Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Närmare hundra studenter, alla färdigexaminerade utanför EU, har deltagit i en heldag om interprofessionellt lärande (IPL). Ett viktigt steg till att få sin svenska legitimation.

Varje dag utsätts människor för ett stort antal miljöföroreningar. Hur riskerna med dessa blandningar ska bedömas, den så kallade cocktaileffekten, har länge varit ett problem för både forskare och myndigheter. I en studie i tidskriften Science presenterar nu forskare från bland annat Karolinska Institutet en ny strategi där man kopplar samman befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller.

Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Samarbetet mellan barnkliniken och enheten för genetik har lett till ny kunskap om orsak och behandling av flera ovanliga sjukdomar. Det har också lett till grundläggande kunskaper om hur proteiner fungerar på molekylär nivå.

För första gången visar en ny studie att behandling med progesteronreceptor-hämmare har god effekt på typiska symtom som irritabilitet och depression hos kvinnor som lider av PMDS.

– Huvudbudskapet är att lågviktiga nyfödda barn bör få hud-mot-hudkontakt direkt efter födelsen och därefter på en neonatal samvårdsavdelning, där de får gemensam vård med modern och helt slipper att separeras från varandra. Våra resultat tyder på att denna vårdmodell, som inte är resurskrävande i sig, skulle kunna få mycket betydande hälsoeffekter, säger Björn Westrup, överläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och tillsammans med Nils Bergman initiativtagare till studien.

Sverige var det första landet med öppen spermadonation, där de myndiga barnen har rätt att få information om sin donator. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur sådana kontakter och relationer påverkar föräldrarna till dessa unga män och kvinnor. Studien som publicerats i Human Reproduction visar att mammorna ofta har lättare att acceptera den nya situationen.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. 

”Forskare Maria Örtqvist och Ulrika Ådén från KBH, KI har i en ny studie som handlar om barn födda extremt för tidigt funnit att funktionsvariationer med koppling till motorik såsom Cerebral Pares, koordinationsstörningar (developmental coordination disorder), autismspektrumtillstånd med fler kan förutspås redan vid tre månaders korrigerad ålder genom att observera barnets spontana rörelser. Detta är viktig information då tidig intervention är av största vikt för att kunna utnyttja hjärnans plasticitet. Studien publicerades nyligen i Pediatric Research.

Risken för förtida död hos personer med intellektuell funktionsnedsättning har generellt minskat i moderna välfärdssamhällen. Dock har personer med intellektuell funktionsnedsättning fortsatta hälsoutmaningar som leder till en ökad risk för prematur mortalitet, även när det gäller unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open.