Maria Cronhjort
Anknuten till Forskning | Docent
E-postadress: maria.cronhjort@ki.se
Besöksadress: Entrévägen 2, 18257 Danderyd
Postadress: D1 Kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, D1 Anestesi och intensivvård, 182 88 Stockholm
Om mig
- Jag arbetar som FoUU-ledare på Ane/IVA på Danderyds Sjukhus och överläkare med huvudinriktning intensivvård. Jag disputerade 2017 med avhandlingen Treatment of septic patients-fluids, blood and timing of antibiotics. Jag har sedan 2013 arbetat tillsammans med Prof Anders Perners forskargrupp i Köpenhamn och är med i styrelsen för Collaboration for Intensive Care Research. Jag gjorde en forskningsvistelse 2017 hos Prof Rinaldo Bellomo i Melbourne, där jag fördjupade mig i effekterna av en vätskebolus. Jag är huvudhandledare åt fyra doktorander (Olof Wall, Jens Christensen, Elisabeth Andersson och Mikael Hallengren) och bihandledare åt tre doktorander (Erik Boberg, Anna Augustsén och Cristian Duré).
Forskningsbeskrivning
- Min forskning är inriktad på sepsisbehandling med fokus på vårdkedja, tidig upptäckt och vätskebehandling.
Nuvarande projekt
Perifert administrerad noradrenalin under operation
Noradrenalin är förstahandsläkemedlet för att behandla lågt blodtryck vid septisk chock. Det administreras konventionellt i en central venkateter eftersom extravasering kan leda till nekros. Nyligen har det rekommenderats att påbörja tidig perifer administrering av noradrenalin vid septisk chock för att vinna tid och för att undvika onödig vätsketillförsel. Säkerheten vid perifer administrering av noradrenalin har endast studerats i ett fåtal mindre studier. Jag är sponsor för en observationsstudie av säkerheten vid perifer administrering av noradrenalin under operation. Vi har inkluderat 1000 patienter på tre sjukhus i Sverige. De patienter som får perifert administrerat noradrenalin under operationen observeras noga för lokala komplikationer såsom extravasering och hypertoni. Syftet är att studera om perifer administrering av noradrenalin är säker. Om risken för lokala komplikationer av perifert administrerat noradrenalin är låg, kommer resultaten omedelbart att kunna tillämpas på patienter som genomgår operation. Noradrenalin hjälper till att undvika hypotoni och leder till mindre vätskeöverbelastning, två kliniska situationer som är förknippade med ökad mortalitet och sjuklighet. Inkluderingen av patienter slutfördes 2022 och manuskriptet har godkänts för publicering. Jag är huvudhandledare för två doktorander i projektet.
Sepsis-tidig upptäckt och behandling
Sepsis är ett vanligt tillstånd och står för 20 % av de globala dödsfallen. Förekomsten av sepsis i Sverige är okänd, eftersom endast ett begränsat antal sepsispatienter får rätt diagnoskod. Kvinnor får antibiotika senare än män och det kan finnas skyddande effekter från kvinnliga könshormoner. Vi har bildat en multidisciplinär forskargrupp på Södersjukhuset och tagit fram ett verktyg för automatisk identifiering av de septiska patienterna. Vi kommer vidare att beskriva sepsisförekomsten i Stockholm och analysera samband mellan tid till behandling, kön och dödlighet. Vi kommer också att studera könsskillnader i symtom på sepsis vid debut, uppfyllelse av sepsisbundles och dödlighet. Vår metod är oberoende av korrekt diagnos av behandlande läkare. Vi har validerat verktyget under 2023 och det har skickats in för publicering. Jag är huvudhandledare för en doktorand och bihandledare för en doktorand i detta projekt.
Restriktiv vätskebehandling
Observationsstudier har visat på ett samband mellan övervätskning och dödlighet. Flera randomiserade studier utförda i låginkomstländer har visat lägre dödlighet med restriktiv vätskebehandling. Vi har genomfört den första randomiserade kliniska prövningen med tillgång till full intensivvård, CLASSIC-studien, i syfte att klargöra detta. Detta var en internationell randomiserad klinisk prövning som genomfördes på europeiska intensivvårdsavdelningar där 1554 patienter i septisk chock fick antingen en restriktiv eller standard vätskebehandling. Primärt utfall var 90 dagars mortalitet. Vi utvärderade också 1-års dödlighet och livskvalitet.
Inom CLASSIC-studien leder jag en delstudie som ska utforska patofysiologiska mekanismer inom två områden av kliniskt intresse för patienter i septisk chock: vaskulär integritet och hjärtdysfunktion. Vi kommer att jämföra skillnader i markörer för endotel- och hjärtskada vid restriktiv och vanliga vätskebehandling. Glycocalyx-markörer kan kanske identifiera patienter med risk för vätskeläckage som leder till fler komplikationer från vätskebehandling. Detta kan vara ett sätt att individualisera vätskebehandling hos septiska patienter. Jag handleder en doktorand i detta projekt.
