Vår forskning
Det övergripande syftet med denna centrumbildning är att genom utbildning och forskning på olika nivåer generera och sprida kunskap om hjärtstopp samt skapa vetenskapliga förutsättningar för att optimera omhändertagandet och få fler patienter att överleva.
Hjärtstoppscentrum har som mål att öka överlevnaden vid hjärtstopp och förbättra kunskapsläget genom att driva prospektiva kliniska studier samt utveckling och opinion. Styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet fann det därför viktigt att inrätta detta kunskapscentrum. Utgångspunkten för centret är att med kliniska och patientnära metoder bedriva forsknings som kan leda till ökad överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus genom att etablera nya behandlingsmetoder samt att på plats bistå den drabbade redan i bostaden, på arbetsplatsen, på offentliga platser, i ambulans och på sjukhus.
Forsknings- och utvecklingsprogrammet hos hjärtstoppscentrum består i nuläget av ett 10-tal huvudsakliga forskningsprojekt som inbegriper allt från nya tekniska innovationer, behandlingar redan i bostaden/i samhället, larmcentralen och ambulansen till den behandling som utförs på sjukhuset och omfattar alla delar i konceptet ”kedjan som räddar liv”. Programmet som bedrivs inom ramen för centrats arbete försöker besvara tydliga kliniska frågeställningar och har därmed en hög klinisk förankring. Generaliserbarheten av förväntade resultat, oavsett utfall, får anses vara hög då det rör sig om större kliniska interventionsstudier som försöker besvara kliniska frågeställningar på områden där det idag saknas randomiserade prövningar.
Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset arbetar med forskning inom hjärtstopp och hjärt-kärlsjukdomar. Gruppen är tvärprofessionellt sammansatt av läkare, sjuksköterskor, statistiker, och ekonomer. Ambitionen är även att ytterligare balansera gruppen ur ett genusperspektiv. Vidare finns en stark ambition att skapa åtta enskilda forskningsspår där ledare för dessa spår skall bestå av post-docs ur gruppen.
Hjärtstoppscentrums vision är följande:
Att bedriva världsledande klinisk interventionsforskning med syftet att öka överlevnaden vid hjärtstopp
Om Hjärtstoppscentrum
Hjärtstoppscentrum bildades i början av 2000 och är en grupp av ett 25-tal forskare, projektledare, statistiker och forskarassistenter som i nuläget driver drygt 10 större projekt om hjärtstopp. Ändamålsenliga lokaler finns på Hjärtkliniken, Södersjukhuset. Här finns även tillgång till Karolinska Institutets forskningsservice som statistiker, IT-stöd och doktorandstöd. Vidare finns tillgång till sjukhusets juridiska hjälp, IT och informationsavdelning, foto och repro. Gruppen förfogar även över sekreterarhjälp och registrator. Hjärtstoppscentrum har under de senaste åren genomfört ett stort antal både randomiserade och icke-randomiserade prospektiva kliniska studier. Forskningen har sin hemvist kliniskt vid hjärtklinikens sektion, Medicinsk Intensivvård (MIVA) där ett flertal av forskarna i gruppen har sin kliniska hemvist men är spridd över hela Region Stockholm med medlemmar och aktiv forskning inom regionens samtliga större akutsjukhus. Gruppen är tvärprofessionellt sammansatt av läkare, sjuksköterskor, statistiker, och ekonomer. Ambitionen är även att balansera gruppen ur ett genusperspektiv.
Gruppen leds för närvarande av Jacob Hollenberg och Andreas Claesson. Ambitionen i gruppen är att varje deltagare tidigt i sin forskarkarriär skall ta ett stort ansvar i forskningsprocessen. Med stöd från handledare ansvarar doktoranden för ansökningar, budget, protokoll och planering av projekt. Ett antal gånger per år så diskuteras projekten i hela forskargruppen vilket ökar delaktigheten i varandras projekt och ger alla möjlighet att påverka.
Självständigt skrivande är en viktig del. Inom gruppen finns ett stort utbyte mellan de olika deltagarna. Hälsa och balans mellan forskningsåtagande, klinik och familj betonas då forskaren efter disputation skall känna lust till att fortsatt förena klinik med forskning och handledning. Varje post-doc ansvarar för sin forskningsgren vad gäller såväl media, utbyten som publikationer. Forskningsledaren har kontinuerliga karriärsdiskussioner där doktorander och post-docs i sin takt, beroende av sociala och arbetsbelastade faktorer, utvecklas i sin karriärstege. Den övergripande målsättningen är att skapa en forskarmiljö och karriärmöjlighet jämförbar med en klinisk motsvarighet.
