Centrum för hjärtstoppsforskning – Jacob Hollenbergs forskargrupp

Vi har i ett doktorandprojekt och i New England Journal of Medicine (juni 2015) publicerat randomiserade data från SMS-livräddarprojektet som visar att andelen som får HLR ökar med 30% med hjälp av vår förenklade SMS utlarmning. Detta har lett till två avhandlingar inom ämnet (Ringh 2016, Berglund 2020). Metoden är nu införd i majoriteten av Sveriges regioner samt hela Danmark. Detta är ett samverkansprojekt med Köpenhamns universitet och Sahlgrenska akademin. Mattias Ringh är tillsammans med Jacob Hollenberg huvudansvarig för projektet.

Studien är multiinternationell och är gjord i Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike och Stockholm. Pilot-data har publicerats i Circulation. Huvud data är presenterat på late-breaking session på Hot Line American Heart 2019 med samtidig publikation i JAMA. Data visar fördelar såväl överlevnad som neurologisk bevarad funktion i de fall där kylning tidigt kan påbörjas och då patienterna har kammarflimmer.

Per Nordberg har försvarat sin avhandling inom detta område och driver nu fortsättningsstudier. Ett arbete har påbörjats för att kunna starta en fortsättningsstudie, randomiserad kontrollerad europeisk multicenterstudie, med preliminär studiestart hösten 2022. Projektet har 2 doktorander registrerade: Akil Awad och Malin Albert.

7. Akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp (DISCO)

Huvudprövare: Ludvig Elfvén
Forskningsfråga: Kan akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp förbättra överlevnaden”

Det är i dag oklart när kranskärlsröntgen (angiografi/PCI) skall göras på de patienter som återfått bärande cirkulation och ej har s.k. STEMI-förändringar på EKG efter hjärtstopp. Studien som är pågående belyser om akut kranskärlsintervention (inom 2 timmar) efter lyckad HLR kan påverka överlevnaden positivt i jämförelse med standardbehandling. Pilot-delen är avklarad och påvisar hög säkerhet och genomförbarhet. Två doktorander (Elfvén 2020 och Lagerdal 2020) har försvarat avhandlingar med konceptet som modell. Huvudstudien pågår. Detta är ett samverkansprojekt med Uppsala universitet och ett flertal andra sjukhus i Sverige. Ludvig Elfvén driver sin post-doc på aktuellt projekt.

8. Behandling med en modifierad hjärt- och lungmaskin (ECMO) vid hjärtstopp

Huvudprövare: Jacob Hollenberg
Doktorand: Lis Abazi
Forskningsfråga: Kan behandling med hjärt-lungmaskin förbättra överlevnaden vid hjärtstopp refraktära till A-HLR?

ECMO är en förenklat en hjärt- och lungmaskin som syrsätter blodet utanför kroppen under en begränsad period. Metoden har förts fram som ett livsuppehållande behandlingsalternativ vid akuta tillstånd såsom svår respiratorisk insufficiens, hjärtstopp och kardiogen chock. Våra data antyder att ca 50 patienter <65 år årligen dör årligen i refraktära kammarflimmer i SLL. Det övergripande målet med projektet är att i en prospektiv studie påvisa överlevnadsvinster. En pilotfas har inletts KV1 2020 med säkerhet och genomförbarhet som utgångspunkt. Projektet är ett komplicerat logistiskt och är ett större samarbetsprojekt mellan larmcentralen, ett flertal ambulansorganisationer, Södersjukhuset, Karolinska Solna och Karolinska Institutet samt övriga sjukhus i Region Stockholm. Ännu finns inga resultat. Jacob Hollenberg är initiativtagare till projektet och huvudprövare.

9. Ny ”läkemedelscocktail” vid hjärtstopp på sjukhus

Huvudprövare: Sune Forsberg och Mattias Ringh
Doktorander: Malin Albert, Elin Lindqvist
Forskningsfråga: Kan Adrenalin med tillägg av Vasopressin och Kortison förbättra överlevnaden vid hjärtstopp jämfört med bara Adrenalin?

Vid hjärtstopp där läkemedel behöver ges används endast adrenalin. Att ge även detta läkemedel har ifrågasatts men Adrenalin kvarstår i aktuella riktlinjer. Läkemedlen Vasopressin och Kortison har i mindre studier visats påverka överlevnaden vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Fler och större studier behövs för att säkrare kunna besvara frågan om överlevnaden kan ökas. Inga allvarliga risker är kända vid behandling med dessa läkemedel. Inom ramen för vår planerade randomiserade läkemedelsstudie slumpas behandlingen till standardbehandlingen med enbart Adrenalin eller Adrenalin med tillägg av Vasopressin och Kortison. Patienter i studien får alltså minst samma behandling som idag. Övrig vård kommer inte att påverkas under vårdtiden. Studien planeras att genomföras vid 20 av landets sjukhus. Arbetet inledes under 2021 med en pilotfas där Södersjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Norrtälje deltar. Studien är ytterst komplicerad att genomföra ur ett patientsamtyckes förfarande. Tre doktorander finns registrerade för att driva studien. Sune Forsberg och Mattias Ringh är huvudansvariga.
 

10. Drunkning: Ett nationellt kunskaps- och registercentrum

Huvudprövare: Andreas Claesson och Jacob HollenbergEnligt WHO omkommer ca 400,000 personer i världen årligen i drunkningsolyckor och i Sverige drunknar ca 200 personer samt ytterligare minst 200 skadas allvarligt. I samband med drunkning är tiden under ytan avgörande för utgången och redan efter 10 minuters submersion är chansen att överleva utan svåra hjärnskador liten.