Framtida projekt
Samverkan för intensivvårdsforskning
Jag är styrelseledamot i Collaboration for Intensive Care Research (CRIC). CRIC utför pragmatiska randomiserade studier av behandlingar där det råder osäkerhet kring vad som är bäst - till exempel transfusionsnivåer, mängd återupplivningsvätskor, profylax mot magsår. Vi planerar en plattform för intensivvårdsforskning, INCEPT. Plattformen kommer att använda adaptiv studiedesign och Bayesiansk statistik. Att etablera en plattform ger oss möjlighet att reagera snabbt i händelse av en ny pandemi. På denna plattform kommer de två studierna vara dosering av tromboprofylax och användning av albumin hos kritiskt sjuka patienter.
Dosering av trombosprofylax
Trots användningen av trombosprofylax är frekvensen av venös tromboembolism betydande med en prevalens på 4-10 % bland kritiskt sjuka patienter. Det finns en stor skillnad i dosering av tromboprofylax mellan olika intensivvårdsavdelningar. Vi kommer att randomisera patienter till tre olika behandlingar: lågdos, mellandos och viktbaserad dos av lågmolekylärt heparin. Jag kommer att handleda en post-doc som kommer att vara nationell samordnare för denna studie. Vi planerar också en delstudie på antiFXa-nivåer med de olika doseringsstrategierna.
Albumin
Vi har utfört en delstudie till CLASSIC-studien, som visade på viktig praxisvariation avseende användning av albumin hos kritiskt sjuka patienter (36). Vi planerar att randomisera patienter till restriktiv eller liberal användning av albumin under vistelsen på intensivvårdsavdelning.
Patientens perspektiv på kolorektal kirurgi
Colo Rectal Cancer (CRC) är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Hög ålder och samsjuklighet vid diagnos måste beaktas vid val av aggressiv behandling med strålning, kemoterapi och kirurgi. Vi vill veta om vi väljer patienter rätt för operation. Vi kommer att studera patienter med CRC > - 80 år som gör eller inte väljer att genomgå operation. Vi kommer att genomföra både en kvalitativ och en kvantitativ studie av patienters perspektiv och hälsorelaterad livskvalitet. Jag är huvudhandledare för en doktorand som ska utföra detta projekt i samarbete med Deborah Saraste, kolorektalkirurg.
Trombomodulin för att diagnosticera nekrotiserande fasciit (NSTI)
Snabb diagnos av NSTI är avgörande för hur det går för patienterna. Kirurgi krävs för korrekt diagnos. Eftersom misstanken om NSTI kräver omedelbar kirurgisk explorering är det många patienter med misstänkt NSTI som opereras i onödan. I detta projekt kommer vi, i samarbete med Prof Anna Norrby-Teglund och Dr Laura Medina, utforska trombomodulin för förbättrad tidig diagnostik, eftersom det nyligen har identifierats som en robust biomarkör för nekros i sjukdomens senare fas. Vi kommer att utföra en observationsstudie av trombomodulinnivåer hos patienter med misstänkt NSTI på akutmottagningarna på Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset.
Restriktiv vätskebehandling
Jag förbereder för en pilotstudie med tidigt perifert administrerat noradrenalin till patienter i septisk chock på akutmottagningar. Studien kommer att genomföras på Danderyds sjukhus och Södersjukhuset.
Post Intensive Care Syndrome
Mer än hälften av de överlevande på intensivvårdsavdelningen lider av nytillkomna fysiska, kognitiva och psykologiska problem under det första året efter intensivvård. Detta kallas Post Intensive Care Syndrome (PICS). Intensivvårdsavdelningen vid Danderyds sjukhus deltar i en regional observationsstudie som validerar ett screeningverktyg för PICS. Vi kommer att leda en delstudie för att utvärdera könsskillnader för svaghet som prediktor för 90-dagarsdödlighet.
Hjärtdysfunktion hos kritiskt sjuka patienter
Hjärtpåverkan är vanligt bland kritiskt sjuka patienter, men den långsiktiga betydelsen av detta är okänd. Vi kommer att delta i en nationell observationsstudie där vi kommer att utföra ekokardiografi på patienter med multiorgansvikt på intensivvårdsavdelningen, NCT05860504. Vi kommer att studera sambandet mellan hjärtpåverkan och dödlighet. Vi kommer att leda en delstudie av nya ekokardiografiska mätmetoder för att diagnosticera högersidig hjärtsvikt.
