Centrum för Hjärtstoppsforskning

Det övergripande syftet med denna centrumbildning är att genom utbildning och forskning på olika högre nivåer sprida kunskap om hjärtstopp samt skapa vetenskapliga förutsättningar för att optimera omhändertagandet och få fler patienter att överleva.

Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet vill göra detta genom att förbättra kunskapsläget, driva på utveckling och opinion via symposier, utbildningar och debattartiklar samt framför allt genomföra ett antal större kliniska forskningsprojekt. 

Hjärtstopp på och utanför sjukhus är ett stort hälsoproblem. Idag är överlevnaden låg, endast drygt 10% överlever hjärtstopp utanför sjukhus och motsvarande siffra är ca 25% då hjärtstopp inträffar på sjukhus.

Centrum för Hjärtstoppsforskning
Foto: Hjärt-Lungfonden

Forsknings- och utvecklingsprogrammet hos hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet består i nuläget av ett 10-tal huvudsakliga forskningsprojekt som inbegriper allt från nya tekniska innovationer, behandlingar redan i bostaden/i samhället, larmcentralen och ambulansen till den behandling som utförs på sjukhuset och omfattar alla delar i konceptet kedjan som räddar liv.

Programmet som bedrivs inom ramen för centrats arbete försöker besvara tydliga kliniska frågeställningar och har därmed en hög klinisk förankring. Generaliserbarheten av förväntade resultat, oavsett utfall, får anses vara hög då det rör sig om större kliniska interventionsstudier som försöker besvara kliniska frågeställningar på områden där det idag saknas randomiserade prövningar.

Jacob Hollenberg

Forskargruppsledare

Gruppmedlemmar

Centrala forskningsledare och medlemmar i centrats operativa ledning

Andreas Claesson, docent och post-doc med inriktning hjärtstopp i samband med drunkning och utvecklande av drönar assisterad hjärtstartar assistans/leverans. Ordförande i svenska rådet för HLR, ambulans-sjuksköterska.

Mattias Ringh, biträdande överläkare i kardiologi / PhD och post-doc med inriktning mot Läkemedelsbehandling och SMS-livräddar-projektet.

Per Nordberg, biträdande överläkare i kardiologi / PhD och post-doc med inriktning mot prehospital kylning.

Therese Djärv, docent och specialistläkare i akutmedicin. post-doc med inriktning mot hjärtstopp på sjukhus.

Sune Forsberg, docent och överläkare med inriktning på läkemedelsbehandling.

Anette Nord, RN, post doc med inriktning mot Artificiell intelligens som stöd vid larmcentralen, SOS Alarm AB samt implementering av skol HLR på en nationell nivå.

Leif Svensson, senior Professor, Södersjukhuset, tidigare ordförande för Svenska HLR-rådet.

Mårten Rosenqvist, senior Professor, Danderyds sjukhus.

Aktiva forskare

Martin Jonsson, Post doc inom statistik, epidemiologi och dataregistrering. Huvudansvarig för det internationella ESCAPE nätverket.

Gabriel Riva, ST-läkare i kardiologi/internmedicin samt post doc, St Görans sjukhus med inriktning mot förenklad HLR.

Ludvig Elfvén, specialistläkare i kardiologi samt post-doc med inriktning mot kranskärlsröntgen efter hjärtstopp.

Ellinor Berglund, sjuksköterska, Post doc med inriktning mot SMS-livräddning.

Eva Piscatorspecialistläkare i akutmedicin, doktorand med inriktning mot hjärtstopp på sjukhus.

Susanne Rysz, specialistläkare i anestesi/intensivvård, doktorand med inriktning mot läkemedel.

Akil Awad, specialistläkare i kardiologi, doktorand med inriktning på kyla.

Malin Albertspecialistläkare anestesi/intensivvård, doktorand med inriktning på läkemedel och intensivvård efter hjärtstopp.

