Erik Hedmans forskargrupp

Forskningen i Erik Hedmans grupp är inriktad mot behandling och bedömning av ångest, depression och stress med särskilt fokus på hälsoångest, det vill säga en överdriven och handikappande rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom.

Klinisk psykologi: behandling och bedömning av ångest

Ångestsyndrom, depression och stressjukdomar är vanligt förekommande, innebär ett svårt lidande för individen och medför stora samhälleliga kostnader. Forskningen i Erik Hedmans grupp är inriktad mot behandling och bedömning av ångest, depression och stress med särskilt fokus på hälsoångest, det vill säga en överdriven och handikappande rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom. Centrala delar av forskningen är också att undersöka hur behandlingar fungerar när de ges i reguljär vård och hur effektiv psykologisk behandling är när den förmedlas via Internet. Erik Hedman var med och startade Internetpsykiatrienheten (www.internetpsykiatri.se) i Stockholm som är en av världens ledande kliniker inom området Internetbehandling.

Forskningsprogram I:

Hälsoångest: exponeringsbaserad behandling, mekanismer och diagnostik

Alla människor drabbas då och då av oro för hälsan, vilket är en funktionell reaktion för de allra flesta. När oron blir kronisk, leder till funktionsnedsättning och lidande talar man om hälsoångest. Detta tillstånd är mycket vanligt i sjukvårdssammanhang och utgör en svår utmaning för både primärvård och psykiatri. Forskargruppen har utvecklat en behandling baserad på en inlärningsmodell som utgår från att den drabbade lärt sig att associera såväl externa stimuli (t.ex. sjuka människor) som interna, dvs. normala kroppsliga sensationer, med fara och ångest. Behandlingens huvudsakliga komponent är gradvis exponering för de olika situationer och händelser som personen med hälsoångest har kommit att frukta. I en öppen och två randomiserade kliniska prövningar har behandlingen visat sig vara effektiv när det gäller att reducera hälsoångest med upp till 80% av studiedeltagare i remission vid 6-månadersuppföljning. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är en central aspekt att behandlingen i de randomiserade prövningarna förmedlats via Internet. Denna typ av behandling medför en rad fördelar, som att varje psykolog kan behandla avsevärt fler patienter och att behandlingen är oberoende av geografiskt avstånd. Forskargruppens studier har visat att exponeringsbehandling, förmedlad via Internet, kan vara både långtidseffektiv och kostnadseffektiv ur ett samhälleligt perspektiv. Det finns dock en flera kunskapsluckor inom området som detta forskningsprogram avser fylla.

Forskningsfrågor inom ramen för programmet

I. Är behandlarkontakt nödvändig vid Internetbaserad exponeringsbehandling
II. Är Internetbaserad exponeringsbehandling lika effektiv som sedvanlig behandling?
III. Vilka mekanismer kan förklara behandlingens effekt?
IV. Består hälsoångest, definierat som somatic symtpom disorder, av flera olika kliniskt meningsfulla undergrupper?

Kliniska studier

Inom ramen för genomförs tre storskaliga randomiserade prövningar med patienter som lider av hälsoångest. Erland Axelsson doktorerar på studierna i projektet.

Internetbaserad exponeringsbehandling jämfört med stressbehandling

I denna nyligen avslutade studie undersöktes två Internetbaserade behandlingar (n=158) för hälsoångest - exponeringsbehandling och stresshantering. Båda behandlingarna var effektiva, men exponeringsbehandling gav signifikant större minskning av hälsoångest. Studien är publicerad i British Journal of Psychiatry; PMID 25104835.

Internetbehandling vid hälsoångest: effekten av behandlare och jämförelse med biblioterapi

Studien undersöker om: a) behandlare är nödvändigt för att ge god effekt vid Internetbehandling av hälsoångest, och b) om bibloterapi kan ge samma effekt som Internetbehandling. I denna randomiserade prövning ingår 132 deltagare och studien avslutas under 2015.

Internetförmedlad behandling jämfört med behandling öga mot öga

I denna randomiserade kontrollerade non-inferiority-prövning (ClinicalTrials.gov: NCT02314065) jämförs effekten av Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (n=102) med kognitiv beteendeterapi i konventionellt format öga mot öga (n=102).

