Hälsoekonomi och policy – Niklas Zethraeus grupp

Vi samlar expertis inom ekonomi, medicin, hälsoekonomisk utvärdering, statistik och policy för att bidra med kunskap som stödjer välgrundade beslut inom hälso- och sjukvården. Genom att utvärdera effekter, effektivitet och kostnadseffektivitet av insatser och reformer vill vi bidra till bättre hälsa och en effektiv användning av samhällets resurser.

En del av:
Klossar med ikoner som representerar hälsa och sjukvård staplade på varandra som en pyramid.

Centrum för hälsoekonomi och policy

Centrum för hälsoekonomi och policy samt den tillhörande forskargruppen etablerades 2024. Syftet med centrumbildningen är att stärka och samordna den forskning och utbildning inom hälsoekonomi som bedrivs vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) vid Karolinska Institutet samt inom FoUU-verksamheten vid SLSO, Region Stockholm. Centret fungerar som en plattform för tvärvetenskaplig och organisatorisk samverkan, såväl inom som utanför KI, med syftet att främja högkvalitativ forskning, utbildning samt evidensbaserat beslutsfattande inom hälso- och sjukvården.

Organisation

Vår forskargrupp är organiserad i följande forskarteam:

Mer information om respektive teams forskningsverksamhet och expertområden finns på deras respektive webbsidor. Forskningsprojekt och aktiviteter inom hälsoekonomisk utvärdering och hälsosystem presenteras under fliken ovan.

Nyheter hos forskargruppen 

Forskargruppen Hälsoekonomi och Policy har publicerat en ny rapport som jämför olika värderingssystem för EQ-5D-5L, ett centralt instrument för att mäta hälsorelaterad livskvalitet och beräkna kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Ta del av rapporten Värderingssystem för EQ-5D-5L.

Niklas Zethraeus har utsetts till professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet. Hans forskning syftar till att bidra till bättre beslut inom hälso- och sjukvården och till att begränsade resurser används så att de skapar största möjliga nytta för patienterna. Läs hela intervjun med Niklas på KI:s webbplats.

Sveriges regering har utsett Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) vid Karolinska Institutet, till särskild utredare med uppdrag att analysera hur staten kan bidra till en mer effektiv upphandling av specialiserad vård från privata vårdgivare.

Region Stockholm beslutade att erbjuda alla treåringar i länet kostnadsfri vaccination mot TBE, delvis baserat på resultaten i denna rapport. Läs mer i Dagens Nyheter (2025-03-17).

I ett pressmeddelande från Karolinska Institutet (2022) rapporterades att personer med långvarig neuropatisk smärta hade betydligt färre sjukskrivningsdagar efter behandling med ryggmärgsstimulering. Studien publicerades i tidskriften PAIN.

Vad vi gör

Samlad kompetens 

Vi samlar kompetens inom ekonomi, medicin, health technology assessment (HTA), medicinsk statistik och policy för att bidra till välgrundade beslut inom hälso- och sjukvården. Vår forskargrupp består av cirka 35 forskare, både anställda och affilierade från Karolinska Institutet, Region Stockholm och andra organisationer.

Historik

Hälsoekonomi kan definieras som ett delområde inom nationalekonomi som tillämpar ekonomiska teorier och metoder på frågor som rör hälso- och sjukvård. Forskningen inom hälsoekonomi vid LIME inleddes år 2003. Centrum för hälsoekonomi och policy, liksom forskargruppen, etablerades 2024.

Licenciat- och doktorsavhandlingar

Emma Medin, ”Using benchmarking to assess aspects of specialisation in healthcare”, doktorsavhandling 2025 

Sofia Sveréus, ”Patient choice and provider incentives : socioeconomic differentials in effects from market reform in Swedish primary care”, doktorsavhandling 2024 

Cecilia Dahlgren “Do patients behave as expected on a healthcare market in transition? Consequences of expanding patient choice and introducing telemedicine in primary healthcare”, doktorsavhandling, 2022 

Fanny Goude “Hips don’t lie – the use of benchmarking and register data to assess the performance of orthopaedic care”, doktorsavhandling, 2021 

Emma Söreskog, “Spinal cord stimulation in chronic pain: A study of health outcomes and costs”, licentiatavhandling, KI, 2021 

