Skip to main content

Återhämtning av immunsystem och infektionsskydd hos barn som genomgår cancerbehandling

Vår vision är att barn som gått igenom cancerterapi får en bra livskvalité genom att ha ett robust skydd mot pågående och framtida infektioner.

Våra projekt undersöker i detalj, ex vivo och in vitro, hur cellgiftbehandling påverkar barnets immunsvar mot infektioner – akut såväl som långsiktigt. Utöver detta samarbetar vi med andra forskargrupper där tarmflorans roll i svar mot cellgiftsbehandling, och återhämtning av barnets immunsystem, efter leukemibehandling undersöks. En annan målsättning med gruppens forskning är att på klinisk nivå kartlägga vaccinationsskydd samt förekomst och typ av infektioner hos friska individer och barn som har bakomliggande sjukdomar.

Gruppbild Anna Nilssons forskargrupp

Forskargruppsledare

Anna Nilsson

Telefon: 0707-50 01 39
E-post: Anna.Nilsson.1@ki.se

Forskningsprojekt

Återhämtning av B-lymfocyter och vaccinimmunitet hos barn som genomgår cancerbehandling – har plasmacellsnischen betydelse?

Vaccination är ett exempel på hur människan kan erhålla immunitet under lång tid. En stark immunitet till följd av vacciner brukar kopplas samman med höga halter av antikroppar som produceras av plasmaceller. Dessa celler härstammar från B-lymfocyter.

När man jämför med vuxna är det vanligare att barn som behandlats med cellgifter förlorar antikroppar från tidigare vaccinationer. Även om man på nytt vaccinerar dessa patienter är det inte alla som återfår sina skyddande antikroppsnivåer mot t ex mässling eller stelkramp, vilket kan medföra en hälsorisk för dessa barn i framtiden.

Vi vill undersöka de cellulära och molekylära mekanismer som ligger bakom otillräckligt vaccinskydd efter genomgången cancerbehandling. Det gör vi genom att studera interaktioner mellan antikroppsproducerande plasmaceller och mesenkymala stromaceller som stödjer deras överlevnad i benmärgen. Våra studier utförs såväl på kliniskt material från barn som genomgår behandling mot akut lymfatisk leukemi (ALL), som på djur (in vivo-modeller) med cellgiftsbehandling och andra experimentella provrörsmodeller, in vitro.

Projektledare:
Anna Nilsson, MD, PhD, Överläkare, Docent

Medverkande forskare:
Shanie Saghafian-Hedengren, PhD, Forskarassistent

Doktorander och medarbetare:
Gintare Lasaviciute, Doktorand
Rayan Chikhi, PhD, CNRS Forskare
Staffan Eksborg, PhD Adjungerad Professor
Mikael Sundin, MD, PhD, Docent
Francesca Chiodi, PhD, Professor
Eva Sverremark-Ekström, PhD, Professor

Immunmodulerande effekter av konventionell och metronomisk kemoterapi på cellförmedlad immunitet under barnaåren

Trots att vacciner har varit utomordentligt viktiga för människans infektionsresistens klarar kroppen att bekämpa merparten av infektioner på egen hand. Bland dessa ingår flera herpesvirus som vanligtvis infekterar oss under tidiga barnaår. Efter primär infektion förblir herpesvirus kvar i kroppens celler resten av livet, utan att orsaka märkbara sjukdomssymptom i övrigt friska individer. Detta sker eftersom T-celler, och i vissa fall NK-celler, ständigt övervakar kroppen efter tecken på celler som har pågående herpesvirusinfektion för att neutralisera dem. Trots detta är herpesvirus skickliga på att sätta avtryck på, och manipulera, immunsystemet. Man har till exempel upptäckt koppling mellan vissa herpesvirus och ändrad antikroppsbild, eller förmåga att svara mot vacciner. I allvarligare fall, till exempel efter kemoterapi som försvagar immunsystemet, kan herpesvirus reaktiveras och utsätta patienter för livsfara.

Med detta projekt vill vi i detalj förstå hur det cell-medierade immunsystemets förmåga att bekämpa infektioner påverkas av olika typer och doser av vanliga cellgifter och immunhämmande mediciner. Vi utgår från två herpesvirus Epstein-Barr virus och cytomegalovirus, som vanligen infekterar oss under tidiga barnaår, för att studera huruvida cellernas olika försvarsmekanismer ändras under behandling med Doxorubicin eller medicinering med Metotrexat på längre sikt. Utöver detta utröner vi tarmflorans influens på T- och NK-cellers antivirala svar. Vi använder oss i huvudsak av in vitro-system där experiment utförs på blodceller från såväl friska givare som från barn med ALL eller kroniska sjukdomar.

Projektledare:
Shanie Saghafian-Hedengren, PhD, Forskarassistent

Studenter och medarbetare:
Gintare Lasaviciute, Doktorand
Anna Höbinger, Masterstudent
Mats Bemark, PhD, Forskare
Rayan Chikhi, PhD, CNRS Forskare
Anna Nilsson, MD, PhD, Överläkare, Docent
Eva Sverremark-Ekström, PhD, Professor

Allvarliga infektioner hos friska barn och barn med kroniska sjukdomar

Globalt är fortfarande infektioner en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn under 5 år. I Sverige är mortaliteten låg men det är fortfarande en vanlig orsak till sjukhusvård under barnaåren, både hos i övrigt friska barn och hos barn med underliggande kroniska sjukdomar.

Bakomliggande infektionsorsaker har förändrats över tid i takt med att vi förändrat vårt nationella barnvaccinationsprogram. I och med införandet av allmän pneumokockvaccination sjönk antal barn som drabbades av pneumokockmeningit drastiskt i Sverige. På liknande sätt ”försvann” mässling från våra barnsjukhus i och med allmän vaccination. Tillsammans med barninfektionsläkare har vi pågående studier där vi beskriver hur infektionsepidemiologin förändras över tid och studerar även skillnader mellan annars friska barn och barn med svåra underliggande sjukdomar som tex cancer. Utöver detta studeras hur det nationella barnvaccinationsprogrammet efterföljs hos fullgångna respektive för tidigt födda barn.

Inom barncancervården är infektioner vanligt förekommande efter cytostatikabehandling och kan ibland leda till livshotande tillstånd. Det finns stora individuella variationer i antal, och allvarlighetsgrad av de infektioner som patienterna drabbas av. Detta kartlägger vi i våra kliniska kohorter genom att undersöka bland annat förekomst och typ av infektioner barnen drabbas av i förhållande till polymorfismer i gener som kodar för molekyler i det medfödda immunsystemet. Vidare undersöker vi kopplingen mellan tarmfloran och risken för allvarliga infektioner hos barn med cancer.

Projektledare:
Anna Nilsson, MD, PhD, Överläkare, Docent

Doktorander och medarbetare:
Joachim Luthander, MD, Doktorand
Cecilia Chrapkowska, MD, Doktorand
Johan Hamrin, MD, Doktorand
Martina Söderman, MD, Doktorand
Joseph Mathew, MD, PhD
Anna Berggren, MD, PhD
Susanna Ranta, MD, Docent
Shanie Saghafian-Hedengren, PhD, Assistant Professor
Eva Sverremark-Ekström, PhD, Professor