Pediatrisk och respiratorisk epidemiologi – Catarina Almqvist Malmros forskargrupp

Vi studerar orsaker, konsekvenser och samsjukligheter för astma och andra sjukdomar i barn- och ungdomsåren. Vi kombinerar nationell hälsodata med experimentella och kliniska studier, använder avancerad familje- och tvillingdesign och har stora nationella och internationella samarbeten.

En del av Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Gruppfoto på Catarina Almqvist Malmros forskargrupp

Vår forskargrupp är multidisciplinär, och medlemmarna bidrar med expertis inom barn- och ungdomsmedicin (pediatrik), epidemiologi, fysiologi, psykologi, molekylär genetik, biostatistik, folkhälsa och kliniska prövningar. Vi har ett rikt forskningsmaterial som består av befolkningsbaserade hälso- och sociodemografiska register, kliniska kohorter, frågeformulär, biomarkörer och genetiska data. Vi har flera internationella och nationella samarbetspartners med akademi, sjukvård och myndigheter.

För mer information - klicka på projektflikarna ovan eller här för att komma till den engelska sidan.

Publikationer

Utvalda publikationer

Finansiering

Finansiärer

  • Treatment of rhinoconjunctivitis with allergen immunotherapy in children and adolescents - long-term effects, asthma onset and compliance
    Region Stockholm, ALF
  • Astma, oro och samsjuklighet - orsaker, konsekvenser och internetbaserad behandling
    Hjärt-Lungfonden
  • Födoämnesallergier och stress hos föräldrar och barn – arv och miljö
    Astma- och Allergiförbundet

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medlemmar i gruppen

Besöksadress

Nobels väg 12A; Stockholm, 17177

MANTRA – Internet-KBT för astma och oro

Vi genomför en studie på personer över 18 år med astma och som upplever oro eller känner sig hindrade i sin vardag på grund av astman. Deltagarna kommer att få behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet under åtta veckor av legitimerad psykolog. Varje vecka loggar deltagarna in och läser om astma och oro och hur man kan övervinna hinder. Deltagarna planerar sedan veckovisa hemuppgifter utifrån det man läst, dvs övningar för att stegvis träna på att göra annorlunda vid astma och oro. I den här studien lottas alla till att antingen få starta behandlingen omedelbart, eller till att få behandlingen efter fyra månader. Under tiden besvarar man frågor. 

Anmälan

Vi har fått in alla deltagare i studien, så anmälan är stängd.

Har du frågor om studien?

Då kan du ta kontakt med Marianne Bonnert som är legitimerad psykolog och kontaktperson i MANTRA-studierna.

E-post: marianne.bonnert@ki.se

Tel: 073-748 28 64

Mer om astma och KBT

Bakgrund

Astma är en obstruktiv inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, och utgör en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och vuxna med en förekomst av nästan 10%. Oro är ett annat vanligt förekommande problem; i Europa har uppskattningsvis 14% av populationen orosproblematik. Många som har astma oroar sig eller känner sig hindrade i vardagen. Tidigare studier har visat att astma kan förvärras av oro eller stress, och att individer med oro och stress löper en större risk för att utveckla astma. Resultat från nya studier visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan förbättra livskvalitet, astmakontroll och oro jämfört med sedvanlig vård för vuxna med astma. I den här studien kommer vi att pröva om det går att göra behandlingen med KBT ännu bättre och ge den över internet.

Hantering av data och sekretess

Alla frågeformulär som deltagarna i studierna fyller i kommer endast att läsas av personal i forskargruppen, som har full sekretess, och alla journalhandlingar omfattas av tystnadsplikt och sekretesskydd. Vår studie är utformad enligt reglerna för personuppgifter i Allmänna Dataskyddsförordningen, GDPR. Svar och resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.

Hur får jag information om studiens resultat?

Resultaten från våra studier kommer att sammanställas till artiklar och presenteras i vetenskapliga tidskrifter, samt presenteras på nationella konferenser.