Studieprotokoll med bilagor: Ladda ner

Forskningsprogram II:

Kognitiv beteendeterapi för primärvårdspatienter med psykisk ohälsa

Ångestsyndrom, depression och stresstillstånd, den form av psykisk ohälsa som primärvården har i uppdrag att behandla, har hög prevalens och är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i västvärlden. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig effektivt i att minska symptombörda vid behandling av ångestsyndrom, depression och stress i psykiatriska vårdsammanhang, men evidensen för hur KBT fungerar inom primärvården är begränsad. Det är också okänt om den minskade symptombördan leder till minskad sjukskrivning. Forskargruppen har utvecklat en psykologisk intervention för arbetsåtergång hos primärvårdspatienter med psykisk ohälsa som prövas inom ramen för programmet. En ytterligare central aspekt som undersöks i detta program är psykologiska och biologiska mekanismer för förbättring.

Forskningsfrågor inom ramen för programmet

I. Är KBT effektivt för primärvårdspatienter med ångestsyndrom, depression och stress?
II. Kan en ny arbetsåtergångsintervention (return-to-work: RTW) minska sjukskrivning för primärvårdspatienter med ångestsyndrom, depression och stress?
III. Är behandlarledd KBT-självhjälp effektivt för patientgruppen och kan symptom minska ytterligare om patienter som inte svarar på självhjälp erhåller sedvanlig KBT?
IV. Medieras behandlingseffekten av minskat undvikande och förändrade kognitiva processer?
V. Är förändring i proinflammatoriska cytokiner associerat med behandlingsutfall?

Kliniska studier

Inom ramen för forskningsprogrammet genomförs två randomiserade kliniska prövningar med totalt ca 600 deltagare. Sigrid Salomonsson och Fredrik Santoft doktorerar på studierna i projektet.

KBT för sjukskrivna patienter med vanlig psykisk ohälsa

En randomiserad klinisk prövning där effekten av RTW, utan eller i kombination med KBT undersöks. Deltagare randomiseras till RTW (n=70), KBT för den psykiska störningen (n=70) eller en kombination av de båda (n=70). Utfallsmått är sjukskrivningsfrekvens och psykiatrisk symptombörda. Studien beräknas avslutas under 2017.

Stepped care för primärvårdspatienter med vanlig psykisk ohälsa

I denna studie undersöks effekten av behandlarstödd självhjälp primärvårdspatienter med vanlig psykisk ohälsa och om sedvanlig KBT kan ge ytterligare effekt för patienter som inte blir förbättrade av självhjälp. I ett första steg erhåller samtliga patienter (n=400) självhjälp. Av dem som inte är i remission efter nio veckor randomiseras hälften (n=100) till sedvanlig KBT och hälften (n=100) till fortsatt självhjälp i ytterligare 11 veckor. Studien beräknas avslutas under 2017.

Forskningsprogram III:

Stress: hur kan stress behandlas och vad kännetecknar den stressade patienten?

Stress kan definieras som en uppfattad obalans mellan individens resurser och de krav som ställs på henne. Stress fyller en evolutionärt central funktion då den aktiverar beteendesystem för att hantera krav eller hot, vilket ökar chansen för överlevnad. När stress är ihållande och inte följs av adekvat återhämtning kan den dock medföra allvarliga konsekvenser som hjärt-kärlsjukdom, kognitiv funktionsnedsättning, ökad smärtkänslighet och depression. Stressrelaterad ohälsa har de senaste decennierna ökat i såväl Sverige som i övriga västvärlden. Detta forskningsprogram ämnar öka kunskapen om stress som kliniskt fenomen och hur den kan behandlas med ett KBT-protokoll som forskargruppen utvecklat.

Forskningsfrågor inom ramen för programmet

I. Skiljer sig personer med maladapativ stressreaktion från personer med utmattningssyndrom från varandra avseende psykiatrisk symptombörda, funktionsnivå och sjukskrivningsmönster?
II. Skiljer sig personer med stressrelaterad ohälsa i form av maladapativ stressreaktion och utmattningssyndrom från personer med andra vanliga psykiatriska diagnoser, som ångestsyndrom, depression och insomni avseende psykiatrisk symptombörda, funktionsnivå och sjukskrivningsmönster?
III. Vilken är effekten av KBT när den ges i sedvanligt format, som behandlarstödd självhjälp och i form av Internetbehandling?

Kliniska studier

Data för att besvara frågeställningarna bygger på tre kliniska prövningar, varav två finns beskrivna under Forskningsprogam II. Ca 400 deltagare med stressrelaterad ohälsa kommer totalt att ingå i studierna. Unikt för detta program är att en ny Internetbaserad KBT-behandling prövas. Elin Lindsäter doktorerar inom ramen för projektet.

Internetbaserad KBT för stressrelaterad ohälsa

I denna randomiserade kontrollerade prövning (n=100) undersöks effekten av Internetbaserad KBT för stressrelaterad ohälsa. Studien beräknas avslutas under 2017.