Forskningsprojekt
Nedan följer en sammanfattning av några av de mest centrala forsknings- och utvecklingsprojekten:
1. Förenklad hjärt-lungräddning
Huvudprövare: Jacob Hollenberg och Gabriel Riva
Forskningsfråga: Behöver inblåsningar utföras vid hjärtlungräddning?
Historiskt har HLR utförts med såväl inblåsningar som bröstkompressioner Få randomiserade studier finns publicerade inom området. Vår i NEJM publicerade studie (2) antyder att personer som ej har tidigare kunskap om HLR som får hjälp av larmcentralen med telefonassisterad HLR idag endast ge bröstkompressioner utan inblåsningar (=förenklad HLR). Om förenklad HLR leder till en lika bra eller t.o.m. bättre överlevnad än HLR med både kompressioner och inblåsningar i de fall vittnet har HLR-utbildning är dock aldrig studerat. Mycket talar för att en förenklad HLR-metod där bara bröstkompressioner utföres inte bara ökar benägenheten hos vittnen att utföra HLR, utan också kan ha potential att öka överlevnaden.
Aktuell studie som Hjärtstoppscentrum driver startade i januari 2017. Hittills har cirka 1 500 patienter randomiserats. Initiala fasen visar att randomisering och genomförande samt tekniken fungerar väl. En doktorand har försvarat sin avhandling inom området (Riva 2019). Studien har haft uppehåll stort sett hela 2020 och 2021 p.g.a. covid-19 pandemin.
2. SMS-utlarmning av livräddare och publika hjärtstartare
Huvudprövare: Mattias Ringh och Jacob Hollenberg
Forskningsfråga: Kan utlarmning av frivilla livräddare via mobiltelefoner öka andelen patienter som defibrilleras tidigt och öka överlevnaden?
Överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus är ca 10% men om en hjärtstartare används de första minuterna efter kollaps kan hela 50 - 70% överleva. Svenska data har visat att hjärtstartare i samhället mycket sällan kommer till användning. Vi uppskattar att det i Sverige idag finns ca 50 000 publika hjärtstartare men att användningsgraden av dessa endast är kring 5%. Anledningen är många men främst beror det på att ingen känner till dess existens. Vår studie är den första i världen som randomiserat utvärderar en helt ny princip som går ut på att rekrytera såväl frivilla livräddare och hjärtstartare som befinner sig i närheten av platsen för hjärtstopp.
Vi har i ett doktorandprojekt och i New England Journal of Medicine (juni 2015) publicerat randomiserade data från SMS-livräddarprojektet som visar att andelen som får HLR ökar med 30% med hjälp av vår förenklade SMS utlarmning. Detta har lett till två avhandlingar inom ämnet (Ringh 2016, Berglund 2020). Metoden är nu införd i majoriteten av Sveriges regioner samt hela Danmark. Detta är ett samverkansprojekt med Köpenhamns universitet och Sahlgrenska akademin. Mattias Ringh är tillsammans med Jacob Hollenberg huvudansvarig för projektet.
3. Samutlarmning av polis och räddningstjänst (SAMS)
Huvudprövare: Jacob Hollenberg
Forskningsfråga: Kan samutlarmning av ambulans, polis och räddningstjänst korta tiden till defibrillering och öka överlevnaden?
Andelen ambulanser per capita minskar och insatstiderna ökar tyvärr i Sverige. Vår Stockholms-modell har rönt stor uppmärksamhet i världen. Inga större nationella studier har publicerats. Våra studier publicerade i Resuscitation och JAHA har påvisat överlevnadsvinster med att larma ut räddningstjänst. Metoden är nu införd och implementerad i klinisk vardag i praktiskt taget hela Sverige. Detta har lett till totalt 3 st. avhandlingsprojekt inom området (Hollenberg 2008, Nordberg 2014, Hasselqvist-Ax 2018). Projektet är avslutat och implementering pågår inom hela Norden.
4. Leverans av hjärtstartare med hjälp av drönare
Huvudprövare: Andreas Claesson
Doktorand: Sofia Schierbeck
Forskningsfråga: Kan utlarmning av en drönare med hjärtstartare korta tiden till defibrillering och öka överlevnaden?