Försäkring och ersättning

Vanlig patientskadeersättning gäller för studiedeltagarna i studierna som innehåller behandling. Behandlingen är kostnadsfri. Den behandlande psykologen lyder under hälso- och sjukvårdslagens tystnadsplikt. Om ni har några funderingar kontakta oss gärna så skall vi försöka besvara era frågor.

Kontakt

Profile image

Marianne Bonnert

Huvudansvarig behandlare och kontaktperson
Profile image

Catarina Almqvist Malmros

Professor, ansvarig för studiens genomförande
+46852482220

Övriga medverkande forskare

Profile image

Eva Serlachius

Gästprofessor
+46852483205
Profile image

Erik Andersson

Assisterande Lektor
+46852482764

Sten-Erik Bergström

Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset

Christer Janson

Professor och överläkare, Uppsala universitet

Publikationer

Exposure-based cognitive behavior therapy for anxiety related to asthma: A feasibility study with multivariate baseline design.
Bonnert M, Andersson E, Serlachius E, Manninen IK, Bergström SE, Almqvist C
Scand J Psychol 2020 Dec;61(6):827-834

Targeting excessive avoidance behavior to reduce anxiety related to asthma: A feasibility study of an exposure-based treatment delivered online.
Bonnert M, Särnholm J, Andersson E, Bergström SE, Lalouni M, Lundholm C, Serlachius E, Almqvist C
Internet Interv 2021 Sep;25():100415

The Fear of Asthma Symptoms Scale and the Asthma Behavior Checklist: preliminary validity of two novel patient reported outcome measures.
Bonnert M, Roelstraete B, Bergstrom SE, Bjureberg J, Andersson E, Almqvist C
J Asthma 2022 Dec;():1-8

Born into Life

Studiedeltagarna i Gravidstudien rekryterades från deltagare i LifeGene-studien som blev gravida. Kvinnorna undersöktes vid två tillfällen under graviditet (enkäter, saliv- blod- och avföringsprover) och i samband med förlossning. Några av studiedeltagarna i Gravidstudien hade även partners som deltog i LifeGene-studien. Deras barn rekryterades sedan in i Födelsekohorten, och undersöktes (enkäter, längd och vikt, provtagning från blod, avföring och saliv) vid 6, 12 och 24 månaders ålder samt vid 5-6 års uppföljning då vi även genomförde lungfunktionsmätningar.  Läs gärna vår kohortbeskrivning av Born-into-Life.

Vi har nu undersökt 107 kvinnor och deras barn med upprepade mättillfällen före, under och efter graviditet. Nu är datainsamlingen för 5-6 årsuppföljningen klar och data bearbetas och prover analyseras. Vi vill rikta ett stort och varmt TACK till alla deltagare, barn och föräldrar som har gjort detta möjligt.

Varför forskning i samband med graviditet?

Vi vet att förhållanden före graviditet, i fosterlivet och under de första levnadsåren påverkar tillväxt, ohälsa och sjukdomar senare i livet. Tidigare forskningsstudier har visat att faktorer i både arv och miljö är delaktiga i orsaken till att vissa barn och ungdomar utvecklar tex astma och allergi. Det är dock fortfarande inte klarlagt hur dessa faktorer samspelar i ett tidigt skede.

Här kan du läsa det informationsblad och samtycke som skickas ut till deltagarna

Här kan du se en översikt av vår web-enkät och alla dess ämneskategorier.

Samarbeten

Vi samarbetar med forskare nationellt (Dr Tove Fall vid Uppsala Universitet, Dr Johan Frostegård vid IMM, KI samt Kerstin Brismar vid MMK, KI) och internationellt (Dr Bas Heijmans vid Leiden University, Nederländerna och Dr Karmaus vid Memphis University, USA) samt med Genomic Aggregation Project in Sweden (GAPS) konsortium.

Vi välkomnar forskare till nya och innovativa samarbeten om forskningsfrågor med hjälp av data ifrån Born-into-Life kohorten.

