgängliga datakällor.Studien omfattar alla oavsiktliga drunkningar klassificerade enligt ICD-10-koderna W65–W74 och V90–92. Data samlas in och kombineras från flera aktörer, inklusive polis (händelseförlopp och eventuell brottskoppling), hälso- och sjukvård (öppen- och slutenvård, dödsorsaksregister samt intensivvårdsdata), det svenska hjärt-lungräddningsregistret (ambulanstider, HLR-insatser och 30-dagarsöverlevnad), Svenska livräddningssällskapet (plats och omständigheter), räddningstjänsten (miljöfaktorer som vattentemperatur, djup och typ av vatten), rättsmedicinska data (orsak, alkohol/droger och samsjuklighet) samt intervjuer med anhöriga (simkunnighet, psykiskt tillstånd och ev. substanspåverkan).

Studiepopulationen utgörs av alla oavsiktliga dödliga drunkningsfall som rapporterats under 2023- 2026 och där kompletterande information finns tillgänglig. Fall med otillräcklig klassificering eller saknade grunddata exkluderas. Studien har hög klinisk relevans då kunskapen om dödliga drunkningsolyckor i Sverige är begränsad, trots att dessa sannolikt utgör majoriteten av fallen. Genom att kartlägga incidens och karakteristika – exempelvis kopplat till ålder, kön och födelseland – kan resultaten bidra till förbättrade preventiva insatser. Identifiering av riskfaktorer och särskilt utsatta grupper kan ge vägledning för riktade åtgärder för att minska drunkningsolyckor både nationellt och globalt.

Drönare med högupplöst kamera för tidig detektion vid drunkning

Bakgrund

Sedan den 1:e Juni 2020 används drönare i Göteborgsområdet för att leverera hjärtstartare vid hjärtstopp, projektet bygger vidare på dessa erfarenheter med målet att etablera ett större nätverk av drönare. Detta nätverk ska möjliggöra systematisk utvärdering och implementering av drönare i olika typer av akuta situationer, inklusive medicinska och traumatiska händelser. Initiativet sker i samverkan mellan akademi, sjukvård och industri, både nationellt och internationellt, och inkluderar aktörer som universitet, regioner, SOS Alarm samt teknologiföretag. Drönare som första insatsresurs inom akutsjukvård, så kallade “drones as first responders” (DFR) finns redan idag för leverans av hjärtstartare. Visionen är att utnyttja denna snabba teknikutveckling inom obemannade flygsystem för att förbättra och effektivisera akuta medicinska insatser, särskilt under de första kritiska minuterna innan traditionella resurser hinner fram.

Vi har i flera studier utvärderat möjligheten att använda drönare i samband med drunkning att använda AI för att detektera människor genom bildanalys samt leverans av flythjälpmedel:

Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation. 2017 May;114:152-156.

Claesson A, et al. The use of drones and a machine-learning model for recognition of simulated drowning victims-A feasibility study. Resuscitation. 2020 Nov;156:196-201.

Bäckman A, et al. Drones for Provision of Flotation Support in Simulated Drowning. Air Med J. 2018 May-Jun;37(3):170-173.

Metod

Detta projekt fokuserar på användning av drönare för att förmedla realtidsvideo, inklusive bild från värmekamera till larmcentral och framryckande räddningsresurser. Detta kan underlätta lokalisering av personer i (immersion) eller under (submersion) ytan vid drunkning. Vi avser att pröva möjligheten att integrera drönarteknik som ett komplement till befintliga räddningssystem, med potential att förbättra beslutsfattande, tidigare lokalisera personer vid drunkning och öka överlevnaden. 

• Kan autonoma drönare användas för att överföra lägesbild till larmcentral och räddningsenheter i samband med drunkning?
• Är det möjligt att med maskininlärning träna upp en modell som stöd för att tidigt lokalisera personer i samband med drunkning?

Inom ramen av projektet med leverans av hjärtstartare sker även utlarmning vid andra händelser såsom drunkning, tidig lägesbild skickas til sjukvårdens larmcentral i Göteborg. Under 2027 avser vi utvärdera möjlighet att leverera lägesbild på en större strand sommartid i syfte att tidigt kunna förebygga drunkning samt tidigt lokalisera personer under ytan.

