Catarina Almqvist Malmros

Frågeställning: Den ökande användningen av sociala medier och alternativa nikotinprodukter, det vill säga e-cigaretter och snus, utgör nya hot mot framgångsrik tobakskontroll. Tidigare forskning visar hur rökning sprider sig genom sociala nätverk, medan det fortfarande är oklart hur alternativa nikotinprodukter och interaktioner på nätet förändrar spridningsmönstren. För att kunna utforma effektiva policys måste vi förstå mekanismerna i sociala nätverk som påverkar bruket av nikotinprodukter. Nya riktlinjer behövs för att förebygga bruk av tobaksprodukter bland tonåringar, i åldern då man typiskt börjar röka eller snusa , också bland dem som inte annars skulle börjat röka cigaretter. Vårt projekt blir det första att identifiera vad som ligger bakom hur olika nikotinprodukter sprids i sociala nätverk och sedan utforma en handlingsplan för att hantera dessa. Vi kommer att kunna visa (1) hur olika nikotinprodukter sprids bland ungdomar och om produkterna åternormaliserar cigarettrökning, (2) hur cigarettrökning sprids online och offline, och (3) utvärdera möjliga konsekvenser av nätverksbaserade interventioner för olika nikotinprodukter och interaktioner online. Data och metod: Vi kommer att samla in social nätverksdata om 600 ungdomar i svenska skolklasser i två omgångar inklusive information om sociala nätverk on- och offline, nikotinbruk och koppla insamlad data till svenska register. Vi kommer att använda sociala nätverksanalysmetoder: (1) exponentiella slumptalsbaserade grafmodeller och stokastisk-aktörsorienterade modeller för att undersöka populariteten och spridningen av nikotinprodukter i sociala nätverk och (2) empiriskt kalibrerade aktörsbaserade modeller för att undersöka möjliga interventioner. Samhällsrelevans och nyttiggörande: Tobaksindustrin använder i allt större utsträckning nätkampanjer och alternativa nikotinprodukter för att locka en ny generation användare, och folkhälsokampanjer släpar efter. Vårt mål är att tillhandahålla information om hur man ska prioritera policyimplementering för att minska bruket av nikotinprodukter och ojämlikheter av nikotinbruk och syftar till att uppnå mål 3 och 10 för ”Hållbar Utveckling”. Genomförande: Vi kommer att ansöka om etikgodkännande för detta treårsprojekt från Etikprövningsmyndigheten. De huvudsakliga budgetposterna utgörs av forskarlöner. Forskargruppen består av sociologer och folkhälsoexperter med gedigen erfarenhet av att samla in och analysera nätverksdata och hälsobeteenden hos barn.

In recent years, higher socioeconomic groups started to have more children than lower socioeconomic groups in Sweden and in many other developed countries. Previous research focusing on individuals as independent units had limited power in explaining this polarization in fertility. We will thus use a social network perspective to understand the role of segregated social networks in the fertility behavior of different socioeconomic groups. Using longitudinal population-level social networks consisting of multiple types of relationships (i.e. neighbors, family, and workmates), we will answer (1) how fertility behavior spreads in the social networks for different socioeconomic groups, (2) how use of assisted reproductive techniques spreads in the social networks for the different socioeconomic group, and (3) how family support in someone’s social network influences fertility among different socioeconomic groups. Data will be obtained from several Swedish registers. Quasi-experimental methods (i.e., instrumental variable and small unit analysis) will be applied to distinguish whether people influence each other’s fertility behavior or simply select their relationship based on pre-existing similarities (e.g., fertility intentions). The project will be the first to investigate the role of social networks in forming socioeconomic fertility differentials based on population-level network data, contributing to the understanding of evolving socioeconomic inequalities.

The overall purpose of this research proposal is to address the paradox that allergen exposure (pollen, pets) can be both a risk and a protective factor for development and long-term outcomes of asthma and allergic disease in children and adolescents. We will study how genetic propensity, respiratory tract infections and urban living contribute to the associations. We will also study the molecular genetic architecture for dog ownership. We use information on diagnoses and medication from the national health care linked to pollen counts, pet ownership and area of residence as well as genetic susceptibility (genome-wide association, GWAS and polygenic risk scores) from clinical twin cohorts. The direction of associations between exposure to pollen and pets and 1) development of asthma and allergy or 2) long-term outcomes for those with established disease will be estimated exploring the role of genetic propensity, respiratory tract infections and urban living. A GWAS will be performed to 3) identify variants associated with dog ownership. The project organisation and infrastructure is already in place, and we will collect additional data during the first few years. The studies will provide powerful insights on the role of genetic liability, respiratory infections and urban living for the association between allergen exposure and asthma or allergic disease. The results will contribute to improved diagnostic methods and therapies for individually adapted prevention and treatment.