Pågående och avslutade studier

Vi har flera pågående och avslutade studier på det material som samlats in. Vi studerar bland annat:

  • Glukosmetabolism (insulin, leptin, glucagon samt GLP-1) över tid och dess koppling till BMI, födelsevikt och fetal tillväxt.
  • Naturliga antikroppar (anti-PC och anti-MDA) hos kvinnor före, under och efter graviditet.
  • Luftföroreningar och omics.
  • Mikrobiom i faeces över tid.
  • Proteomik
  • Calprotectin: referensintervall och normalnivåer.
  • IgE-antikroppar
  • Stress under graviditet
  • DNA-metylering

Vi som jobbar i studien

Profile image

Catarina Almqvist Malmros

Professor/Överläkare
+46852482220
Profile image

Anna Hedman

Senior Forskningsspecialist;Adjunkt
+46852485285

Publikationer

Biological age is increased by stress and restored upon recovery.
Poganik JR, Zhang B, Baht GS, Tyshkovskiy A, Deik A, Kerepesi C, Yim SH, Lu AT, Haghani A, Gong T, Hedman AM, Andolf E, Pershagen G, Almqvist C, Clish CB, Horvath S, White JP, Gladyshev VN
Cell Metab 2023 May;35(5):807-820.e5

Ambient air pollution and inflammation-related proteins during early childhood.
He S, Klevebro S, Baldanzi G, Pershagen G, Lundberg B, Eneroth K, Hedman AM, Andolf E, Almqvist C, Bottai M, Melén E, Gruzieva O
Environ Res 2022 Dec;215(Pt 2):114364

Development of gut microbiota during the first 2 years of life.
Wernroth ML, Peura S, Hedman AM, Hetty S, Vicenzi S, Kennedy B, Fall K, Svennblad B, Andolf E, Pershagen G, Theorell-Haglöw J, Nguyen D, Sayols-Baixeras S, Dekkers KF, Bertilsson S, Almqvist C, Dicksved J, Fall T
Sci Rep 2022 May;12(1):9080

Association of Maternal DNA Methylation and Offspring Birthweight.
Kheirkhah Rahimabad P, Arshad SH, Holloway JW, Mukherjee N, Hedman A, Gruzieva O, et al
Reprod Sci 2020 Aug;():

DNA methylation differences at birth after conception through ART.
Tobi EW, Almqvist C, Hedman A, Andolf E, Holte J, Olofsson JI, et al
Hum Reprod 2020 Nov;():

Antibodies against Phosphorylcholine and Malondialdehyde during the First Two Years of Life.
Thiagarajan D, Lundström SL, Pershagen G, Almqvist Malmros C, Andolf E, Hedman A, et al
J Immunol 2020 Oct;205(8):2109-2116

Longitudinal plasma inflammatory proteome profiling during pregnancy in the Born into Life study.
Hedman AM, Lundholm C, Andolf E, Pershagen G, Fall T, Almqvist C
Sci Rep 2020 10;10(1):17819

Paternal DNA Methylation May Be Associated With Gestational Age at Birth.
Luo R, Mukherjee N, Chen S, Jiang Y, Arshad SH, Holloway JW, et al
Epigenet Insights 2020 ;13():2516865720930701

DNA Methylation Trajectories During Pregnancy.
Gruzieva O, Merid SK, Chen S, Mukherjee N, Hedman AM, Almqvist C, et al
Epigenet Insights 2019 ;12():2516865719867090

Oral Microbiota Development in Early Childhood.
Kennedy B, Peura S, Hammar U, Vicenzi S, Hedman A, Almqvist C, et al
Sci Rep 2019 12;9(1):19025

Reference Intervals for Fecal Calprotectin in Pregnant Women Using a Particle Enhanced Turbidimetric Assay.
Fall T, Hedman A, Pershagen G, Andolf E, Almqvist C, Helmersson-Karlqvist J, et al
Clin Lab 2019 Jul;65(7):