Anna Thorén, specialistläkare klinisk fysiologi, doktorand med inriktning mot vård på sjukhus.

Elin Lindkvist, ST läkare anestesi/intensivvård, doktorand med inriktning mot läkemedel.

Lis AbaziST-läkare anestesi/intensivvård, doktorand med inriktning mot ECMO-HLR.

Fredrik Byrsell, sjuksköterska SOS-alarm, doktorand med inriktning AI på larmcentralen.

Sofia Schierbeckläkare, doktorand inom projektet drönare som levererar hjärtstartare.

Alexander Krigläkare, blivande doktorand

Thomas Hermansson och Anders Bäckman seniora projektledare och forskningssamordnare.

Anette Boban, senior administratör och samordnare

Samverkan

Hjärtstoppscentrum är numera ett väl förankrat nationellt och internationellt forskarnätverk med bland annat Professor Sten Rubertsson, hjärtstopp och professor Stefan James, kardiologi, Uppsala. Professor Johan Herlitz, Göteborg. Vidare finns ett starkt forskningssamarbete med Professor Kramer Johansen och Theresa Olafsvengen, Norge, Professor Freddy Lippert och Fredrik Folke, Danmark, Professor Fabio Takone, Belgien och Professor Koster, Nederländerna. Samtliga dessa grupper ingår i något eller flera av ovan beskrivna planerade projekt.

Övrig samverkan

Hjärtstoppscentrum har även ett väl etablerat nätverk med andra organisationer och myndigheter såsom Sveriges Kommuner och Regioner, Skolverket, Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård (FLISA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Räddningstjänsten och Polismyndigheten. Akut kardiologi via bland annat SWEDEHEART, strokevård, akutmottagningar samt inom förvaltning, företag, universitet och myndigheter. Svenska HLR-registret samt Svenska HLR-rådet avseende implementering av forskningsresultat samt utveckling av nya riktlinjer och utbildningsprogram i HLR. Svenska livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Målsättningen med dessa nätverk är att genomföra prehospitala såväl som hospitala studier, samt att inhämta och lyssna in behov från verksamheterna och implementera resultat i samhället.

Forskningsprojekt

Nedan följer en sammanfattning av de mest centrala forsknings- och utvecklingsprojekten:

1. Föreklad hjärt-lungräddning

Huvudprövare: Jacob Hollenberg och Gabriel Riva
Forskningsfråga: Behöver inblåsningar utföras vid hjärtlungräddning?

Få randomiserade studier finns publicerade inom området. En viktig är vår publicerade studie i New England Journal of Medicine (2) som belyser värdet av att utföra inblåsningar då larmoperatörer via telefon ger instruktioner. Mycket talar dock för att en förenklad HLR-metod där bara bröstkompressioner utföres inte bara ökar benägenheten hos vittnen att utföra HLR, utan också har potential att öka överlevnaden. Inga randomiserade studier finns där man jämför utfallet av förenklad HLR utan inblåsningar mot standard-HLR (kompressioner och inblåsningar) hos lekmän med tidigare HLR-utbildning.

Aktuell studie som Hjärtstoppscentrum driver startade i januari 2017. Hittills har ca 1 500 patienter randomiserats. Initiala fasen visar att randomisering och genomförande samt tekniken fungerar väl. En doktorand har försvarat sin avhandling inom området (Riva 2019). Studien har haft uppehåll stort sett hela 2020 p.g.a. covid-19 pandemin.

2. SMS-utlarmning av livräddare och publika hjärtstartare

Huvudprövare: Mattias Ringh och Jacob Hollenberg
Doktorand: Ellinor Berglund
Forskningsfråga: Kan utlarmning av frivilla livräddare via mobiltelefoner öka andelen patienter som defibrilleras tidigt och öka överlevnaden?

Överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus är ca 10% men om en hjärtstartare används de första minuterna efter kollaps kan hela 50-70% överleva. Svenska data har visat att hjärtstartare i samhället mycket sällan kommer till användning. Vi uppskattar att det i Sverige idag finns ca 50 000 publika hjärtstartare men att användningsgraden av dessa endast är kring 5%. Anledningen är många men främst beror det på att ingen känner till dess existens. Vår studie är den första i världen som randomiserat utvärderar en helt ny princip som går ut på att rekrytera såväl frivilla livräddare och hjärtstartare som befinner sig i närheten av platsen för hjärtstopp.

SMS
Foto: Andreas Claesson

Vi har i ett doktorandprojekt och i New England Journal of Medicine (juni 2015) publicerat randomiserade data från SMS-livräddarprojektet som visar att andelen som får HLR ökar med 30% med hjälp av vår förenklade SMS utlarmning. Detta har lett till en avhandling inom ämnet (Ringh 2016). Metoden är nu införd i majoriteten av Sveriges regioner samt hela Danmark. Detta är ett samverkansprojekt med Köpenhamns universitet och Sahlgrenska akademin.

Vidare finns ytterligare doktorand som driver uppföljande studier som planeras försvara sin avhandling 18 december 2020 (Berglund). Mattias Ringh är tillsammans med Jacob Hollenberg huvudansvarig för projektet.

3. Samutlarmning av polis och räddningstjänst (SAMS) 

Huvudprövare: Jacob Hollenberg
Forskningsfråga: Kan samutlarmning av ambulans, polis och räddningstjänst korta tiden till defibrillering och öka överlevnaden?

Andelen ambulanser per capita minskar och insatstiderna ökar tyvärr i Sverige. Vår Stockholms-modell har rönt stor uppmärksamhet i världen. Inga större nationella studier har publicerats. Våra studier publicerade i Resuscitation och JAHA har påvisat överlevnadsvinster med att larma ut räddningstjänst. Metoden är nu införd och implementerad i klinisk vardag i praktiskt taget hela Sverige. Detta har lett till totalt 3 st. avhandlingsprojekt inom området (senast Hasselqvist-Ax 2018). Projektet är avslutat och implementering pågår inom hela Norden. 

4. Leverans av hjärtstartare med hjälp av drönare

Huvudprövare: Andreas Claesson
Doktorand: Sofia Schierbeck
Forskningsfråga: Kan utlarmning av en drönare med hjärtstartare korta tiden till defibrillering och öka överlevnaden?

Tid till defibrillering är den viktigaste faktorn för överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhuset (OHCA). Användningen av drönare för att leverera en defibrillator har aldrig utvärderats kliniskt. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten av AED-leverans med hjälp av drönare i verkliga fall av OHCA. Det saknas idag helt publikationer som beskriver hjärtstartare som flygs ut på riktiga misstänkta hjärtstopp. I denna feasibility studie användes tre AED-utrustade, fjärrstyrda drönare lokaliserade inom ett kontrollerat luftrum i Göteborg, Sverige som täcker cirka 80 000 invånare (125 km2).

Drönare med hjärtstartare
Drönare med hjärtstartare Foto: Everdrone

Med det första tillståndet i sitt slag i Sverige från Transportstyrelsen utförde drönare flygningar utom pilotens synhåll (Beyond visual line of sight - BVLOS) till konsekutiva misstänkta OHCA under fyra månader 2020, som ett komplement till standardvård, ambulans samt räddningstjänst (IVPA). Primärt utfallsmått var genomförbarhet definierad som andelen framgångsrika AED-leveranser på platsen för misstänkta OHCA. Totalt 53 misstänkta OHCA-larm inkom under studieperioden. Databearbetning pågår och beräknas kunna presenteras under början av 2021. Projektet är pågående och nya studier planerar att inledas i Trollhättan och Göteborg, samt på Jylland, Danmark våren 2021. Ansvariga för detta projekt är Andreas Claesson. Jacob Hollenberg, Anette Nord och Leif Svensson.