App-baserad notifiering i samband med drunkning

Bakgrund

SOS Alarm lanserade ”112-appen” år 2019 för att sprida samhällsviktig information. Med omkring sju miljoner nedladdningar kan appen informera allmänheten om exempelvis bränder, trafikolyckor, explosioner och VMA i närområdet. Genom att synliggöra att larm har mottagits och hanteras bidrar appen även till att avlasta nödnumret 112. År 2025 skickades det enligt SOS Alarm ut ca 39 000 händelser i appen till ca 1.8 miljoner användare.

I enlighet med sjölagen föreligger dessutom en allmän skyldighet att bistå vid sjöräddningsinsatser. Samtidigt saknas motsvarande kommunikationskrav för fritidsbåtar som för yrkessjöfarten, där VHF-radio används. I takt med att användningen av VHF minskar fungerar 112-appensom ett komplementärt system för informationsspridning till personer på eller i närheten av vatten. Appen inkluderar även handlingsrekommendationer vid nödsituationer, vilket bidrar till att minska risken för ytterligare skador.

Metod

Under 2025 vidareutvecklades applikationen med en funktion som möjliggör varning av personer i närheten vid drunkning i statliga vatten. Funktionen introducerades inom ramen för ett pilotprojekt i samverkan med Sjöfartsverket och Svenska Livräddningssällskapet, och baseras på insikten att tidskritiska insatser är avgörande vid sjörelaterade olyckor. Mot bakgrund av att räddningsresurser i många fall har en insatstid på 20–30 minuter möjliggör appens notisfunktion att närvarande individer kan uppmärksammas, bidra med information till räddningstjänst eller i vissa fall ingripa direkt.

Centrum för drunkningsforskning utvärderar nu i en forskningsstudie karakteristika kring drunkningslarm till larmnumret 112 samt genomförbarheten med att notifiera frivilliga via en mobil-app i samband med drunkningar som inträffar i närheten av användarens position på statligt vatten i de stora sjöarna samt längs med havskusten. 

Dödsfall kontra överlevare – ”Fatal vs non fatal drowning”

Under många år och fortsatt idag har fokus på de som överlever en drunkning varit lågt. Vilka är de? Karakteristik med ålder? Kön? Platser? Hur har detta förändrats över tid? Utfall av drunkning kan utifrån drunkningsdefinitionen (1) bestå av både död eller överlevnad och vid överlevnad kan varierande grader av skador förekomma. År 2019 publicerade WHO ett uttalande om ”non-fatal drowning” dvs fall där personer som varit med om drunkning, andats in vatten i luftvägarna/ lungorna men där drunkningsprocessen avbrutits och de överlevt händelsen (2). 

Definition av drunkning: Drunkning är en process som leder till en livshotande andningssvikt till följd av inandning av vätska.

Förtydligande om icke-dödlig drunkning (non-fatal drowning): Utfall av drunkning är död eller överlevnad. Vid icke-dölig drunkning så avbryts processen med andningssvikt före döden.

Non-fatal Drowning Categorization Framework (NDCF)

Severity of respiratory impairment after the drowning process stopped

Morbidity category (based upon any decline from previous functional capacity) at the time of measurement.

Tabell i enlighet med: Clarification and categorization of non-fatal drowning. A draft position statement for review and input by the global drowning community [World Health Organization]. 2019.

Denna modell ökar medvetenheten om ”non-fatal drowning” gör att dessa fall kan utvärderas och kommuniceras, vilket är en klar förbättring jämfört med tidigare.

Genom att kombinera graden av respiratorisk påverkan med morbiditetskategori kan denna modellen användas för att bedöma kvaliteten på vården, både på- och utanför sjukhus. Som exempel förväntas en viss andel fall med svår andningspåverkan leda till svår morbiditet. Målet måste vara att även reducera de förebyggbara icke dödliga drunkningarna. Att minska antalet personer i Sverige som drabbas av funktionsnedsättningar, hjärnskador och försämrad livskvalitet efter drunkning.

Immersion och submersion

Begreppen immersion och submersion beskriver olika former av exponering för vatten. Begreppet Immersion avser situationer där kroppen är i en vattenmiljö och ofta nedsänkt i vatten utan att luftvägarna nödvändigtvis är helt under ytan, men där exempelvis vågor kan orsaka vatteninhalation. Submersion innebär att luftvägarna befinner sig under vätskeytan, vilket förhindrar andning av luft vilket leder till inandning av vatten. Båda tillstånden kan utgöra livshotande situationer och ingår i drunkningsprocessen.