Normal values for calprotectin in stool samples of infants from the population-based longitudinal born into life study.
Peura S, Fall T, Almqvist C, Andolf E, Hedman A, Pershagen G, et al
Scand. J. Clin. Lab. Invest. ;78(1-2):120-124

Allergen-specific IgE over time in women before, during and after pregnancy.
Hedman AM, Lundholm C, Scheynius A, Alm J, Andolf E, Pershagen G, et al
Allergy 2019 Mar;74(3):625-628

Limited association between markers of stress during pregnancy and fetal growth in 'Born into Life', a new prospective birth cohort.
Smew AI, Hedman AM, Chiesa F, Ullemar V, Andolf E, Pershagen G, et al
Acta Paediatr. 2018 Jun;107(6):1003-1010

Mer information

Flowchart över studien

Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten)

MAESTRO-studien

MAESTRO står för "Maternal Asthma Events, STRess and Offspring". 

Total rekryterades 1693 kvinnor till MAESTRO-studien under åren 2013-2017. Enkäter och salivprover samlades in tidigt (vecka 8-12), mot slutet av graviditeten (vecka 28-32) samt sex månader efter förlossningen. Vi erhöll även information om ultraljudsundersökningar och förlossningar från mödrahälsovården och hälsodata från de nationella registren. För cirka 250 studiedeltagare undersökte vi även lungfunktion före och efter förlossning. Mer information finns i våra nyligen publicerade vetenskapliga artiklar längre ner på sidan här.  

I studien MAESTRO-CHILD följer vi upp de barn vars mammor deltog i MAESTRO-studien.

Bakgrund och syfte

Astma är en luftvägssjukdom som är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och vuxna, och är också vanligt under graviditet. Kunskapen om hur astma påverkar graviditeten är bristfällig. Det finns också fynd som tyder på att stress under graviditeten kan påverka graviditets- och förlossningsutfall samt öka risken att barnet sedan utvecklar astma. Med bra kunskap kan komplikationer förebyggas. Syftet med MAESTRO är att undersöka hur mödrar med olika grader av stress och astma upplever sin graviditet och förlossning. För att kunna jämföra behöver vi också undersöka kvinnor som inte har astma. Vi är intresserade av faktorer som kan påverka om man får astma eller inte, hur mycket man använder astmamediciner under graviditeten och om det finns en koppling till graden av stress och andra faktorer i omgivningen.

Mammas astma och andra faktorer under graviditet och förlossning (kost, infektioner, oro och omgivningsfaktorer) kan också påverka utvecklingen av vanliga sjukdomar hos barnet. Vi är intresserade av att studera dessa faktorer genom att följa den gravida kvinnan under graviditeten och sedan barnet och familjen efter förlossningen och in i barndomen. 

Hur går det till?

MAESTRO-studien 

Datainsamlingen är avslutad. Analyser bearbetas och artiklar publiceras löpande.

MAESTRO-CHILD 3-årsuppföljning

Vi rekryterade barnen till MAESTRO-CHILD genom att kontakta kvinnor som deltagit i MAESTRO. De vårdnadshavare som ville vara med i studien fick en digital enkät när barnet var ca 3 år gammalt. Där besvarade de frågor om hur deras barn hade mått sedan förlossningen, om de haft någon infektion, om amning, kost och omgivningsfaktorer samt om de hade utvecklat någon av de vanliga barnsjukdomarna. Vi efterfrågade också information om bakgrundsfaktorer hos barnets vårdnadshavare och familj. Vårdnadshavarna fick lämna ett skriftligt samtycke att medverka i studien, och vi efterfrågade ett samtycke att länka studien till våra nationella hälsoregister. 

De som valde att delta i studien fick också att ett provpaket hem med posten för ett salivprov som föräldrarna tog på barnet och skickade till oss. I salivprovet mätte vi kortisolhalten som ett mått på stress. Sammanlagt rekryterade vi cirka 550 barn till MAESTRO-CHILD:s 3-årsuppföljning.