Tid till defibrillering är den viktigaste faktorn för överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhuset (OHCA). Användningen av drönare för att leverera en defibrillator har aldrig utvärderats kliniskt. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten av AED-leverans med hjälp av drönare i verkliga fall av OHCA. Det saknas idag helt publikationer som beskriver hjärtstartare som flygs ut på riktiga misstänkta hjärtstopp. I denna feasibility studie användes tre AED-utrustade, fjärrstyrda drönare lokaliserade inom ett kontrollerat luftrum i Göteborg, Sverige som täcker cirka 80 000 invånare (125 km2).
Med det första tillståndet i sitt slag i Sverige från Transportstyrelsen utförde drönare flygningar utom pilotens synhåll (Beyond visual line of sight - BVLOS) till konsekutiva misstänkta OHCA under fyra månader 2020, som ett komplement till standardvård, ambulans samt räddningstjänst (IVPA). Primärt utfallsmått var genomförbarhet definierad som andelen framgångsrika AED-leveranser på platsen för misstänkta OHCA. Studien som publicerades i European Heart journal (EHJ) i augusti 2021 visade att leverans av en hjärtstartare med hjälp av drönare var möjlig i 11/12 fall (92%). Drönaren anlände före ambulans i 64% (7/11) med en mediantidsbesparing på 1:52. Hjärtstartaren levererades dessutom cirka 10 meter från objektet/entrén vilket ökar möjligheten för interaktion med larmoperatör att be inringare att hämta hjärtstartaren. Projektet är pågående och en ny prospektiv studie inleddes 21 april 2021 med 5 drönare i Västra Götaland, studien inkluderar patienter fram till 2021-12-31. Efterföljande studier är planerade till 2022 och framåt för att belysa kliniska utfallsmått, främst andelen uppkopplade före ambulans. Ansvariga för detta projekt är Andreas Claesson, Jacob Hollenberg och Leif Svensson.
5. Artificiell intelligens för identifiering av hjärtstopp under 112-samtal på larmcentralen
Huvudprövare: Anette Nord
Doktorand: Fredrik Byrsell
Forskningsfråga: Kan användandet av artificiell intelligens under pågående larmsamtal öka identifieringen av hjärtstopp och korta tiden till utlarmning av livräddande resurser?
Att snabbt och tidigt kunna korrekt identifiera hjärtstopp är av avgörande betydelse för överlevnad. Den övergripande målsättningen med aktuellt projekt är att tidigare under pågående larmsamtal kunna identifiera att det rör sig om ett hjärtstopp för att därefter snabbt kunna larma ut livräddande resurser. Artificiell intelligens i form av en maskininlärningsmodell (ML) kan förklaras som ett annat sätt att programmera en dator. I stället för att ge exakta instruktioner om vilken åtgärd som ska utföras, är datorn programmerad för att förstå problem och lösa dem självständigt. ML-modellen i detta forskningsprojekt är programmerad för att detektera specifika parametrar under pågående 112-samtal och använder statistiska beräkningar för att beräkna sannolikheten för att samtalet handlar om hjärtstopp. ML-modellen har utvecklats med hjälp av artificiell intelligens (AI) -teknik av privata företaget Corti ApS i Danmark och används för närvarande även i regionen Hovedstadens larmcentral i Köpenhamn (DK) och i Seattle. ML-modellen har under 2010–2020 anpassasats för att analysera det talande svenska språket. Denna teknikutveckling sker i två steg:
- Språkutbildningsfas: Totalt 100 timmar 112-samtal till SOS Alarm för alla kategorier från 2015 och lagrade på SOS Alarm kommer att transkriberas till en skriftlig text. Dessa 112-samtal och textfiler läggs sedan in i ML-modellen enbart för att träna modellen på svenska. Detta är gjort under 2020.
- Identifieringsfasen för hjärtstopp: Ytterligare 5100 hjärtstoppsfall som rapporterats till hjärtstoppsregistret från ambulansvården under 2016 kommer att märkas som ”äkta hjärtstopp” Vidare planeras en prospektiv studie för att belysa om systemet som ett verktyg till larmoperatören kan dels öka identifiering men också att göra detta tidigare i larmsamtalet. Ansvariga för detta projekt är Anette Nord, Mattias Ringh och Andreas Claesson.