Patient och allmänhetens engagemang
Tillsammans med docent Anna Schandl vid Södersjukhuset har vi bildat en grupp med tidigare intensivvårdspatienter och anhöriga från Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Denna grupp kommer hjälpa till att planera framtida studier och underlätta implementeringen av forskningsresultat.
Artiklar
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2024;68(7):975-982
- Article: LAKARTIDNINGEN. 2024;121:23147
- Article: ANESTHESIA AND ANALGESIA. 2024;138(6):1242-1248
- Article: CRITICAL CARE. 2024;28(1):166
- Article: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2024;50(5):678-686
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2024;68(3):372-384
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2024;68(2):236-246
- Article: CRITICAL CARE MEDICINE. 2024;52(1):e11-e20
- Article: JOURNAL OF THE AMERICAN MEDICAL ASSOCIATION (JAMA). 2023;330(19):1852
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2023;67(10):1383-1394
- Article: THROMBOSIS JOURNAL. 2023;21(1):101
- Article: PEDIATRIC RESEARCH. 2023;94(4):1373-1379
- Article: BMJ OPEN. 2023;13(3):e071330
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2023;67(8):1128-1136
- Article: CRITICAL CARE MEDICINE. 2023;51(9):1124-1137
- Article: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2023;49(7):820-830
- Article: DIABETES, OBESITY AND METABOLISM. 2023;25(7):1942-1949
- Article: ANNALS OF INTENSIVE CARE. 2023;13(1):12
- Article: ANNALS OF INTENSIVE CARE. 2022;12(1):62
- Article: NEW ENGLAND JOURNAL OF MEDICINE. 2022;386(26):2459-2470
- Article: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2022;48(5):580-589
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2022;66(5):606-614
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2022;66(3):365-374
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2022;66(3):375-385
- Article: FRONTIERS IN PSYCHIATRY. 2022;13:907215
- Article: PLOS ONE. 2022;17(3):e0265770
- Article: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2022;48(1):45-55
- Article: DIABETES CARE. 2022;45(1):127-133
- Article: JOURNAL OF THE AMERICAN MEDICAL ASSOCIATION (JAMA). 2021;326(18):1807-1817
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(10):1421-1430
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(6):846-851
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(6):834-845
- Article: JOURNAL OF CLINICAL EPIDEMIOLOGY. 2021;135:29-41
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(5):702-710
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(3):390-396
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(3):360-363
- Article: ANNALS OF INTENSIVE CARE. 2021;11(1):21
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2021;65(1):82-91
- Article: CRITICAL CARE. 2020;24(1):653
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2020;64(9):1365-1375
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2020;64(3):410-416
- Article: CRITICAL CARE AND RESUSCITATION. 2020;22(1):15-25
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2019;63(9):1262-1271
- Article: CRITICAL CARE AND RESUSCITATION. 2018;20(4):277-284
- Article: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2018;44(11):1797-1806
- Journal article: JOURNAL OF ANESTHESIA AND PERIOPERATIVE MEDICINE. 2017;4
- Article: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2016;60(7):925-933
- Journal article: JOURNAL OF ANESTHESIA AND PERIOPERATIVE MEDICINE. 2015;2(6):287-294
- Article: NEW ENGLAND JOURNAL OF MEDICINE. 2014;371(15):1381-1391
- Visa fler
Alla övriga publikationer
- Corrigendum: PEDIATRIC RESEARCH. 2024;95(5):1382
- Review: CHEST. 2023;164(4):892-912
- Preprint: RESEARCH SQUARE. 2023
- Conference publication: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2023;67(4):508
- Corrigendum: JOURNAL OF THE AMERICAN MEDICAL ASSOCIATION (JAMA). 2022;327(3):286
- Preprint: RESEARCH SQUARE. 2021
- Preprint: SSRN ELECTRONIC JOURNAL. 2021
- Preprint: MEDRXIV. 2020
- Letter: CHEST. 2020;158(1):428
- Review: CHEST. 2020;157(6):1478-1496
- Review: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2018;44(6):791-798
- Review: JOURNAL OF CLINICAL MONITORING AND COMPUTING. 2018;32(3):403-414
- Review: ACTA ANAESTHESIOLOGICA SCANDINAVICA. 2017;61(8):942-951
- Thesis / dissertation: 2016
- Other: LAKARTIDNINGEN. 2016;113:DR7E
- Letter: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2015;41(6):1171-1172
- Conference publication: INTENSIVE CARE MEDICINE. 2014;40:S195-S196
Anställningar
- Anknuten till Forskning, Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2024-2027
- Anknuten till Forskning, Kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, 2023-2025
Examina och utbildning
- Docent, anestesi och intensivvård, Karolinska Institutet, 2022
- Medicine Doktorsexamen, Institutionen för klinisk forskning o utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2017
- Läkarexamen, Karolinska Institutet, 1995