MAESTRO-CHILD 8-årsuppföljning

Vi planerar nu för en 8-årsuppföljning av barnen. De vårdnadshavare och barn som deltagit i 3-årsuppföljningen kommer att få en digital enkät. Där besvarar de frågor om hur deras barn mått sedan 3-årsuppföljningen, om de haft någon infektion, kost och omgivningsfaktorer samt om de utvecklat någon av de vanliga barnsjukdomarna. 

Om man deltar i studien kommer man också att få ett provpaket hem med posten för ett salivprov som föräldrarna tar på barnet och skickar till oss. I salivprovet mäter vi kortisolhalten som ett mått på stress. Vi kommer även att kalla några av barnen till en undersökning där vi kontrollerar längd och vikt, lungfunktion och tar blod- och avföringsprov.

Hantering av data och sekretess

Att ge samtycke till behandling av personuppgifter innebär att vi får tillstånd att upprätta ett register med de besvarade enkäterna, provresultat och information om hur det har gått för dig under graviditet och förlossning eller enkäter från ditt barn. All data i registret kommer att vara kodad och säkert skyddat. För uppgifter om hälsa och andra personliga förhållanden råder sekretess och de hanteras bara av personal i forskargruppen.

Enligt svensk lag kan uppgifter dock komma att lämnas ut till andra forskare efter särskild begäran. Ansvarig för registret är Karolinska Institutet, 171 77 STOCKHOLM.

Hur får jag information om mina resultat?

Vill du ha reda på vilka uppgifter som finns registrerade om dig eller ditt barn skall du skriftligen begära det hos kontaktpersonen. Ett sådant utdrag har du rätt att få en gång per år under 10 år utan kostnad. Framkommer det att det står något felaktigt om dig skall den uppgiften rättas.

Frivillighet

Det är helt frivilligt att delta i studien och du behöver inte ange någon motivering om du vill avstå. Du kan avbryta ditt deltagande när som helst, utan att uppge något skäl. Väljer du att avbryta ditt deltagande i studien kommer inga fler uppgifter om ditt barn att samlas in men vi har rätt att behålla den information/data som fram till den tidpunkten är insamlad. Du har möjlighet att när som helst få dina prov förstörda ifall du skulle vilja det.

Kontakt

Profile image

Catarina Almqvist Malmros

Professor, projektledare
+46852482220
Profile image

Hanna Karim

Doktorand
Profile image

Emma Caffrey Osvald

Doktorand
Profile image

Samuel Arthur Rhedin

Postdoktorala Studier
Profile image

Cecilia Lundholm

Statistiker
+46852486194
Profile image

Aki Tuuliainen

Systemutvecklare
+46852486198

Länkar till MAESTRO-enkäterna

Gravidenkät 1 (huvudenkäten)

Gravidenkät 2

Uppföljningsenkät (Postpartumenkät)

Publikationer

Maternal asthma and early fetal growth, the MAESTRO study.
Rejnö G, Lundholm C, Saltvedt S, Larsson K, Almqvist C
Clin Exp Allergy 2021 07;51(7):883-891

Associations Between Maternal Distress, Cortisol Levels, and Perinatal Outcomes.
Lundholm C, Rejnö G, Brew B, Smew AI, Saltvedt S, Almqvist C
Psychosom Med 2022 04;84(3):288-296

STOPPA

"Swedish Twin study On Prediction and Prevention of Asthma"

En studie från Svenska Tvillingregistret om samverkan mellan arv och miljö hos tvillingpar med och utan astma

Vi har undersökt 752 tvillingar (376 tvillingpar) runtom i Sverige, och det värdefulla materialet har resulterat i flertalet artiklar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter med klinisk relevans. Intresset har varit stort och vi har flera nationella och internationella samarbeten kring denna unika studie. Läs gärna mera i de källor/referenser som presenteras nedan. Vi vill rikta ett stort och varmt TACK till alla tvillingar, föräldrar och personal som har gjort detta möjligt.