6. Tidig nedkylning: PRINCESS
Huvudprövare: Per Nordberg
Doktorander: Akil Awad och Malin Albert
Forskningsfråga: Kan tidig nedkylning öka överlevnaden efter hjärtstopp?Tidig nedkylning (hypotermibehandling) har visat potential att öka överlevnaden efter hjärtstopp men vetenskapliga data är svaga. Vi har genomfört en randomiserad studie där kylbehandling påbörjas redan i patientens bostad med en ny intranasal metod som framför allt kyler ner hjärnan.
Studien är multiinternationell och är gjord i Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike och Stockholm. Pilot-data har publicerats i Circulation. Huvud data är presenterat på late-breaking session på Hot Line American Heart 2019 med samtidig publikation i JAMA. Data visar fördelar såväl överlevnad som neurologisk bevarad funktion i de fall där kylning tidigt kan påbörjas och då patienterna har kammarflimmer.
Per Nordberg har försvarat sin avhandling inom detta område och driver nu fortsättningsstudier. Ett arbete har påbörjats för att kunna starta en fortsättningsstudie, randomiserad kontrollerad europeisk multicenterstudie, med preliminär studiestart hösten 2022. Projektet har 2 doktorander registrerade: Akil Awad och Malin Albert.
7. Akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp (DISCO)
Huvudprövare: Ludvig Elfvén
Forskningsfråga: Kan akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp förbättra överlevnaden”
Det är i dag oklart när kranskärlsröntgen (angiografi/PCI) skall göras på de patienter som återfått bärande cirkulation och ej har s.k. STEMI-förändringar på EKG efter hjärtstopp. Studien som är pågående belyser om akut kranskärlsintervention (inom 2 timmar) efter lyckad HLR kan påverka överlevnaden positivt i jämförelse med standardbehandling. Pilot-delen är avklarad och påvisar hög säkerhet och genomförbarhet. Två doktorander (Elfvén 2020 och Lagerdal 2020) har försvarat avhandlingar med konceptet som modell. Huvudstudien pågår. Detta är ett samverkansprojekt med Uppsala universitet och ett flertal andra sjukhus i Sverige. Ludvig Elfvén driver sin post-doc på aktuellt projekt.
8. Behandling med en modifierad hjärt- och lungmaskin (ECMO) vid hjärtstopp
Huvudprövare: Jacob Hollenberg
Doktorand: Lis Abazi
Forskningsfråga: Kan behandling med hjärt-lungmaskin förbättra överlevnaden vid hjärtstopp refraktära till A-HLR?
ECMO är en förenklat en hjärt- och lungmaskin som syrsätter blodet utanför kroppen under en begränsad period. Metoden har förts fram som ett livsuppehållande behandlingsalternativ vid akuta tillstånd såsom svår respiratorisk insufficiens, hjärtstopp och kardiogen chock. Våra data antyder att ca 50 patienter <65 år årligen dör årligen i refraktära kammarflimmer i SLL. Det övergripande målet med projektet är att i en prospektiv studie påvisa överlevnadsvinster. En pilotfas har inletts KV1 2020 med säkerhet och genomförbarhet som utgångspunkt. Projektet är ett komplicerat logistiskt och är ett större samarbetsprojekt mellan larmcentralen, ett flertal ambulansorganisationer, Södersjukhuset, Karolinska Solna och Karolinska Institutet samt övriga sjukhus i Region Stockholm. Ännu finns inga resultat. Jacob Hollenberg är initiativtagare till projektet och huvudprövare.
9. Ny ”läkemedelscocktail” vid hjärtstopp på sjukhus
Huvudprövare: Sune Forsberg och Mattias Ringh
Doktorander: Malin Albert, Elin Lindqvist
Forskningsfråga: Kan Adrenalin med tillägg av Vasopressin och Kortison förbättra överlevnaden vid hjärtstopp jämfört med bara Adrenalin?
Vid hjärtstopp där läkemedel behöver ges används endast adrenalin. Att ge även detta läkemedel har ifrågasatts men Adrenalin kvarstår i aktuella riktlinjer. Läkemedlen Vasopressin och Kortison har i mindre studier visats påverka överlevnaden vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Fler och större studier behövs för att säkrare kunna besvara frågan om överlevnaden kan ökas. Inga allvarliga risker är kända vid behandling med dessa läkemedel. Inom ramen för vår planerade randomiserade läkemedelsstudie slumpas behandlingen till standardbehandlingen med enbart Adrenalin eller Adrenalin med tillägg av Vasopressin och Kortison. Patienter i studien får alltså minst samma behandling som idag. Övrig vård kommer inte att påverkas under vårdtiden. Studien planeras att genomföras vid 20 av landets sjukhus. Arbetet inledes under 2021 med en pilotfas där Södersjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Norrtälje deltar. Studien är ytterst komplicerad att genomföra ur ett patientsamtyckes förfarande. Tre doktorander finns registrerade för att driva studien. Sune Forsberg och Mattias Ringh är huvudansvariga.
