SOSVASC

This page in English

Kärlkirurgiska forskargruppen KI SÖS

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag och uppskattningsvis 1,4 miljoner personer i landet lider av detta. Vid Institutionen främjas forskning inriktad på våra vanligaste folksjukdomar. Den kärlkirurgiska forskargruppen inom KI SÖS består av en rad forskare vars projekt fokuserar på olika manifestationer av åderförkalkning och degenerativ kärlsjukdom. I syfte att stärka den kliniska forskningen på KI SÖS har vi etablerat samarbete med andra grupper inom KI, såväl som med externa enheter både i Sverige och utomlands. Gruppen är en sammanhållande kraft för de forskare som ingår i de nätverk som beskrivs nedan.

Då konsekvenserna av kärlsjukdom beror på vilket kärlavsnitt som drabbas har vi indelat våra forskningsfält i nedanstående huvudsakliga ämnesområden.

  • Carotis (halspulsådern)
  • Benartärsjukdom
  • Aorta (stora kroppspulsådern)
  • Trauma

Inom varje ämne bedrivs ett flertal studier:

Carotis

  1. Metodologiska aspekter på karotiskirurgi.
  2. Biomarkörer och cellulära mekanismer för instabil åderförkalkning.

Benartärsjukdom

  1. Benartärsjukdom och diabetes; mekanismer för ischemi och långtidsresultat.
  2. Naturalförlopp vid benartärsjukdom
  3. Riskfaktorer för sämre utfall efter amputation som föregåtts av kärlkirurgiskt ingrepp
  4. Utvärdering av personcentrerat uppföljningsprogram efter kärlkirurgi för fönstertittarsjuka

Aorta

  1. Pulsåderbråck i buken; ärftliga aspekter och screening
  2. Brustet kroppspulsåderbråck – patientkaraktäristika, röntgenfynd och behandlingsresultat.
  3. Kartläggning av prevalens och behandlingsresultat vid aortadissektion.
  4. Resultat vid endovaskulär behandling av bukaortasjukdomar med grenad kärlprotes till bukorgan

Trauma

  1. Långtidsuppföljning av patienter behandlade för traumatisk aortaskada.
  2. Utvärdering och förbättring av metoder vid kirurgisk handläggning av explosions- och skottskador.

 

Gruppen deltar också i ett antal internationella/nationella prövningar/studier:

  • ACST-2: Randomiserad internationell studie: Operation jämförs med stentning vid karotisstenos. Gillgren är PI för Sverige. Se webbsida.
  • Euclid: Randomiserad internationell studie Ticagrelol jämförs med Clopidogrel för patienter med benartärsjukdom. Se webbsida.
  • Swedpadstudien: Randomiserad nationell studie. Drogbehandlad ballong/stent jämför med icke drogbehandlad dito vid benartärsjukdom. Se webbsida.
  • ticAAA-studien: Ticagrelor jämförs med placebo  i tillväxthämmande syfte hos patienter med pulsåderbråck i buken. Dr Anneli Linné är delaktig i studien som drivs av Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Professor Anders Wanhainen Se webbsida.
  • Basil-2 studien: Randomiserad internationell studie som jämför två strategier “ven-bypass först” eller “bästa endo-vaskulära intervention först”, vid svår benischemi. Se webbsida.

 

Utvalda publikationer från forskargruppen vilka under senare år förändrat den kliniska handläggningen av våra patienter:

  • Vi har visat att tidig behandling av karotisstenos med stentning inte är mer riskfylld än sen behandling 1
  • Dr Steuer har i ett samarbete med Universitetssjukhuset i Zürich och Akademiska sjukhuset i Uppsala, visat att det finns en subakut fas i förloppet vid aortadissektion 2
  • Dr Linné har  i ett samarbete med STAR-gruppen, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och KI SÖS visat att människor med låg inkomst, låg utbildningsnivå samt invandrarbakgrund inte hörsammar kallelse till screening för pulsåderbråck i buken. Vidare har hon visat resultaten vid kirurgi för screenade patienter med pulsåderbråck i buken inte är sämre än för patienter som inte är screenade 3
  • Dr Sartipy har visat att procalcitonin är en värdefull markör för att skilja inflammation från infektion efter endovaskulär behandling för pulsåderbråck i buken4
  • En ökning av markören PCSK6, en proteas, ses vid instabil åderförkalkning 5

Forskargrupp

Peter Gillgren, Forskargruppsledare

Johnny Steuer, Post-doc

Jonas Malmstedt, Post-doc

Anneli Linné, Post-doc

Magnus Jonsson, Post-doc

Christian Smedberg, Forskarstuderande

Eva Torbjörnsson, Forskarstuderande

Andreas Älgå, Forskarstuderande

Fredrik Sartipy, Forskarstuderande

Sara Haile, Forskarstuderande

 

Extern doktorand med KI-SöS projekt:

Otto Stackelberg, Forskarstuderande

 

Extern post-doc:

Birgitta Sigvant, Post-doc

 

Externt/internt har vi pågående samarbeten:

Docent Rebecka Hultgren, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Stockholm Aneurysm Research Group, Karolinska Institutet.

Med Dr David Lindström vid Ulf Hedins forskargrupp, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Professor Ulf Hedins forskargrupp vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Professor Mario Lachat, University of Zurich, se webbsida.

Professor Anders Wanhainen, Uppsala universitet, se webbsida.

Professor Johan Frostegård, Enheten för Immunologi och kronisk sjukdom, Karolinska Institutet.

Med Dr Klas Österberg, Göteborgs universitet, se webbsida.

Docent Johan von Schreeb, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Med Dr Birgitta Sigvant, Centralsjukhuset i Karlstad, se artikeln Kvinnor med "fönstertittarsjuka" kan missas av vården.

Med Dr Carin Ottosson, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Med Dr Martin Delle, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Professor Andrew Bradbury, University of Birmingham, England, The Basil-2 trial.

 

Utvalda publikationer

1. Long-Term Outcome After Carotid Artery Stenting: A Population-Based Matched Cohort Study.
Jonsson M, Lindström D, Gillgren P, Wanhainen A, Malmstedt J
Stroke 2016 Aug;47(8):2083-9

2.  Peri-procedural Risk with Urgent Carotid Artery Stenting: A Population based Swedvasc Study.
Jonsson M, Gillgren P, Wanhainen A, Acosta S, Lindström D
Eur J Vasc Endovasc Surg 2015 May;49(5):506-12

3. Distinction between acute and chronic type B aortic dissection: is there a sub-acute phase?
Steuer J, Björck M, Mayer D, Wanhainen A, Pfammatter T, Lachat M
Eur J Vasc Endovasc Surg 2013 Jun;45(6):627-31

4. Reasons for non-participation in population-based abdominal aortic aneurysm screening.
Linne A, Leander K, Lindström D, Törnberg S, Hultgren R
Br J Surg 2014 Apr;101(5):481-7

5. Profiling of atherosclerotic lesions by gene and tissue microarrays reveals PCSK6 as a novel protease in unstable carotid atherosclerosis.
Perisic L, Hedin E, Razuvaev A, Lengquist M, Osterholm C, Folkersen L, et al
Arterioscler. Thromb. Vasc. Biol. 2013 Oct;33(10):2432-43

6. Low post-operative mortality after surgery on patients with screening-detected abdominal aortic aneurysms: a Swedvasc registry study.
Linné A, Smidfelt K, Langenskiöld M, Hultgren R, Nordanstig J, Kragsterman B, et al
Eur J Vasc Endovasc Surg 2014 Dec;48(6):649-56

 

Hjärt-kärlsjukdomar