Bakgrund

Inom STOPPA-studien har vi undersökt 9-14 åriga tvillingar vars föräldrar tidigare har svarat på en telefonintervju i studien CATSS genom Svenska Tvillingregistret. Förutom att få en djupare förståelse för det komplexa samspel mellan arv och miljö som orsakar astma vill vi också identifiera tidiga risk- och friskfaktorer som avgör varför en eller båda inom ett tvillingpar blir sjuka i astma, samt studera astmans inverkan på den sjuka tvillingens livskvalitet. På sikt hoppas vi kunna tillämpa projektets genererade kunskaper för att utveckla nya diagnostiska metoder och behandlingsprinciper.

Varför är forskning om astma viktigt?

Astma är en vanlig sjukdom som drabbar cirka 10% av alla barn i Sverige, och runt om i världen beräknas ca 300 miljoner individer ha astma. Tidigare forskningsstudier har visat att faktorer i både arv och miljö är delaktiga i orsaken till att vissa barn och ungdomar utvecklar astma. Det är dock fortfarande inte klarlagt hur dessa faktorer samspelar.

Varför tvillingar?

Tvillingstudier är en unik metod som är användbar för att förstå komplexa samspel mellan arv och miljö. Metoden bygger på att tvillingar delar gener (100% om enäggstvilling, 50% av de segregerande generna om tvåäggstvilling), graviditetsrelaterade faktorer och tidig uppväxtmiljö. Det Svenska Tvillingregistret startade på 1960-talet och innehåller idag information om cirka 85 000 både enäggs- och tvåäggstvillingar. För tillfället pågår ca 30 projekt baserade på registret, och STOPPA-studien är en av dem.

Kort om hur studien går till

Tvillingar som är mellan 9 och 14 år och deras föräldrar rekryterades till en klinisk undersökning där de fick besvara frågeformulär, utföra lungfunktionstest, lämna salivprov, avföringsprov, urinprov samt blodprover. Vi har haft undersökningslokaler i Stockholm, Göteborg, Linköping, Karlstad, Umeå samt Lund, Lomma och Växjö.

Ansvarig forskare

Profile image

Catarina Almqvist Malmros

Professor/Överläkare
+46852482220

STOPPA-studien genomförs av forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. STOPPA leds av professor och barnläkare Catarina Almqvist Malmros vid institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik vid Karolinska Institutet. Studien finansieras av Vetenskapsrådet, Astma- och allergiförbundet samt Strategiskt forskningsområde (SFO) i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Mer information

Vill du läsa mer om STOPPA-studien så finns den beskriven i artiklarna nedan. 

The Swedish Twin Registry: establishment of a biobank and other recent developments.
Magnusson PK, Almqvist C, Rahman I, Ganna A, Viktorin A, Walum H, Halldner L, Lundström S, Ullén F, Långström N, Larsson H, Nyman A, Gumpert CH, Råstam M, Anckarsäter H, Cnattingius S, Johannesson M, Ingelsson E, Klareskog L, de Faire U, Pedersen NL, Lichtenstein P
Twin Res Hum Genet 2013 Feb;16(1):317-29

Cohort Profile: Swedish Twin Study on Prediction and Prevention of Asthma (STOPPA).
Almqvist C, Örtqvist AK, Ullemar V, Lundholm C, Lichtenstein P, Magnusson PK
Twin Res Hum Genet 2015 Jun;18(3):273-80

Det finns även mer information om andra studier i Svenska tvillingregistret här:

The Swedish Twin Registry: Content and Management as a Research Infrastructure.
Zagai U, Lichtenstein P, Pedersen NL, Magnusson PKE
Twin Res Hum Genet 2019 Dec;22(6):672-680

Film

Det Svenska Tvillingregistret och STOPPA-studien finns med som ett inslag i dokumentären om svensk forskning som heter ”Forska För Livet”

Forska För Livet

Vi som arbetar i studien

Personal som är vana att arbeta med barn träffar tvillingarna i våra undersökningslokaler. Vi har även nära samarbete med biostatistiker, databasadministratörer och datainsamlare.