5. Artificiell intelligens för identifiering av hjärtstopp under 112-samtal på larmcentralen

Huvudprövare: Anette Nord
Doktorand:    Fredrik Byrsell
Forskningsfråga: Kan användandet av artificiell intelligens under pågående larmsamtal öka identifieringen av hjärtstopp och korta tiden till utlarmning av livräddande resurser?

Att snabbt och tidigt kunna korrekt identifiera hjärtstopp är av avgörande betydelse för överlevnad. Den övergripande målsättningen med aktuellt projekt är att tidigare under pågående larmsamtal kunna identifiera att det rör sig om ett hjärtstopp för att därefter snabbt kunna larma ut livräddande resurser. Artificiell intelligens i form av en maskininlärningsmodell (ML) kan förklaras som ett annat sätt att programmera en dator. Istället för att ge exakta instruktioner om vilken åtgärd som ska utföras, är datorn programmerad för att förstå problem och lösa dem självständigt. ML-modellen i detta forskningsprojekt är programmerad för att detektera specifika parametrar under 112-samtal och använder statistiska beräkningar för att beräkna sannolikheten för att samtalet handlar om hjärtstopp. ML-modellen har utvecklats med hjälp av artificiell intelligens (AI-teknik) av privata företaget Corti ApS i Danmark och används för närvarande även i regionen Hovedstadens larmcentral i Köpenhamn och i Seattle. ML-modellen har under 2010-2020 anpassats för att analysera det talande svenska språket. Denna teknikutveckling sker i två steg:

  • Språkutbildningsfas: Totalt 100 timmar 112-samtal till SOS Alarm för alla kategorier från 2015 och lagrade på SOS Alarm kommer att transkriberas till en skriftlig text. Dessa 112-samtal och textfiler läggs sedan in i ML-modellen enbart för att träna modellen på svenska. Detta är gjort under 2020.
  • Identifieringsfasen för hjärtstopp: Ytterligare 5100 hjärtstoppsfall som rapporterats till hjärtstoppsregistret från ambulansvården under 2016 kommer att märkas som ”äkta hjärtstopp” Vidare planeras en prospektiv studie för att belysa om systemet som ett verktyg till larmoperatören kan dels öka identifiering men också att göra detta tidigare i larmsamtalet. Ansvariga för detta projekt är Anette Nord, Mattias Ringh och Andreas Claesson.

6. Tidig nedkylning: PRINCESS

Huvudprövare: Per Nordberg
Doktorander: Akil Awad och Malin Albert
Forskningsfråga: Kan tidig nedkylning öka överlevnaden efter hjärtstopp?

Tidig nedkylning (hypotermibehandling) har visat potential att öka överlevnaden efter hjärtstopp men vetenskapliga data är svaga. Vi har genomfört en randomiserad studie där kylbehandling påbörjas redan i patientens bostad med en ny intranasal metod som framförallt kyler ner hjärnan.

Per Nordberg
Per Nordberg till vänster i bild

Studien är multiinternationell och är gjord i Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike och Stockholm. Pilot-data har publicerats i Circulation. Huvud data är presenterat på late-breaking session på Hot Line American Heart 2019 med samtidig publikation i JAMA. Data visar fördelar såväl överlevnad som neurologisk bevarad funktion i de fall där kylning tidigt kan påbörjas och då patienterna har kammarflimmer. 

Per Nordberg har försvarat sin avhandling inom detta område och driver nu fortsättningsstudier. 

7. Akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp (DISCO)

Huvudprövare: Ludvig Elfvén
Forskningsfråga: Kan akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp förbättra överlevnaden”

Det är i dag oklart när kranskärlsröntgen (angiografi/PCI) skall göras på de patienter som återfått bärande cirkulation och ej har s.k. STEMI-förändringar på EKG efter hjärtstopp. Studien som är pågående belyser om akut kranskärlsintervention (inom 2 timmar) efter lyckad HLR kan påverka överlevnaden positivt i jämförelse med standardbehandling. Pilot-delen är avklarad och påvisar hög säkerhet och feasibility. Två doktorander (Elfvén 2020 och Lagerdal 2020) har försvarat avhandlingar med konceptet som modell. Huvudstudien pågår. Detta är ett samverkansprojekt med Uppsala universitet och ett flertal andra sjukhus i Sverige.  Ludvig Elfvén driver sin post-doc på aktuellt projekt.