Olivia Ernstsson, “Making use of patient-reported outcome measures in health care: the case of EQ-5D in the Swedish national quality registries”, doktorsavhandling, KI, 2021 

Filip Gedin, “The burden of back pain: evaluation of costs and health outcomes”, doktorsavhandling, KI, 2020 

Oskar Ström, “Pharmacoepidemiology and health economics of adherence to pharmaceutical fracture prevention”, doktorsavhandling, KI, 2020 

Sayem Ahmed, “Healthcare financing challenges and opportunities to achieving universal health coverage in the low- and middle-income country context”, KI, doktorsavhandling 2020

För fler avhandlingar, sök i KI Open Archive.

Publikationer

Utvalda publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Rapporter

Lindgren, P., Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter och rekommendationer. 2014, Stockholm: SNS Förlag.

Zethraeus N. Health Technology Assessment (HTA) och ekonomisk utvärdering vid utvärdering av hälso- och sjukvårdens metoder. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2009. Rapport 2009:19.(pdf)

Johannesson M, Jönsson B, Jönsson L, Kobelt G, Zethraeus N. Why Should Economic Evaluations of Medical Innovations Have a Societal Perspective? OHE Briefing No 51, 2009.

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Samarbeten

Forskning

Våra forskningssamarbeten omfattar expertis inom medicin, biostatistik och registerbaserad forskning, och vi samarbetar med forskargrupper vid:

  • Karolinska Institutet 
    • Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB)
    • Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)
    • Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)
    • Institutionen för medicin, Solna (MedS)
    • Institutionen för medicin, Huddinge (MedH)
  • Karolinska Universitetssjukhus
  • Uppsala Universitet
  • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV 

Vetenskaplig expertis

Flera forskare i gruppen verkar också som vetenskapliga experter inom Clinicum vid Karolinska Institutet och erbjuder metodstöd till forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Internationella samarbeten

Vi har etablerat omfattande internationella samarbeten med:

  • Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf (UKE) i Tyskland
  • Naturresursinstitutet Finland (LUKE)

Nationella samarbeten

Vi ingår även i ett samarbete med Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) vid Karolinska Institutet samt Precision Medicine Center Karolinska (PMCK) vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hälsoekonomiska aspekter och samhällsvärdet av precisionsmedicin.

Hälso- och sjukvårdssystem

Inom området hälso- och sjukvårdssystem samarbetar vi bland annat med Universitetet i Oslo, Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland, Syddansk Universitet och Brown University.

Utbildning

Masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildning inom hälsoekonomi är en central del av forskargruppens verksamhet, där Masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management spelar en särskilt viktig roll. 

Programmet innefattar två års heltidsstudier och leder till en masterexamen om 120 högskolepoäng. Utbildningen ger studenterna teoretiska och praktiska färdigheter för analys av hälso- och sjukvårdsfrågor utifrån ett organisations-, lednings- respektive beslutsfattarperspektiv. 

Inom hälsoekonomi ligger fokus på finansiering av hälso- och sjukvården, metoder för ekonomisk utvärdering samt mätning och värdering av hälsa. Policyområdet innefattar hälso- och sjukvårdsplanering samt metoder för utveckling, implementering och analys av policy i hälso- och sjukvårdssystem. Managementdelen fokuserar på hur hälso- och sjukvårdens verksamheter styrs och organiseras. 

Hälsoekonomisk utvärdering och hälsosystem

Hälsoekonomisk utvärdering innebär att mäta och värdera hälsoutfall, bedöma effekter av olika insatser samt uppskatta deras kostnader och konsekvenser.

För att utvärdera effekter och kostnadseffektivitet av metoder inom hälso- och sjukvården samlar vi in och analyserar kliniska, epidemiologiska och ekonomiska data med hjälp av avancerade statistiska metoder och beslutsmodellering. Hälsoekonomisk utvärdering kan definieras som "en jämförande analys av alternativa handlingsvägar med avseende på både kostnader och konsekvenser". Sådana utvärderingar ger kunskapsunderlag för beslut som syftar till att maximera hälsoutfall och bidra till en effektiv användning av hälso- och sjukvårdens resurser.