Referenser

1. van Beeck EF, Branche CM, Szpilman D, Modell JH, Bierens JJ. A new definition of drowning: towards documentation and prevention of a global public health problem. Bull World Health Organ. 2005 Nov;83(11):853-6. Epub 2005 Nov 10. PMID:16302042; PMCID: PMC2626470. 
2. Beerman  S , Bierens  J , Clemens  T , et al. Clarification and categorization of non-fatal drowning. A draft position statement for review and input by the global drowning community [World Health Organization]. 2019. Available: https://www.who.int/docs/default-source/documents/drowning/non-fatal-drowning-categorization.pdf?sfvrsn=44d18cc1_2 [Åtkomst 25:e Mars 2026].

Antalet döda genom drunkning i Sverige årligen

På 1960-talet rapporterade Svenska Livräddningssällskapet cirka 360 drunkningsdödsfall per år i Sverige, vid en befolkning på omkring 7,5 miljoner invånare.

I en registerstudie baserad på data från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister för perioden 2003–2018 (1) kartlades den samlade bördan av både dödlig och icke-dödlig drunkning. Studien visade att i genomsnitt 216 personer omkom årligen, medan ytterligare 224 personer vårdades inom svensk hälso- och sjukvård. Totalt motsvarar detta i genomsnitt 441 fall per år.

Sammanlagt identifierades 6 609 unika individer som drabbats av drunkning, oavsett avsikt. Detta motsvarar en incidens på 4,66 fall per 100 000 invånare och år. Medianåldern var 49 år (IQR 23–67), och 67 procent var män. Förekomsten minskade något under perioden, från 5,5 per 100 000 invånare år 2003 till 4,1 år 2018.

Förhållandet mellan överlevande och omkomna var cirka 1:1. Bland överlevarna identifierades 3 363 individer (51 procent), som vårdats för varierande grad av symtom och komplikationer. De flesta drunkningstillfällen inträffade i sjöar och vattendrag (21 procent), följt av transportrelaterade händelser (11 procent), pool (9 procent) och badkar (6 procent).

Bland dem som överlevde bedömdes 81 procent av fallen vara olyckor, jämfört med 55 procent bland dödsfallen. Överlevande var generellt yngre än de som omkom (medianålder 30 år jämfört med 60 år; p < 0,001). Andelen kvinnor var också högre bland överlevande, 36 procent jämfört med 30 procent bland de som avled (p < 0,001).

Barn och ungdomar

Bland barn och ungdomar i åldern 0–18 år identifierades totalt 1 269 drunkningstillfällen i registren, vilket motsvarar i genomsnitt 85 fall per år i Sverige. Av dessa överlevde 1 136 (89,5 procent), medan 133 (10,5 procent) avled. Detta motsvarar i genomsnitt cirka nio dödsfall per år under en tioårsperiod.

Den höga överlevnadsandelen kan delvis förklaras av att vård ofta söks även vid lindriga symtom efter vattenexponering. Dessutom inträffar många drunkningstillfällen bland barn i nära anslutning till hemmet, vilket möjliggör tidiga räddningsinsatser. Skadeutfallen bland överlevande varierar sannolikt från allvarliga hjärnskador till fullständig återhämtning, men kunskapsläget inom detta område är fortfarande begränsat. En svag ökning av drunkningstillfällen har observerats bland barn i åldern 0–4 år, men orsakerna är ännu oklara.

I åldersgruppen 0–17 år var förhållandet mellan överlevande och omkomna cirka 8:1. Den högsta kvoten sågs i åldersgruppen 0–4 år (13:1), vilket innebär att för varje barn som avled vårdades ytterligare 13 barn inom hälso- och sjukvården. Kvoten var högre bland flickor (14,6:1) än bland pojkar (6,7:1).

Suicidförsök genom drunkning förekommer även i tonåren, med en överlevnadskvot på 9,5:1. Den högsta överlevnadskvoten återfanns i poolmiljö (22,3:1), vilket tyder på att tidiga livräddningsinsatser från badvakter eller närvarande vuxna har stor betydelse för utfallet.