10. Drunkning: Ett nationellt kunskaps- och registercentrum
Huvudprövare: Andreas Claesson och Jacob HollenbergEnligt WHO omkommer ca 400,000 personer i världen årligen i drunkningsolyckor och i Sverige drunknar ca 200 personer samt ytterligare minst 200 skadas allvarligt. I samband med drunkning är tiden under ytan avgörande för utgången och redan efter 10 minuters submersion är chansen att överleva utan svåra hjärnskador liten.
I Sverige saknas idag ett kunskapscentrum med ansvar för vetenskaplig utvärdering och utveckling av nya metoder för att öka överlevnaden vid detta tillstånd. Drunkning sammanföres diagnostiskt inte sällan med hjärtstopp. Hjärtstoppscentrums styrgruppsmedlem Andreas Claesson är en av de få disputerade inom ämnet, Claesson är en världsauktoritet inom området. Offentlig statistik från ansvarig myndighet (MSB) baseras generellt på medieuppgifter och det saknas djupare kunskaper om incidens, orsaker med förslag på åtgärder för prevention och behandling för att minska problematiken i samhället över tid. En större registerstudie är publicerad tidigt 2021 vilken beskriver döda och skadade över 15 års tid och är en grund för kommande studier och bildande av ett kunskapscentrum. FN antog en resolution den 29 april 2021 om att alla medlemsländer skall ha ett nationellt centrum för drunkningsprevention samt en handlingsplan för att förebygga drunkning, Sverige saknar idag båda dessa komponenter. Det övergripande syftet med detta kunskapscentrum som är planerat att drivas i nära samverkan med Svenska livräddningssällskapet och MSB är:
- Hjärtstoppscentrum avser att upparbeta en forskningslinje med mål om ett nationellt centrum med central databas utgående från samverkan med rättsmedicinalverket, socialstyrelsen och MSB. Denna databas kan framgent tjäna som kunskapsbas för framtida forskning och årsrapporter med målet att minska antalet som omkommer och skadas vid drunkning i Sverige.
- Vi avser likväl att utveckla ett identifieringssystem för användning de första minuterna vid drunkning. Detta instrument kan användas av räddningstjänst, badvakter, simhallspersonal med flera. Systemet består bl.a. av en drönare och AI-teknik med ambitionen att utveckla och kliniskt pröva en algoritm som implementerat i en drönare och helt automatiserat kan lokalisera en drunknad person i ett tidigare skede än idag.
11. In case of an emergency – vad gör vi om du får ett hjärtstopp på sjukhus? Ej HLR-beslut på sjukhus
Huvudprövare: Therese Djärv, Gabriel Riva, Eva Piscator, Kasper Glerup Lauridsen
Doktorand: Hritul Karim
Forskningsfråga: Kan prediktionsmodeller främja patienten delaktighet i diskussioner om ”Ej HLR”-beslut?
Endast 5-10% av alla som dör på sjukhus får hjärt-lungräddning därför att många patienter som ligger på sjukhus har ett etiskt beslut om att HLR inte skall startas vid ett hjärtstopp. Ett ”Ej HLR” beslut skall fattas om HLR inte är till gagn för patienten, om HLR är utsiktslös eller om patienten inte önskar HLR. Beslutet måste baseras på medicinsk grund och skall föregås av samråd med patient och legitimerad yrkeskollega. Tyvärr finns det idag inga vetenskapligt belagda modeller att använda för det medicinska underlaget och samråd sker i mindre än hälften av fallen. Projektet syftar till att ta fram ett vetenskapligt underlag som kan diskuteras med patienter och implementeras i klinisk praxis för att öka chansen att besluten följer patientens egna mål med sin vård och dennes värderingar.
12. Vad beror hjärtstopp på sjukhus på?
Huvudprövare: Therese Djärv och Gabriel Riva
Doktorand: Samuel Bruchfeld
Forskningsfråga: Vad orsaker hjärtstopp på sjukhus och vad kan förutsäga behov av direkta undersökningar/behandlingar ?