8. Behandling med en modifierad hjärt- och lungmaskin (ECMO) vid hjärtstopp

Huvudprövare: Jacob Hollenberg
Doktorand: Lis Abazi
Forskningsfråga: Kan behandling med hjärt-lungmaskin förbättra överlevnaden vid hjärtstopp refraktära till A-HLR?

ECMO är en förenklat en hjärt- och lungmaskin som syrsätter blodet utanför kroppen under en begränsad period. Metoden har förts fram som ett livsuppehållande behandlingsalternativ vid akuta tillstånd såsom svår respiratorisk insufficiens, hjärtstopp och kardiogen chock. Våra data antyder att ca 50 patienter <65 år årligen dör årligen i refraktära kammarflimmer i SLL. Målet är att för första gången i en prospektiv randomiserad studie påvisa överlevnadsvinster. En pilotfas har inletts KV1 2020 med saftey och feasibility som utgångspunkt. Projektet är ett komplicerat logistiskt och är ett större samarbetsprojekt mellan larmcentralen, ett flertal ambulansorganisationer, Södersjukhuset, Karolinska Solna och Karolinska Institutet samt övriga sjukhus i Region Stockholm. Ännu finns inga resultat. 

9. Ny ”läkemedelscocktail” vid hjärtstopp på sjukhus

Huvudprövare: Sune Forsberg och Mattias Ringh
Doktorander: Malin Albert, Elin Lindqvist
Forskningsfråga: Kan Adrenalin med tillägg av Vasopressin och Kortison förbättra överlevnaden vid hjärtstopp jämfört med bara Adrenalin?

Vid hjärtstopp där läkemedel behöver ges används endast adrenalin. Att ge även detta läkemedel har ifrågasatts men Adrenalin kvarstår i aktuella riktlinjer. Läkemedlen Vasopressin och Kortison har i mindre studier visats påverka överlevnaden vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Fler och större studier behövs för att säkrare kunna besvara frågan om överlevnaden kan ökas. Inga allvarliga risker är kända vid behandling med dessa läkemedel. Inom ramen för vår planerade randomiserade läkemedelsstudie slumpas behandlingen till standardbehandlingen med enbart Adrenalin eller Adrenalin med tillägg av Vasopressin och Kortison. Patienter i studien får alltså minst samma behandling som idag. Övrig vård kommer inte att påverkas under vårdtiden. Studien planeras att genomföras vid 20 av landets sjukhus. Arbetet inledes under 2020 med en pilotfas där Södersjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Norrtälje deltar. Studien är ytterst komplicerad att genomföra ur ett patientsamtyckes förfarande. Tre doktorander finns registrerade för att driva studien. 

10. Guidelinesarbetet, internationellt och nationellt 2020-2025

Hjärtstoppscentrum som kunskapsbas har medverkat i framtagande av såväl nationella som internationella riktlinjer inom fältet hjärtstopp och första hjälpen. Såväl Jacob Hollenberg, Anette Nord som Andreas Claesson och Mattias Ringh, Per Nordberg och Therese Djärv har medverkat i det internationella arbetet. Andreas Claesson har tillsammans med Jacob Hollenberg och Anette Nord ett övergripande ansvar för utvecklingsarbetet av nationella riktlinjer och utbildningsprogram i nära samverkan med Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

