Anna Falk
Om mig
Jag tog sjuksköterskeexamen 1999 och är specialistsjuksköterska inom intensivvård (2006) och anestesi (2009). Större delen av mitt yrkesliv har jag arbetat med patienter i behov av avancerad kardiologisk och thoraxkirurgisk vård. 2016 avlade jag en magisterexamen inom medicinska vetenskaper vid Karolinska Institutet och 2019 en masterexamen i omvårdnad vid Örebro universitet. Samma år antogs jag som doktorand med projektet "Depression och delirium hos hjärtkirurgiska patienter". Jag disputerade 2023 och är nu anställd som universitetssjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset och kombinerar utvecklingsarbete, forskning och undervisning med klinisk tjänstgöring som intensivvårdssjuksköterska på thoraxintensiven (THIVA) och som anestesisjuksköterska på thoraxoperation. Mitt forskningsfokus är framför allt återhämtning efter kritisk kardiovaskulär sjukdom och jag undersöker funktionell, psykologisk och kognitiv återhämtning efter intensivvård, hjärtkirurgi, hjärtstopp och ECMO-behandling.
Utvalda publikationer
- Article: BRITISH JOURNAL OF ANAESTHESIA. 2026;:S0007-0912(26)00060-7Amirpour A; Bergman L; Eckerblad J; Markovic G; Nilsson U; Falk AS
- Article: CRITICAL CARE. 2026;30(1):93Dillenbeck E; Berthelsen T; Corral Torres E; Lopez-de-Sa E; Rosillo Rodriguez SO; Sanchez-Garcia M; Martin Benitez JC; Busch H-J; Radsel P; Ristagno G; Nichol G; Holzer M; Moreau A; Forsberg S; Backstrom D; Awad A; Taccone FS; Falk A; Hollenberg J; Jonsson M; Liliequist A; Jurga J; Okas M; Svensson L; Nordberg P
- Review: EUROPEAN JOURNAL OF CARDIO-THORACIC SURGERY. 2025;67(8):ezaf277Stenman M; Jackson V; Sarnholm J; Falk A; Nielsen S; Sartipy U
Artiklar
- Article: EUROPEAN JOURNAL OF CARDIO-THORACIC SURGERY. 2025;67(8):ezaf238Sundstrom A; Larsson M; Falk A; Stenman M; Campoccia Jalde F; Dalen M; Fredby M; Sartipy U; Nordberg P
- Article: INTENSIVE AND CRITICAL CARE NURSING. 2024;84:103757Kristensen AH; Nymark C; Stenman M; Falk A
- Article: EUROPEAN JOURNAL OF CARDIO-THORACIC SURGERY. 2024;65(3):ezae076Falk A; Sartipy U; Stenman M
- Article: INTENSIVE AND CRITICAL CARE NURSING. 2023;79:103493Falk A; Stenman M; Kahlin J; Hultgren R; Nymark C
- Article: INTERDISCIPLINARY CARDIOVASCULAR AND THORACIC SURGERY. 2022;35(2):ivac151Falk A; Kahlin J; Nymark C; Hultgren R; Stenman M
- Article: INTERDISCIPLINARY CARDIOVASCULAR AND THORACIC SURGERY. 2021;32(3):371-379Falk A; Kåhlin J; Nymark C; Hultgren R; Stenman M
- Article: INTENSIVE AND CRITICAL CARE NURSING. 2020;59:102851Falk A; Eriksson M; Stenman M
Alla övriga publikationer
- Editorial: INTENSIVE AND CRITICAL CARE NURSING. 2021;62:102958Falk A; Stenman M
Forskningsbidrag
- Tidig kylning av hjärnan vid hjärtstopp - för kognitiv och psykisk återhämtningStiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige31 August 2025Syftet med studien är att utvärdera om tidig prehospital nedkylning av hjärnan påverkar funktionella, kognitiva och psykologiska utfall efter hjärtstopp utanför sjukhus jämfört med standardbehandling utan nedkylning.Vår hypotes är att tidig nedkylning av hjärnan förbättrar funktionella, kognitiva och psykologiska utfall efter hjärtstopp jämfört med standardbehandling. Studien är en delstudie till den randomiserad kontrollerade studien PRINCESS2 och inkluderar patienter mellan 18-79 år med initial defibrilleringsbar rytm.Interventionen är tidig kylbehandling initierad på platsen för hjärtstopp, därefter kylbehandling till 33°C i 24 timmar. Hälften randomiseras till tidig kylning och hälften till standardbehandling (normaltemperatur). Inom ramen av delstudien som bidraget söks för kontaktas patienterna 90 dagar efter hjärtstoppet och ombeds då fylla i validerade frågeformulär som mäter ångest, depression, posttraumatisk stress, återhämtning, upplevd funktion samt kognition. Vid ett uppföljande återbesök genomförs ett MoCA-test, som är ett standardiserat screeningverktyg för att upptäcka mild kognitiv svikt. För att följa patienterna över tid genomförs även en uppföljning efter 12 månader, vilket sker via telefonsamtal samt med enkäter liknande dem som används vid 90 dagar, kompletterat med en utvärdering av arbetsförmåga. Bidraget ska främst användas till tre huvudsakliga kostnadsområden: datainsamling, databearbetning och publikationskostnader. Fördelningen av medlen har utformats med hänsyn till projektets omfattning, mål och behov för att säkerställa ett effektivt och kvalitativt genomförande. Detta möjliggör att alla delar av forskningsprocessen – från noggrann datainsamling till professionell bearbetning och spridning av resultat – kan genomföras på ett strukturerat och vetenskapligt hållbart sätt. Det ökar chanserna att uppnå projektets syfte samt att resultaten når en bredare publik inom både vårdprofession och akademi. All data samlas in och hanteras via det säkra forskningsverktyget REDCap. Bidraget kommer att användas för att möjliggöra statistiskt och metodologiskt stöd vid databearbetning, analys och tolkning av resultaten. För att resultaten ska nå ut till en bred publik planeras vetenskaplig publicering i open access-tidskrifter. Bidraget avser täcka publiceringsavgifter samt eventuella språkgranskningskostnader.
Anställningar
- Anknuten till Forskning, Fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, 2025-2027
Examina och utbildning
- Medicine Doktorsexamen, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, 2023
- Medicine Magisterexamen, Karolinska Institutet, 2016
- Specialistsjuksköterskeexamen, Karolinska Institutet, 2009
- Intensive Care Nursing, Intensive Care Nursing, Department of Caring Sciences, Uppsala University, 2006
- Sjuksköterskeexamen, Uppsala Universitet, 1999