Majoriteten av hjärtstopp på sjukhus är bevittnade och uppkopplade på EKGövervak, trots detta vet man idag väldigt lite varför dessa patienter drabbas av hjärtstopp. Om man visste detta skulle man kunna förebygga några hjärtstopp och troligen även ge en mer riktad akut behandling under hjärtstoppet.
13. Prediktorer för hjärtstopp på sjukhus
Huvudprövare: Therese Djärv, Tomas Kahan, Johan Englund, Araz Rawshani
Doktorand: Anna Thoren
Forskningsfråga: Vilka vitalparametrar eller åtgärder predikterar hjärtstopp och överlevnad på sjukhus?
Hjärtstopp på sjukhus föregås i majoriteten av fallen av påverkade vitalparametrar såsom sänkt blodtryck eller ökad andningsfrekvens, majoriteten ligger även uppkopplade på EKGövervak och många bedöms av Mobila IntensivvårdsGruppen (MIG) innan sitt hjärtstopp. Trots detta sker alltås hjärtstopp, idag vet vi inte hur vi skulle kunna använda dessa parametrar bättre för att ringa in gruppen som får hjärtstopp och som går att undvika genom att de identifieras tidigare nog bra.
14. Cancerpatienter som får prehospital hjärtstopp
Huvudprövare: Therese Djärv, Martin Jonsson, Elham Hedayati, Christel Hedman
Doktorand: Hanna Hägglund
Forskningsfråga: Vilka faktorer hos cancerpatienter förutspår hjärtstopp och överlevnad ?
Cancer och att leva länge med en cancerdiagnos är allt vanligare i dagens samhälle. Cancer kräver ofta en avancerads behandling som kan ge biverkningar på hjärtat. Idag är det okänt hur samband mellan cancerdiagnos och hjärtstopp och dess överlevnad ser ut, likaså vilka cancerpatienter eller behandlingar som kommer med en större risk.
15. Traumatiska hjärtstopp
Huvudprövare: Malin Jonsson Fagerlund, Therese Djärv, Magnus Hedberg
Doktorand: Daniel Ohlen
Forskningsfråga: Vilka faktorer och behandlingar påverkar överlevnad vid traumatiskt hjärtstopp ?
Hjärtstopp hos en patient med föregående trauma har under många åt setts som förutsättningslöst att överleva, men under det senaste decenniet har fler och fler studier visat att överlevnad inte bara är möjlig utan beror av aktiva åtgärder. Projektet avser att studera dessa åtgärder i detalj.
16. Tromboembolism och hjärtstopp hos kvinnor
Huvudprövare: Maria Bruzelius, Therese Djärv och Susanne Larsson
Doktorand: Emma Bendz
Forskningsfråga: Hur ser samband mellan tromboembolism och hjärtstopp ut hos fertila kvinnor?
Tromboembolism såsom proppar i lunga eller benets kärl förekommer hos unga kvinnor och vissa läkemedel ökar dess risk. Vissa studier har även antytt att detta kan förklara varför unga kvinnor drabbas av hjärtstopp. Projektet syftar till kartlägga samband mellan tromboemolism, läkemedel och hjärtstopp i nationella heltäckande register.
17. Guidelinesarbetet, internationellt och nationellt 2020–2025
Hjärtstoppscentrum som kunskapsbas har medverkat i framtagande av såväl nationella som internationella riktlinjer inom fältet hjärtstopp och första hjälpen. Såväl Jacob Hollenberg, Anette Nord som Andreas Claesson och Mattias Ringh, Per Nordberg och Therese Djärv har medverkat i det internationella arbetet. Andreas Claesson har tillsammans med Jacob Hollenberg och Anette Nord ett övergripande ansvar för utvecklingsarbetet av nationella riktlinjer och utbildningsprogram i nära samverkan med Svenska rådet för hjärt-lungräddning.
Samverkan
Hjärtstoppscentrum är ett väl förankrat nationellt och internationellt forskarnätverk med bland andra professor Sten Rubertsson, hjärtstopp och professor Stefan James, kardiologi, Uppsala och professor Johan Herlitz, Göteborg. Vidare finns ett starkt forskningssamarbete med professor Kramer Johansen och Theresa Olafsvengen, Norge, professor Freddy Lippert och Fredrik Folke, Danmark, professor Fabio Takone, Belgien och professor Koster, Nederländerna. Samtliga dessa grupper ingår i något eller flera av ovan beskrivna planerade projekt.