Rättsmedicinaldata 2002-2021

I en uppföljande studie baserad på data från Rättsmedicinalverkets databas omfattande 4 420 fall (Tyr et al., (5)) analyserades drunkningsdödsfall i Sverige under perioden 2002–2021. Studien visade en genomsnittlig årlig incidens på 221 drunkningsdödsfall. Av dessa klassificerades 55 procent som olyckor, 30 procent som suicid och 15 procent som fall med oklar avsikt.

Resultaten visade att antalet oavsiktliga drunkningar har legat på en relativt stabil nivå sedan 2012, trots en övergripande minskning under hela studieperioden. Män var överrepresenterade i samtliga åldersgrupper, och personer över 50 år utgjorde mer än hälften av de oavsiktliga drunkningarna.

Andelen olycksfall där alkohol påvisades minskade över tid, från 44 procent år 2002 till 31 procent år 2021. Den högsta andelen alkoholpositiva fall återfanns i åldersgruppen 50–59 år. Den genomsnittliga alkoholkoncentrationen uppgick till 1,85 g/L hos kvinnor och 1,95 g/L hos män.

Identifierade riskgrupper inkluderade män i åldern 40–69 år som vistas i båt samt personer med utländsk bakgrund, särskilt individer under 20 år, som hade en förhöjd risk att drunkna. Studien understryker behovet av riktade förebyggande insatser för specifika grupper i befolkningen.

Socialstyrelsens dödsorsaksdatabas – drunkningsolyckor

Utifrån Socialstyrelsens dödsorsaksregister har antalet döda genom drunkningsolyckor minskat över det senaste decenniet. ICD10 koderna W65-W74 är i majoritet inkluderande drunkning genom fall i vatten samt i samband med bad. Transportolyckor representerar ett mindre antal. (4)

Denna indelning har dock sina begränsningar eftersom både vakenhet och huttring har stor individuell variation. Dessutom klarar inte alla termometrar som används prehospitalt av att mäta låga temperaturer, en ytterligare begränsning är att mätningen inte är central kroppstemperatur utan sker oftast i örongången. En uppdaterad reviderad version av Musi et al. mer anpassad för räddningstjänst och ambulanssjukvård i fält utgår därför istället från kliniska fynd indelad i 4 nivåer utifrån AVPU-skalan. Denna enklare skala anger risken för hypotermi hjärtstopp:  

Antal döda hypotermi Sverige 1997-2024 utifrån ICD10-kod: X31.

Referenser

1. Bolte RG, Black PG, Bowers RS, et al: The use of extracorpo- corporeal rewarming in a child submerged for 66 minutes. JAMA 1988; 260:377–379
    
2. Romlin BS, Winberg H, Janson M, Nilsson B, Björk K, Jeppsson A, Drake G, Claesson A. Excellent Outcome With Extracorporeal Membrane Oxygenation After Accidental Profound Hypothermia (13.8°C) and Drowning. Crit Care Med. 2015 Nov;43(11):e521-5.
    
3. Gilbert M, Busund R, Skagseth A, et al: Resuscitation from accidental hypothermia of 13.7°C with circulatory arrest. Lancet 2000; 355:375–376
    
4. Tipton MJ, Golden FS: A proposed decision-making guide for the search, rescue and resuscitation of submersion (head under) victims based on expert opinion. Resuscitation 2011; 82:819–824
    
5. Eftersök bör pågå längre vid drunkning i kallt vatten. Andreas Claesson debattartikel i läkartidningen Nr22 2013;  Läkartidningen. 2013;110:CC7R; https://lakartidningen.se/opinion/debatt/eftersok-bor-paga-langre-vid-drunkning-i-kallt-vatten/ 
    
6. Brown DJ, Brugger H, Boyd J, Paal P. Accidental hypothermia. N Engl J Med. 2012 Nov 15;367(20):1930-8. doi: 10.1056/NEJMra1114208. Erratum in: N Engl J Med. 2013 Jan 24;368(4):394. PMID: 23150960.
7. Socialstyrelsen Stockholm, statistikdatabas, dödsorsaker (citerad 2026-03-16). Tillgänglig från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/ 
    
8. Musi ME, Sheets A, Zafren K, Brugger H, Paal P, Hölzl N, Pasquier M. Clinical staging of accidental hypothermia: The Revised Swiss System: Recommendation of the International Commission for Mountain Emergency Medicine (ICAR MedCom). Resuscitation. 2021 May;162:182-187.