Perioperativ kvalitet – Jan Jakobssons forskargrupp

Perioperativ kvalitet, uppföljning av det per- och tidiga postoperativa förloppet. 

Vi studerar det operativa förloppet och den tidiga återhämtningen, tiden som patienten övervakas på uppvakningsavdelningen. Operationssalen och uppvakningsavdelningen är en resurskrävande enheter som skall utnyttjas effektivt. Den tidiga återhämtningen är en viktig fas där kroppens funktioner skall återkomma så att patienten kan gå vidare till vanlig vårdavdelning eller mobiliseras för att kunna gå hem. Att flödena på operationssalen är effektiva är av stor betydelse. Det tidiga postoperativa förloppet är också viktigt så väl ur process som kvalitetssynpunkt. Smärta, illamående och kvarvarande anestesieffekter skall minimera. Mortalitet efter operation är idag mycket sällsynt, men att följa upp 30-dagarsmortalitet är ett viktigt mått på perioperativ kvalitet. Vi utnyttjar det svenska perioperativa kvalitetsregistret SPOR för att systematisk studera det perioperativa process i Sverige. 

Robotassisterad laparoskopi vid benign hysterektomi, effekter på operationstid och tid i operationssal

Intresset för robotassisterad kirurgi har ökat markant. Det finns dock ingen aktuell studie som utvärderar effekterna av den ökande användningen av robotassisterad kirurgisk teknik på det perioperativa förloppet, tidsförlopp, blodförlust samt smärta och PONV (postoperativt illamående och kräkningar) på uppvakningsavdelningen under de senaste åren.
SPOR är ett nationellt svenskt perioperativt register som samlar in perioperativa observationer, kirurgisk teknik, tid i operationssal, operationstid, anestesi och tid på uppvakningsavdelning, peroperativa komplikationer och mortalitet inom 30 dagar. Genom SPOR-registret kan den tidigare bristen på information om robotassisterad laparoskopisk hysterektomis påverkan på det perioperativa förloppet fyllas.
Syftet med denna enkla centrumstudie är att utvärdera kirurgiska tekniker som används vid benign hysterektomi och jämföra det perioperativa förloppet samt den tidiga postoperativa kvaliteten mellan olika kirurgiska metoder: robotassisterad, laparoskopisk, öppen och vaginal. Sekundärt mål är att analysera förändringar i tekniker över den femåriga studieperioden 2021–2025, förekomsten av svåra peroperativa komplikationer (grad 4 och 5) samt all-cause 30-dagarsmortalitet baserat på SPOR-data från Danderyds sjukhus.

Anestesitid vid akut kejsarsnitt

Akuta kejsarsnitt klassificeras när det föreligger en allvarlig risk för moderns eller fostrets liv. I Sverige utförs cirka 20 000 kejsarsnitt årligen, varav 50 % är akuta. Riktlinjer rekommenderar att tiden från beslut till förlossning ska vara så kort som möjligt. Danderyds sjukhus är en av de största förlossningsenheterna i Sverige. Här utförs cirka 2 000 kejsarsnitt per år och, i likhet med nationella siffror, är 50 % akuta.

DDI (decision-to-delivery interval) för akut kejsarsnitt definieras som intervallet i minuter från obstetrikerns beslut till leverans av barnet. DDI beräknas som en sekvens av följande fyra intervaller:

• Intervall I (A–B): Beslut av obstetriker (A) och överföring av patienten till operationssal (B)
• Intervall II (B–C): Ankomst till operationssal (B) till induktion av anestesi (C)
• Intervall III (C–D): Från anestesiinduktion (C) till kirurgiskt snitt (D)
• Intervall IV (D–E): Från kirurgiskt snitt (D) till förlossning av barnet (E)

Det aktuella projektet utvärderar tidsförlopp kopplade till anestesitjänsten, B–C och C–D.

Syftet med studien är att undersöka anestesirelaterade tidsfördröjningar vid akut kejsarsnitt på Danderyds sjukhus, och att bedöma eventuella tidsvariationer under jourtid.

Postoperativt illamående och kräkningar – har incidensen minskat efter införandet som nationell kvalitetsindikator?

Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är välkända biverkningar vid perioperativ vård. Det finns flera riskfaktorer för dess uppkomst. Patientfaktorer är väl dokumenterade, såsom kvinnligt kön, icke-rökare och tidigare erfarenhet av PONV; ytterligare faktorer är åksjuka, ålder med mera. Även perioperativa faktorer som laparoskopisk kirurgi, bröstkirurgi och öron-, näs- och halsoperationer är förknippade med högre risk. Det är också väl belagt att propofolbaserad anestesi ger lägre PONV under första postoperativa dygnet.

SPOR införde PONV som en nationell kvalitetsindikator 2023. Apfel-riskpoäng har visat sig vara effektiv för att minska PONV.

Det är numera vanligt att införa ingreppsspecifika program för att förbättra återhämtningen och minska PONV. ERAS-sällskapet har tagit fram flera evidensbaserade ingreppsspecifika riktlinjer för förbättrad återhämtning efter operation.

Det finns dock begränsad information om effekten av ökad kunskap och följsamhet till kvalitetsindikatorn i den dagliga kliniska praktiken. Ytterligare studier behövs för att utvärdera förekomsten av PONV i rutinsjukvården. Danderyds sjukhus är ett av universitetssjukhusen i Stockholmsområdet och rapporterar till det svenska perioperativa registret.

Det saknas en aktuell uppföljning av följsamheten till PONV-kvalitetsindikatorn, med målet att över 90 % av patienterna är PONV-fria under tiden på uppvakningsavdelningen.

Syftet med denna observationsstudie vid ett enda centrum är att undersöka förekomsten av PONV under tiden på uppvakningsavdelningen under en femårsperiod.

Hypotesen är att tidig PONV har minskat och nu ligger på kvalitetsindikatorns nivå, med mindre än totalt 10 % drabbade.