Hjärtstoppscentrum har även ett väl etablerat nätverk med andra organisationer och myndigheter såsom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Skolverket, Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård (FLISA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Räddningstjänsten och Polismyndigheten. Akut kardiologi via bland annat SWEDEHEART, strokevård, akutmottagningar samt inom förvaltning, företag, universitet och myndigheter. Svenska HLR-registret samt Svenska HLR-rådet avseende implementering av forskningsresultat samt utveckling av nya riktlinjer och utbildningsprogram i HLR. Svenska livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Målsättningen med dessa nätverk är att genomföra prehospitala såväl som hospitala studier, samt att inhämta och lyssna in behov från verksamheterna och implementera resultat i samhället.
Internationella nätverk
COSTA
Detta nätverk är en sammanslutning av ledande forskare på området hjärtstoppsbehandling. Syftet är att samla en kohort av forskningsdata för att belysa och besvara ett antal kliniska frågor. Förutom detta är syftet även att utbyta erfarenheter och forskningsidéer samt bidra till klinisk implementation och kvalitetsgranskning i och mellan ingående regioner. Deltagande regioner är Oslo, Köpenhamn, Amsterdam och Stockholm. Nätverket har flertalet årliga fysiska träffar samt månatliga telefonkonferenser. Ett flertal studier har publicerats inom samarbetet. Akademiska lärosäten som ingår i nätverket är : AMC bij de Universiteit van Amsterdam. Region Hovedstaden, EMS Copenhagen. Oslo University Hospital, Division of Emergencies and Critical Care.
The European Sudden Cardiac Arrest network towards Prevention, Education, New Effective Treatment (ESCAPE-NET)
ESCAPE-NET är ett stort Europeisk forskningskonsortium som har som mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp. ESCAPE-NET har skapat en infrastruktur och har samlat stora europeiska hjärtstopps-kohorter med nödvändig information, inklusive DNA-prover som samlats in under återupplivning. Dessa internationella kohorter, där Hjärtstoppscentrum är svensk part, är redan världsledande med avseende på storlek och datakvalitet. ESCAPE-NETs ambition att höja dessa kohorter synergistiskt genom att lägga till nya data om nya potentiella riskfaktorer, som hittills inte varit uppskattade i hjärtstoppsforskning, särskilt socioekonomiska och psykosociala stressfaktorer. Dessa nya data kommer att erhållas av ESCAPE-NET-partners som är specialiserade på koppling av studiekohorter till regionala och nationella register som innehåller dessa nya faktorer. En omfattande integrationsstrategi för dessa gemensamt exceptionellt stora och kompletta datamängder utgör en nyskapande tes inom hjärtstopps forskning. Mattias Ringh och Martin Jonsson är medlemmar i ESCAPE-NET styrgrupp.
PRINCESS – Tidig hypotermibehandling
Nätverk genom PRINCESS-studien där Per Nordberg var huvudprövare med 11 deltagande studieorter från 7 länder (Belgien, Tyskland, Tjeckien, Frankrike, Spanien, England, Sverige). Flera samarbeten kvarstår med dessa nationella huvudprövare i form av substudier som ingår i ett flertal avhandlingar samt ett fortsatt planerat samarbete i en fortsättningsstudie inom området tidigt insatt hypotermibehandling vid hjärtstopp.
Framförallt finns ett väl utvecklat forskningssamarbete med Erasme universitetssjukhus i Bryssel sedan drygt 10 år med forskargruppen kring Professor Fabio Silvio Taccone och Professor Jean-Louise Vincent vilket har resulterat i 7-8 gemensamma publikationer.
Under 2019 initierades ett samarbete med professor Benjamin Abella, University of Pennsylvania och professor Lance Becker, University Hospital Northwell Health Manhasset NY, bägge två världsledande forskare inom området hypotermi vid hjärtstopp. Samarbete kring ett antal studier har påbörjats varav en har publicerats.
Forskningsstöd
Hjärt-Lungfonden
Region Stockholm
Laerdal foundation
Eurostars / Vinnova
Organisation
Hjärtstoppscentrum leds av en styrgrupp, en vetenskaplig exekutiv kommitté och en administrativ grupp.
Styrgrupp
Kommittén för forskning vid Karolinska institutet beslutade 2020-11-30 enligt ordförandebeslut 2020:68 om Styrgrupp i Centrum för Hjärtstoppsforskning:
- Jacob Hollenberg (JH), Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Även Verksamhetsområde (VO) Kardiologi, Södersjukhuset. Sammankallande.
- Andreas Claesson (AC), Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Även VO Kardiologi, Södersjukhuset.