11. ESCAPE-NET

ESCAPE-NET (The European Sudden Cardiac Arrest network towards Prevention, Education, New Effective Treatment) är ett stort Europeiskt forsknings-konsortium som har som mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp. ESCAPE-NET har skapat en infrastruktur och har samlat stora europeiska hjärtstopps-kohorter med nödvändig information, inklusive DNA-prover som samlats in under återupplivning. Dessa internationella kohorter (där Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet är svensk part) är redan världsledande med avseende på storlek och datakvalitet. ESCAPE-NETs ambition att höja dessa kohorter synergistiskt genom att lägga till nya data om nya potentiella riskfaktorer, som hittills inte varit uppskattade i hjärtstoppsforskning, särskilt socioekonomiska och psykosociala stressfaktorer. Dessa nya data kommer att erhållas av ESCAPE-NET-partners som är specialiserade på koppling av studiekohorter till regionala och nationella register som innehåller dessa nya faktorer. En omfattande integrationsstrategi för dessa gemensamt exceptionellt stora och kompletta datamängder utgör en nyskapande tes inom hjärtstopps forskning. Mattias Ringh och Martin Jonsson är medlemmar i ESCAPE-NET styrgrupp. 

12. Drunkning: Ett nationellt kunskaps- och registercentrum

Huvudprövare: Andreas Claesson och Jacob Hollenberg

Enligt WHO omkommer ca 400,000 personer i världen årligen i drunkningsolyckor och i Sverige drunknar ca 200 personer samt ytterligare minst 200 skadas allvarligt. I samband med drunkning är tiden under ytan avgörande för utgången och redan efter 10 minuters submersion är chansen att överleva utan svåra hjärnskador liten.

Livräddning drunkning
Foto: Andreas Claesson

I Sverige saknas idag ett kunskapscentrum med ansvar för vetenskaplig utvärdering och utveckling av nya metoder för att öka överlevnaden vid detta tillstånd. Drunkning sammanföres diagnostiskt inte sällan med hjärtstopp. Hjärtstoppscentrums styrgruppsmedlem Andreas Claesson är en av de få disputerade inom ämnet, Claesson är en världsauktoritet inom området. Offentlig statistik från ansvarig myndighet (MSB) baseras generellt på medieuppgifter och det saknas djupare kunskaper om incidens, orsaker med förslag på åtgärder för prevention och behandling för att minska problematiken i samhället över tid. En större registerstudie kommer att publiceras tidigt 2021 vilken beskriver döda och skadade över 15 års tid som en grund för kommande studier och bildande av ett kunskapscentrum.

Det övergripande syftet med detta kunskapscentrum som är planerat att drivas i nära samverkan med Svenska livräddningssällskapet och MSB är:

  1. Upparbeta en nationell databas utgående från socialstyrelsen och MSB. Denna databas kommer framgent att tjäna som kunskapsbas för framtida rapporter och forskningsstudier.
  2. Att utveckla ett integrerat identifieringssystem för användning vid drunkning. Detta instrument skall användas av räddningstjänst, badvakter, simhallspersonal osv. Systemet består bl.a. av en drönare och AI-teknik med ambitionen att utveckla och kliniskt pröva en algoritm som implementerat i en drönare och helt automatiserat kan lokalisera en drunknad person i ett tidigare skede än idag.

Forskningsstöd

Jacob Hollenberg
Jacob Hollenberg tilldelas Prins Daniels forskningsanslag 2019 Foto: Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden

Region Stockholm

Laerdal foundation

Eurostars / Vinnova

Artiklar

Survival in Out-of-Hospital Cardiac Arrest After Standard Cardiopulmonary Resuscitation or Chest Compressions Only Before Arrival of Emergency Medical Services: Nationwide Study During Three Guideline Periods.
Riva G, Ringh M, Jonsson M, Svensson L, Herlitz J, Claesson A, Djärv T, Nordberg P, Forsberg S, Rubertsson S, Nord A, Rosenqvist M, Hollenberg J
Circulation 2019 Apr;():

Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction.
Hofmann R, James SK, Jernberg T, Lindahl B, Erlinge D, Witt N, Arefalk G, Frick M, Alfredsson J, Nilsson L, Ravn-Fischer A, Omerovic E, Kellerth T, Sparv D, Ekelund U, Linder R, Ekström M, Lauermann J, Haaga U, Pernow J, Östlund O, Herlitz J, Svensson L,
N Engl J Med 2017 09;377(13):1240-1249

Early cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest.
Hasselqvist-Ax I, Riva G, Herlitz J, Rosenqvist M, Hollenberg J, Nordberg P, Ringh M, Jonsson M, Axelsson C, Lindqvist J, Karlsson T, Svensson L
N Engl J Med 2015 Jun;372(24):2307-15

Mobile-phone dispatch of laypersons for CPR in out-of-hospital cardiac arrest.
Ringh M, Rosenqvist M, Hollenberg J, Jonsson M, Fredman D, Nordberg P, Järnbert-Pettersson H, Hasselqvist-Ax I, Riva G, Svensson L
N Engl J Med 2015 Jun;372(24):2316-25

Effect of Trans-Nasal Evaporative Intra-arrest Cooling on Functional Neurologic Outcome in Out-of-Hospital Cardiac Arrest: The PRINCESS Randomized Clinical Trial.
Nordberg P, Taccone FS, Truhlar A, Forsberg S, Hollenberg J, Jonsson M, Cuny J, Goldstein P, Vermeersch N, Higuet A, Jiménes FC, Ortiz FR, Williams J, Desruelles D, Creteur J, Dillenbeck E, Busche C, Busch HJ, Ringh M, Konrad D, Peterson J, Vincent JL, Svensson L
JAMA 2019 05;321(17):1677-1685

Survival after out-of-hospital cardiac arrest is associated with area-level socioeconomic status.
Jonsson M, Härkönen J, Ljungman P, Rawshani A, Nordberg P, Svensson L, Herlitz J, Hollenberg J
Heart 2019 04;105(8):632-638

Increased survival from out-of-hospital cardiac arrest when off duty medically educated personnel perform CPR compared with laymen.
Nord A, Svensson L, Karlsson T, Claesson A, Herlitz J, Nilsson L
Resuscitation 2017 11;120():88-94

Direct or subacute coronary angiography in out-of-hospital cardiac arrest (DISCO)-An initial pilot-study of a randomized clinical trial.
Elfwén L, Lagedal R, Nordberg P, James S, Oldgren J, Böhm F, Lundgren P, Rylander C, van der Linden J, Hollenberg J, Erlinge D, Cronberg T, Jensen U, Friberg H, Lilja G, Larsson IM, Wallin E, Rubertsson S, Svensson L
Resuscitation 2019 06;139():253-261

Time to intra-arrest therapeutic hypothermia in out-of-hospital cardiac arrest patients and its association with neurologic outcome: a propensity matched sub-analysis of the PRINCESS trial.
Awad A, Taccone FS, Jonsson M, Forsberg S, Hollenberg J, Truhlar A, Ringh M, Abella BS, Becker LB, Vincent JL, Svensson L, Nordberg P
Intensive Care Med 2020 Jul;46(7):1361-1370

Time to Delivery of an Automated External Defibrillator Using a Drone for Simulated Out-of-Hospital Cardiac Arrests vs Emergency Medical Services.
Claesson A, Bäckman A, Ringh M, Svensson L, Nordberg P, Djärv T, Hollenberg J
JAMA 2017 06;317(22):2332-2334

Media

2020

Drönare ska hjälpa till vid hjärtstopp – larmas via SOS Alarm, SVT Nyheter  200515

Drönare med hjärtstartare på Al Jazeera´s News Hour 200603:

2019

Prinsens rekordanslag till forskare kring hjärtstopp, Läkartidningen 42/2019.

2018
Larm till fler räddar liv, Dagens Medicin om SAMS-studien 180105.