Perioperativ vård

Forskning inom perioperativ vård fokuserar på att identifiera sårbara grupper av personer som genomgår kirurgi och att utveckla samt testa personcentrerade, patientsäkra, kostnadseffektiva eHälso-lösningar i syfte att systematiskt följa upp och stötta patienten i hens postoperativa återhämtning.

Forskningsområde

Forskningen inom gruppen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Forskargruppen arbetar med instrumentutveckling, hälsoekonomi, hälsolitteracitet, livskvalitet, symtom och obehag. Interventionsstudierna sker i nära samverkan mellan forskare, patienter och hälso- och sjukvården. Målet med forskningen är att utifrån patienters egna upplevelser och erfarenheter finna innovativa lösningar, metoder och kunskapsunderlag för klinisk praxis i syfte att öka kvalitén på patientens postoperativa återhämtning.

Aktuella projekt

Postoperativ återhämtning

Projektledare: Ulrica Nilsson

Projektet syftar till att beskriva, mäta, definiera och förklara postoperativ återhämtning. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används för att bl.a. söka skillnader och likheter, faktorer som påverkar samt skapa en modell/teori och fortsatt utveckling av den svensk versionen av Quality of Recovery (SwQoR). Projektet utgår från patientens perspektiv men också den närstående och personalens perspektiv studeras.

Postoperativ kognitiv återhämtning

Projektledare: Ulrica Nilsson

Projektet syftar till att utforska kognitiv svikt efter operationen, att testa och utvärdera ett digitalt kognitivt screeningsverktyg, undersöka patienters erfarenheter av kognitiv återhämtning, samt att undersöka potentiella samband mellan neurokognitiv nedgång, tidig postoperativ förvirring och demens bland äldre personer som genomgår en operation. Forskningsprogrammet består av följande projekt:

CoME- Cognitive Measurements and Experiences

Projektet syftar till att studera patientens egen upplevelse av tidig postoperativ kognition efter att ortopedisk kirurgi i relation till uppmätt postoperativ neurokognitiv funktion, inflammatorisk biomarkörer, postoperativ återhämtning  samt att beskriva patienten och den anhöriges erfarenheter av tidig postoperativ kognition. 

PICASU-Digital kognitiv bedömning och stöd efter kirurgi

Projektet syftar till att utveckla, testa och psykometriskt utvärdera ett digitalt screeningverktyg för postoperativ kognitiv nedgång och utvärdera dess effekt på postoperativ återhämtning, inklusive en hälsoekonomisk utvärdering.

Hälsolitteracitet

Projektet syftar till att psykometriskt utvärdera frågeformulär som mäter hälsolitteracitet och att studera hälsolitteracitet i olika populationer. 

Psychometrisk utvärdering av HLS-EU-Q16 and eHEALS

Projektledare: Ulrica Nilsson

Syftet är att psykometriskt utvärdera de svenska och arabiska versionerna av två frågeformulär, The Health Literacy Survey European Questionnaire (HLS-EU-Q16) vilket mäter generell hälsolitteracitet och eHealth literacy skala (eHEALS) vilket mäter eHälsolitteracitet samt att jämföra eHälsolitteracitet och hälsa bland arabisk- och svenskspråkiga personer i Sverige. I projektet ingår även att studera eHälsolitteracitet bland personer som vårdats vid på en intensivvårdsavdelning pga Covid-19 infektion.

SEHLO - Self-efficacy and health literacy impact on outcome after bariatric surgery

Projektledare: Maria Jaensson

Projektet syftar till att studera hälsolitteracitet, egenförmåga och registerdata från Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) i en grupp personer som opererats för överviktskirurgi.

Postoperativ vård 

Projektledare: Karuna Dahlberg

Projektet syftar till att förklara och beskriva kompetens och omvårdnad inom den postoperativa vården, från en organisatorisk nivå till patientens erfarenhet av den.  

Sjuksköterskans kompetens och roll inom postoperativ vård

Ett internationellt och nationellt forskningssamarbete i syfte att undersöka och jämföra roll och kompetens bland sjuksköterskor som arbetar på en postoperativ enhet, både ur ett nationellt så väl som ett internationellt perspektiv. ​

Patients upplevelse av postoperativ vård

Projektet syftar till att beskriva hur nyopererade patienter upplever den vård de får vid den postoperativa avdelningen 

Erfarenheter och upplevelser bland sjuksköterskor som arbetar på en Covid-IVA

Projektledare: Ulrica Nilsson

Syftet med  den internationella studien är att beskriva och jämföra samvetsstress (dvs. stress relaterat till dåligt samvete) bland anestesi och IVA sjuksköterskor samt sjuksköterskor inom postoperativ vård som arbetat på en Covid-IVA under Coronapandemin. Samvetsstress definieras som upplevelsen av att inte ha möjlighet att utöva den vård som sjuksköterskor vill och är skyldiga att ge pga orimliga krav, hindras av restriktioner eller tvingas agera på ett sätt som står i motsats till det egna samvetet. Länder som ingår är: Australien, Belgien/Holland, Kanada, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Sverige, England och USA.

Forskargruppsledare

Ulrica Nilsson

Professor/sjuksköterska
Nilsson
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Gruppmedlemmar

Anahita Amirpour

Doktorand
Nilsson
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Lina Bergman

Adjunkt
Omvårdnad 2
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Karuna Dahlberg

Biträdande lektor

Profilsida, Örebro universitet 

Jeanette Eckerblad

Biträdande lektor
Omvårdnad 2
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Lars I Eriksson

Professor/överläkare
Anestesiologi
C3 Fysiologi och farmakologi

Maria Jaensson

Universitetslektor

Profilsida, Örebro universitet 

Martin Jarl

Doktorand

Karin Liander

Forskarstuderande
Omvårdnad 2
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Olav Rooijackers

Professor
Anestesi
H9 Klinisk vetenskap, intervention och teknik

Erik Stenberg

Affilierad forskare

Profilsida, Örebro Universitet 

Anders Thorell

Anknuten till Forskning
Kirurgi och urologi
D1 Kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Josefin Wångdahl

Forskare

Profilsida, Uppsala Universitet