- Anette Nord, Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.
- Sune Forsberg, Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Även verksamhetschef Norrtälje sjukhus.
- John Pernow, biträdande prefekt, Institutionen för Medicin Solna (K2). Även Karolinska Universitetssjukhuset.
- Per Tornvall, prefekt Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Även VO Kardiologi, Södersjukhuset.
- Mikael Runsiö, sjukhusdirektör Södersjukhuset.
- Raffaele Scorza, verksamhetschef VO Kardiologi Södersjukhuset.
- Yifang Bang, professor KTH.
Styrgruppen har ansvar för den strategiska inriktningen för verksamheten. Styrgruppen ska sammanträda minst 1 gång per år.
Vetenskaplig exekutiv kommitté
Den vetenskapliga exekutiva kommittén ansvarar för den vetenskapliga översynen samt för att sätta upp konkreta mål och följa upp verksamheten över tid. Den vetenskapliga exekutiva kommittén ska verka för att verksamheten vid Hjärtstoppscentrum i alla aspekter håller hög kvalitet. Gruppen ska sammanträda 2-3 gånger per termin.
- Jacob Hollenberg, professor, överläkare i kardiologi. Sammankallande.
- Andreas Claesson: docent, leg ambulanssjuksköt.
- Sune Forsberg, docent, överläkare i anestesi/intensivvård.
- Therese Djärv: professor, specialistläkare i akutmedicin.
- Leif Svensson, senior professor, överläkare i kardiologi.
- Mårten Rosenqvist, senior professor, överläkare i kardiologi.
- Mattias Ringh, post-doc, överläkare i kardiologi.
- Per Nordberg: docent, överläkare i kardiologi.
- Anette Nord, post-doc, leg ssk.
- Martin Jonsson (MJ), post-doc, hälsovetare
Administrativ grupp
- Anette Boban (AB), läkarsekreterare
- Andreas Claesson (AC): docent, leg ambulanssjuksköterska. Sammankallande.
- Jacob Hollenberg (JH), docent, överläkare i kardiologi.
- Mattias Ringh (MR), post-doc, överläkare i kardiologi.
Kontaktuppgifter
Jacob Hollenberg: jacob.hollenberg@ki.se
Andreas Claesson: andreas.claesson@ki.se
Vid frågor till institutionen, Forskningsadministratör: Malin Holm-Blomqvist: malin.holm.blomquist@ki.se
Vid frågor om forskarutbildning: forskarutbildning@kisos.ki.se
Vid ansökning om nya doktorander: antagning.forskarutbildning@kisos.ki.se
Vid frågor om resor, bokning av lokaler: anette.boban@regionstockholm.se
Nyheter
Ny studie visar att Helicobacter pylori (Hp) virulensfaktorn Cytotoxin-associated gene A (CagA) ger upphov till vaskulär förkalkning
Utöver den ökade risken för övre magblödning som Hp utgör hos hjärtinfarktpatienter, vilket HELP-studien syftar till att förhindra, finns även en koppling till utvecklandet av hjärtinfarkt i sig. Det har föreslagits att en kronisk inflammation från Hp infektion ligger till grund för detta. En av Hps viktigaste virulensfaktorer, CagA, har även påvisats i cirkulationen hos infekterade patienter. CagA har flera effekter lokalt i magen, bland annat leder den till ökad inflammation och större risk för magsår. Med tanke på potentialen för systemiska effekter av CagA och den kända associationen mellan Hp och utvecklandet av hjärtinfarkt, var syftet med studien att undersöka effekter av CagA i vaskulär förkalkning.
Effekten studerades genom att karaktärisera inverkan av CagA på kranskärlsmuskelceller, vilka är centrala i utvecklandet av vaskulär förkalkning. Behandling med CagA i cellkultur ledde till ökat uttryck av gener som står för förkalkning och inflammation, och detta kunde även bekräftas i förkalkningsmodeller. Resultaten stödjer att Hp skulle kunna bidra till vaskulär förkalkning genom att CagA påverkar kranskärlsmuskelceller. Läs hela studien här.
2020
Drönare ska hjälpa till vid hjärtstopp – larmas via SOS Alarm, SVT Nyheter 200515
Drönare med hjärtstartare på Al Jazeera´s News Hour 200603:
2019
Prinsens rekordanslag till forskare kring hjärtstopp, Läkartidningen 42/2019.
2018
Larm till fler räddar liv, Dagens Medicin om SAMS-studien 180105.