Kärlkirurgiska forskargruppen KI SÖS
I syfte att stärka den kliniska forskningen på KI SÖS har vi etablerat samarbete med andra grupper inom KI, såväl som med externa enheter både i Sverige och utomlands. Gruppen är en sammanhållande kraft för de forskare som ingår i de nätverk som beskrivs nedan.
Då konsekvenserna av kärlsjukdom beror på vilket kärlavsnitt som drabbas har vi indelat våra forskningsfält i nedanstående huvudsakliga ämnesområden
- Carotis (halspulsådern)
- Benartärsjukdom
- Aorta (stora kroppspulsådern)
- Trauma
- Vårdvetenskap
- Sårbehandling
Forskningsprojekt
Carotis
- Metodologiska aspekter på karotiskirurgi
- Biomarkörer och cellulära mekanismer för instabil åderförkalkning
Benartärsjukdom
- Benartärsjukdom och diabetes; mekanismer för ischemi och långtidsresultat
- Naturalförlopp vid benartärsjukdom
- Riskfaktorer för sämre utfall efter amputation som föregåtts av kärlkirurgiskt ingrepp
- Utvärdering av personcentrerat uppföljningsprogram efter kärlkirurgi för fönstertittarsjuka
Aorta
- Pulsåderbråck i buken; ärftliga aspekter och screening
- Brustet kroppspulsåderbråck – patientkaraktäristika, röntgenfynd och behandlingsresultat
- Kartläggning av prevalens och behandlingsresultat vid aortadissektion
- Resultat vid endovaskulär behandling av bukaortasjukdomar
Trauma
- Långtidsuppföljning av patienter behandlade för traumatisk aortaskada.
- Utvärdering och förbättring av metoder vid kirurgisk handläggning av explosions- och skottskador
Internationella/nationella prövningar/studier
- ACST-2: Randomiserad internationell studie: Operation jämförs med stentning vid karotisstenos. Gillgren är PI för Sverige. Se webbsida.
- Swedpadstudien: Randomiserad nationell studie. Drogbehandlad ballong/stent jämför med icke drogbehandlad dito vid benartärsjukdom. Se webbsida.
- Basil-2 studien: Randomiserad internationell studie som jämför två strategier “ven-bypass först” eller “bästa endo-vaskulära intervention först”, vid svår benischemi. Se webbsida.
Artiklar vilka under senare år förändrat den kliniska handläggningen av våra patienter
- Vi har visat att tidig behandling av karotisstenos med stentning inte är mer riskfylld än sen behandling 1
- Dr Steuer har i ett samarbete med Universitetssjukhuset i Zürich och Akademiska sjukhuset i Uppsala, visat att det finns en subakut fas i förloppet vid aortadissektion 2
- Dr Linné har i ett samarbete med STAR-gruppen, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och KI SÖS visat att människor med låg inkomst, låg utbildningsnivå samt invandrarbakgrund inte hörsammar kallelse till screening för pulsåderbråck i buken. Vidare har hon visat resultaten vid kirurgi för screenade patienter med pulsåderbråck i buken inte är sämre än för patienter som inte är screenade 3
- Dr Sartipy har visat att procalcitonin är en värdefull markör för att skilja inflammation från infektion efter endovaskulär behandling för pulsåderbråck i buken4
- En ökning av markören PCSK6, en proteas, ses vid instabil åderförkalkning 5
Samverkan
Docent Rebecka Hultgren, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Stockholm Aneurysm Research Group, Karolinska Institutet.
Professor Ulf Hedins forskargrupp vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
Professor Mario Lachat, Universitätsspital Zürich.
Professor Anders Wanhainen, Uppsala universitet, se webbsida.
Professor Johan Frostegård, Enheten för Immunologi och kronisk sjukdom, Karolinska Institutet.
Med Dr Klas Österberg, Göteborgs universitet, se webbsida.
Docent Johan von Schreeb, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.
Med Dr Birgitta Sigvant, Centralsjukhuset i Karlstad, se artikeln Kvinnor med "fönstertittarsjuka" kan missas av vården.
Professor Andrew Bradbury, University of Birmingham, England, The Basil-2 trial.