Forskning om hälso- och sjukvårdssystem undersöker hur hälso- och sjukvården organiseras, finansieras och styrs samt hur policyreformer påverkar hälsoutfall, jämlikhet, effektivitet och tillgång till vård.

Vi studerar effekterna av olika policyåtgärder och ersättningssystem, undersöker incitament för vårdgivare och patienter samt utvärderar reformer som syftar till att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets funktion och långsiktiga hållbarhet.

Pågående forskning

Nedan följer några exempel på vår pågående forskning.

Hälsoekonomiska aspekter av bukspottkörtelcancer

Inom ramen för det Horizon Europe-finansierade projektet PANCAID är målet att öka förståelsen för bukspottkörtelcancerns konsekvenser för samhället. Med hjälp av omfattande svenska registerdata undersöker vi förlusten i förväntad livslängd till följd av bukspottkörtelcancer samt om samhället bör investera i screeningstrategier som kan möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomen.

Hälsoekonomisk utvärdering av cancerläkemedel och beslutsfattande

Inom ramen för ett FORTE-finansierat projekt undersöker vi hur överlevnadsprognoser i kostnadseffektivitetsanalyser kan förbättras för att ge bättre underlag för subventions- och rekommendationsbeslut om cancerläkemedel i Sverige. En del av projektet omfattar en granskning av tillgången till klinisk evidens om total överlevnad och de metoder som används för att extrapolera överlevnad i kostnadseffektivitetsanalyser som lämnas in som underlag för beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Rådet för nya terapier (NT-rådet). I en relaterad studie utvärderade vi träffsäkerheten i de långsiktiga överlevnadsprognoser som använts i kostnadseffektivitetsanalyser som underlag för TLV:s subventionsbeslut om cancerläkemedel i Sverige (Björnerstedt et al., 2024).

Primärvårdens betydelse för en effektiv hälso- och sjukvård för patienter med kroniska sjukdomar

Projektets övergripande syfte är att undersöka i vilken utsträckning en stärkt primärvård kan bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård, med särskilt fokus på patienter med kroniska sjukdomar. Målet är att identifiera indikatorer på en stark primärvård och analysera hur dessa påverkar kostnader och vårdanvändning ur ett övergripande hälso- och sjukvårdsperspektiv.

NORCHER (Nordic comparisons of health care outcomes and costs)

Projektets huvudsakliga syfte är att vidareutveckla en nordisk datainfrastruktur som möjliggör jämförelser av hälsoutfall och kostnader inom och mellan länder. Målet är att skapa databaser som gör det möjligt att jämföra vårdens resultat för specifika patientgrupper mellan länder, inom länder (mellan regioner och sjukhus) samt över tid, med hjälp av administrativa hälsodata på individnivå. Projektet omfattar även utveckling av ekonometriska metoder för att använda infrastrukturen till att utvärdera effekterna av reformer inom hälso- och sjukvården.

Tidigare forskning

Vi har utvärderat olika metoder och insatser inom hälso- och sjukvården med avseende på hälsoutfall och kostnader, bland annat hormonbehandling, ryggmärgsstimulering, fysioterapi och kiropraktik. Vi har även bidragit till metodutvecklingen inom ekonomiska utvärderingar, bland annat när det gäller hur osäkerhet kan hanteras och presenteras. Genom utvecklingen av net benefit-metoden har vi bidragit till att möjliggöra skattningar av konfidensintervall och underlätta tolkningen av kostnadseffektivitetskurvor.

Vi har också bedrivit forskning inom beteendeekonomi, ett tvärvetenskapligt forskningsområde som kombinerar kunskap från ekonomi och psykologi för att bättre förstå beslutsfattande. Inom detta område har vi studerat orsakssamband mellan hormoner, ekonomiskt beteende och hälsa. Studierna visar bland annat att p-piller inte tycks påverka ekonomiskt beteende, men kan ha negativa effekter på välbefinnande och vissa aspekter av sexuell funktion, samt att könshormoner inte tycks påverka ekonomiskt beteende (PNAS 2009; J Clin Endocrinol Metab 2016; Fertility & Sterility 2017; Management Science 2018; JESA 2019).

Kontakt

Niklas Zethraeus

Niklas Zethraeus

Professor