Kontakta gärna oss om du eller dina tvillingar har några frågor eller funderingar om STOPPA-studien!

Har du frågor om tvillingregistret i allmänhet, eller om andra projekt som utgår från registret kontakta tvillingregistret@ki.se eller besök Svenska tvillingregistret för mer information.

Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och professor i klinisk epidemiologi, initiativtagare och ansvarig forskare för studien. Kontakt: catarina.almqvist@ki.se  

Anna Hedman, projektkoordinator för studien.

Vi engagerade ett team av sjuksköterskor vid de kliniska undersökningarna och hade ett fantastiskt samarbete med personalen på klinikerna runtom i landet. Samarbetet var mycket uppskattat på alla sätt, utan det hade vi inte kunnat genomföra denna studie!

Undersökningslokaler och samarbeten

STOPPA-studien började undersöka studiedeltagare boende i Stockholmsområdet och Uppsala under våren 2011. Sedan starten expanderade vi upptagningsområdet och även antalet lokaler där vi undersökte studiedeltagarna. Detta var möjligt tack vare samarbeten med ansvariga och personal vid de olika allergiklinikerna runt om på Sveriges sjukhus. Datainsamlingen avslutades under våren 2014.

Stockholm

Vi började studien i Stockholm och fram till december 2012 utförde vi de kliniska undersökningarna vid Gustav V:s forskningsinstitut på Karolinska Universitetssjukhuset. Under 2013-2014 undersökte vi studiedeltagarna i Stockholm på Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik vid Karolinska Institutet.

Göteborg

Vi besökte och Allergi- och Lungmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg vid fem tillfällen under 2012-2013.

Linköping

Vi har också undersökt studiedeltagare på Allergicentrum vid Linköpings Universitetssjukhus vid två tillfällen under 2012.

Karlstad

Vi har också besökt Barn- och ungdomsmedicinmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad vid två tillfällen under 2012-2013.

Umeå

En vacker vårhelg 2013 flög vi upp till Umeå där vi undersökte studiedeltagare som tagit sig till Barnmottagningen vid Norrlands Universitetssjukhus från just hela Norrland.

Lund

Vi har också besökt Barn-och ungdomsmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund 2013, samt Lomma vårdcentral utanför Lund 2014.

Växjö

Under hösten 2013 besökte vi Barn- och ungdomskliniken i Växjö vid ett tillfälle.

Preliminära resultat

Antal studiedeltagare

Under studieperioden har vi kontaktat totalt 723 tvillingpar och av dessa tackade ca hälften ja till att delta i studien. Sedan starten har vi undersökt 752 tvillingar varav 410 enäggstvillingar och 342 tvåäggstvillingar.

Insamlade prover och lungfunktion

Tvillingar som deltagit i den kliniska undersökningen har lämnat salivprover, blodprover och avföringsprover. Under hösten 2013 och våren 2014 lämnade även vissa tvillingar urinprover. Hittills har vi samlat in saliv- och blodprover för majoriteten av tvillingar (>90%) , knappt hälften (47%) har lämnat avföringsprover och ungefär en av fem tvillingar har lämnat urinprov (19%).
Studiedeltagarna fick även testa sin lungfunktion.

Återkoppling på blodprov och lungfunktion

Vi har hittills analyserat blodprover som visar blodets sammansättning av röda och vita blodkroppar, samt varje individs lungfunktionsmätning.
Om det har visat sig att någon av studiedeltagarnas provresultat eller lungfunktionsmätning varit avvikande har målsman fått ett informationsbrev hem med provresultat och föreslagna vidare åtgärder. Detta har varit fallet för cirka 16% av tvillingarna när det gäller lungfunktion. Endast någon enstaka studiedeltagare har haft lågt blodvärde.
Övriga prover kommer att börja analyseras efter avslutad datainsamling, och referenser till vetenskapliga artiklar publiceras här allt eftersom.

Publikationer baserade på STOPPA