Sandra Jonmarker
Anknuten till Forskning
E-postadress: sandra.jonmarker@ki.se
Besöksadress: Södersjukhuset, Sjukhusbacken 14, 11883 Stockholm
Postadress: S1 Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, S1 KI SÖS Forskning Anestesi/IVA, 118 83 Stockholm
Om mig
- Jag är född och uppvuxen i Lund. Mitt största intresse utanför skolan har
alltid varit att dansa. Jag stannade kvar i Lund för att studera till
läkare och hade en mycket trevlig studenttid. I slutet av läkarutbildningen
så träffade jag min blivande man som läste till läkare på Karolinska
Institutet. Vi bestämde oss för att flytta till Kalmar för vår
AT-tjänstgöring då vi ville testa på att jobba utanför de stora
universitetssjukhusen. Det var en väldigt lärorik och rolig tid. När vi
blivit legitimerade flyttade vi till Stockholm för vår
specialistutbildning. Jag har sedan dess arbetat på anestesi och
intensivvårdskliniken på Södersjukhuset. Vi har tre härliga barn som är
9, 7 och 3 år gamla.
Utnämnd till bästa handledare av läkarstudenter 2013
Grundskola, Lerbäckskolan, Lund, Sverige, 1989–1998
Gymnasium, Naturvetenskapliga programmet, Polhemskolan, Lund, Sverige,
1998–2001
Matematik, Kemi och Bioteknik, Lunds tekniska högskola, 2002
Läkarutbildingen, Lund universitet, Sverige, 2003-2009
Doktorandstudier, 2018 - 2023 vid Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige,
“Treatment of coagulopathy in patients with critical COVID-19”. Handledd
av Maria Cronhjort, Johan Mårtensson, Eva Joelsson-Alm och Martin Dahlberg
Forskningsbeskrivning
- Jag forskar om sepsis och koagulopati hos patienter som vårdas på IVA. När
jag registrerade mig som doktorand var planen att skriva min avhandling om
sepsis. När pandemin kom var det inte möjligt att fortsätta med alla
planerade studierna. Jag började också forska om COVID-19 och mina
doktorandprojekt byttes ut. På mitt sjukhus, Södersjukhuset, Stockholm,
behandlade vi flest patienter med kritisk COVID-19 i hela Sverige. Fokus för
min avhandling är att undersöka hur vår behandling av kritiska sjuka
COVID-19 patienter påverkar deras risk att drabbas av tromboembolism och
blödning.
Resultaten från studierna i min avhandling sammanfattas enligt nedan:
Patienter tidigt i pandemin överlevde i högre grad om de hade behandlades
med intensifierad tromboprofylax jämfört med låg standarddos. Om detta var
en effekt av antikoaguleringen, de förmodade antiinflammatoriska
egenskaperna hos lågmolekylärt heparin, en konsekvens av andra okända
förändringar i behandlingen av kritisk covid-19 under den första vågen,
eller slumpmässig variation, kommer vi aldrig att veta. Även om
glukokortikoider kan minska risken för immuntrombos hos patienter med
kritisk covid-19, visades ingen additiv effekt genom att öka dosen från 6
till 12 mg av glukokortikoiden dexametason. Om detta innebär att
glukokortikoider inte dämpar immuntrombos, eller om 6 mg räcker för att
nå en takeffekt, kommer vi heller aldrig att veta eftersom det inte går att
jämföra glukokortikoider med placebo, då glukokortikoider redan är en
etablerad behandling som vi vet sänker dödligheten vid kritisk COVID-19. Vi
kan dock dra slutsatsen att när man förskriver läkemedel till en patient
med kritisk covid-19 och risk för tromboembolism och/eller blödning, är
det osannolikt att välja en hög eller låg dos av glukokortikoider
avsevärt ökar eller minskar risken ytterligare. När lågmolekylära
hepariners effekt, mätt med blodprovet anti-Faktor Xa, undersöktes
tillsammans med kliniska utfall kunde vi se att låga toppvärden och höga
dalvärden var associerade med tromboembolism och blödning hos patienter med
kritisk covid-19. Dessa lovande resultat måste undersökas vidare, även hos
andra kritiskt sjuka patient. Eftersom trombosprofylax är en av de mest
ordinerade behandlingarna för kritiskt sjuka skulle en förbättring av
doseringen ha stor effekt på att minska antalet patienter som drabbas av
tromboembolism och blödningar på intensivvårdsavdelningar över hela
världen.
Utöver mina covid-19-studier har jag fortsatt med sepsisforskning. Vi har
tagit fram en algoritm för att identifiera septiska patienter med hjälp av
elektroniska journaler. Med denna algoritm undersöker vi nu den verkliga
förekomsten av sepsis, typ av infektioner som orsakar sepsis och vilka
patienter som har högst risk för morbiditet och dödlighet av sepsis.
Undervisning
- AT-ansvarig på Södersjukhuset för utbildning inom anestesi och
intensivvård, 2018
Ansvarig för läkarstudenternas utbildning inom anestesi och intensivvård,
2019–2020
Föreläser regelbundet för sjuksköterskor i specialistutbildning i hjärt-
och lungstatus
Föreläser regelbundet för ST-läkare i radiologi om smärtlindrande och
sederande läkemedel
Artiklar
- Article: THROMBOSIS JOURNAL. 2023;21(1):101
- Article: ANNALS OF INTENSIVE CARE. 2023;13(1):12
- Article: ANNALS OF INTENSIVE CARE. 2022;12(1):62
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2022;66(3):365-374
- Article: CRITICAL CARE. 2020;24(1):653
Alla övriga publikationer
- Thesis / dissertation: 2023
- Review: LAKARTIDNINGEN. 2015;112:DHXT
Anställningar
- Anknuten till Forskning, Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2024-2027
Examina och utbildning
- Medicine Doktorsexamen, Institutionen för klinisk forskning o utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2024