Skip to main content

Perioperativ vård

Forskning inom Perioperativ vård fokuserar på att identifiera sårbara grupper av personer som genomgår kirurgi och att utveckla samt testa personcentrerade, patientsäkra, kostnadseffektiva eHälso-lösningar i syfte att systematiskt följa upp och stötta patienten i hens postoperativa återhämtning.

Forskningsområde

Forskningen inom gruppen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Forskargruppen arbetar med instrumentutveckling, hälsoekonomi, hälsolitteracitet, livskvalitet, symtom och obehag. Interventionsstudierna sker i nära samverkan mellan forskare, patienter och Hälso-och sjukvården. Målet med forskningen är att utifrån patienters egna upplevelser och erfarenheter finna innovativa lösningar, metoder och kunskapsunderlag för klinisk praxis i syfte att öka kvalitén på patientens postoperativa återhämtning.

Aktuella projekt

RAPP - Recovery Assessment by Phone Points.

RAPP är en IT lösning där en applikation (app) installeras på patientens smartphone och där patienten dagligen besvarar hur han/hon återhämtar sig. Återhämtningen skattas på ett validerat instrument, svensk version av Quality of Recovery. Patienten kan också via sin app meddela om han/hon önskar få kontakt med en sjuksköterska. Clinicaltrials.gov NCT02492191

Postoperativ återhämtning

Projektet syftar till att beskriva, mäta, definiera och förklara postoperativ återhämtning. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används för att bl.a. söka skillnader och likheter, faktorer som påverkar samt skapa en modell/teori och fortsatt utveckling av den svensk versionen av Quality of Recovery (SwQoR). Projektet utgår från patientens perspektiv men också den närstående och personalens perspektiv studeras.

SEHLO - Self-efficacy and health literacy impact on outcome after bariatric surgery

Projektet syftar till att studera hälsolitteracitet, egenförmåga och registerdata från Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) i en grupp personer som opererats för överviktskirurgi.

DiCASS- Digital Cognitive Assessment and Support after Surgery

Projektet syftar till att studera patientens egen upplevelse av postoperativ kognitiv dysfunktion och att utveckla och utvärdera digital uppföljning som mäter postoperativ kognition. Vidare att studera om det finns några samband mellan postoperativ kognitiv dysfunktion, postoperativ återhämtning, e-hälsolitteracitet och socialt stöd.

Sjuksköterskans kompetens och roll inom postoperativ vård

Ett internationellt och nationellt forskningssamarbete i syfte att undersöka och jämföra roll och kompetens bland sjuksköterskor som arbetar på en postoperativ enhet, både ur ett nationellt så väl som ett internationellt perspektiv. ​

Hälsolitteracitet

Syftet är att psykometriskt utvärdera de svenska och arabiska versionerna av två frågeformulär, The Health Literacy Survey European Questionnaire (HLS-EU-Q16) vilket mäter generell hälsolitteracitet och eHealth literacy skala (eHEALS) vilket mäter eHälsolitteracitet samt att jämföra eHälsolitteracitet och hälsa bland arabisk- och svenskspråkiga personer i Sverige. I projektet ingår även att studera eHälsolitteracitet bland personer som vårdats på en intensivvårdsavdelning pga Covid-19 infektion.

Forskargruppsledare

Ulrica Nilsson

Professor/sjuksköterska

Gruppmedlemmar

Karuna Dahlberg

Biträdande lektor

Profilsida, Örebro universitet 

Lars I Eriksson

Professor/överläkare

Maria Jaensson

Universitetslektor

Profilsida, Örebro universitet 

Karin Liander

Anknuten till Forskning

Olav Rooijackers

Professor

Erik Stenberg

Affilierad forskare

Profilsida, Örebro Universitet 

Anders Thorell

Anknuten till Forskning

Josefin Wångdahl

Anknuten till Forskning