I Sverige saknas idag ett kunskapscentrum med ansvar för vetenskaplig utvärdering och utveckling av nya metoder för att öka överlevnaden vid detta tillstånd. Drunkning sammanföres diagnostiskt inte sällan med hjärtstopp. Hjärtstoppscentrums styrgruppsmedlem Andreas Claesson är en av de få disputerade inom ämnet, Claesson är en världsauktoritet inom området. Offentlig statistik från ansvarig myndighet (MSB) baseras generellt på medieuppgifter och det saknas djupare kunskaper om incidens, orsaker med förslag på åtgärder för prevention och behandling för att minska problematiken i samhället över tid. En större registerstudie är publicerad tidigt 2021 vilken beskriver döda och skadade över 15 års tid och är en grund för kommande studier och bildande av ett kunskapscentrum. FN antog en resolution den 29 april 2021 om att alla medlemsländer skall ha ett nationellt centrum för drunkningsprevention samt en handlingsplan för att förebygga drunkning, Sverige saknar idag båda dessa komponenter. Det övergripande syftet med detta kunskapscentrum som är planerat att drivas i nära samverkan med Svenska livräddningssällskapet och MSB är:

1. Hjärtstoppscentrum avser att upparbeta en forskningslinje med mål om ett nationellt centrum med central databas utgående från samverkan med rättsmedicinalverket, socialstyrelsen och MSB. Denna databas kan framgent tjäna som kunskapsbas för framtida forskning och årsrapporter med målet att minska antalet som omkommer och skadas vid drunkning i Sverige.
    
2. Vi avser likväl att utveckla ett identifieringssystem för användning de första minuterna vid drunkning. Detta instrument kan användas av räddningstjänst, badvakter, simhallspersonal med flera. Systemet består bl.a. av en drönare och AI-teknik med ambitionen att utveckla och kliniskt pröva en algoritm som implementerat i en drönare och helt automatiserat kan lokalisera en drunknad person i ett tidigare skede än idag.

11. In case of an emergency – vad gör vi om du får ett hjärtstopp på sjukhus? Ej HLR-beslut på sjukhus

Huvudprövare: Therese Djärv, Gabriel Riva, Eva Piscator, Kasper Glerup Lauridsen
Doktorand: Hritul Karim
Forskningsfråga: Kan prediktionsmodeller främja patienten delaktighet i diskussioner om ”Ej HLR”-beslut? 

Endast 5-10% av alla som dör på sjukhus får hjärt-lungräddning därför att många patienter som ligger på sjukhus har ett etiskt beslut om att HLR inte skall startas vid ett hjärtstopp. Ett ”Ej HLR” beslut skall fattas om HLR inte är till gagn för patienten, om HLR är utsiktslös eller om patienten inte önskar HLR. Beslutet måste baseras på medicinsk grund och skall föregås av samråd med patient och legitimerad yrkeskollega. Tyvärr finns det idag inga vetenskapligt belagda modeller att använda för det medicinska underlaget och samråd sker i mindre än hälften av fallen. Projektet syftar till att ta fram ett vetenskapligt underlag som kan diskuteras med patienter och implementeras i klinisk praxis för att öka chansen att besluten följer patientens egna mål med sin vård och dennes värderingar.

12. Vad beror hjärtstopp på sjukhus på?

Huvudprövare: Therese Djärv och Gabriel Riva
Doktorand: Samuel Bruchfeld
Forskningsfråga: Vad orsaker hjärtstopp på sjukhus och vad kan förutsäga behov av direkta undersökningar/behandlingar ?

Majoriteten av hjärtstopp på sjukhus är bevittnade och uppkopplade på EKGövervak, trots detta vet man idag väldigt lite varför dessa patienter drabbas av hjärtstopp. Om man visste detta skulle man kunna förebygga några hjärtstopp och troligen även ge en mer riktad akut behandling under hjärtstoppet.

13. Prediktorer för hjärtstopp på sjukhus

Huvudprövare: Therese Djärv, Tomas Kahan, Johan Englund, Araz Rawshani
Doktorand: Anna Thoren
Forskningsfråga: Vilka vitalparametrar eller åtgärder predikterar hjärtstopp och överlevnad på sjukhus?

Hjärtstopp på sjukhus föregås i majoriteten av fallen av påverkade vitalparametrar såsom sänkt blodtryck eller ökad andningsfrekvens, majoriteten ligger även uppkopplade på EKGövervak och många bedöms av Mobila IntensivvårdsGruppen (MIG) innan sitt hjärtstopp. Trots detta sker alltås hjärtstopp, idag vet vi inte hur vi skulle kunna använda dessa parametrar bättre för att ringa in gruppen som får hjärtstopp och som går att undvika genom att de identifieras tidigare nog bra.

14. Cancerpatienter som får prehospital hjärtstopp

Huvudprövare: Therese Djärv, Martin Jonsson, Elham Hedayati, Christel Hedman
Doktorand: Hanna Hägglund
Forskningsfråga: Vilka faktorer hos cancerpatienter förutspår hjärtstopp och överlevnad ?

Cancer och att leva länge med en cancerdiagnos är allt vanligare i dagens samhälle. Cancer kräver ofta en avancerads behandling som kan ge biverkningar på hjärtat. Idag är det okänt hur samband mellan cancerdiagnos och hjärtstopp och dess överlevnad ser ut, likaså vilka cancerpatienter eller behandlingar som kommer med en större risk.

15. Traumatiska hjärtstopp

Huvudprövare: Malin Jonsson Fagerlund, Therese Djärv, Magnus Hedberg
Doktorand: Daniel Ohlen
Forskningsfråga: Vilka faktorer och behandlingar påverkar överlevnad vid traumatiskt hjärtstopp ?

Hjärtstopp hos en patient med föregående trauma har under många åt setts som förutsättningslöst att överleva, men under det senaste decenniet har fler och fler studier visat att överlevnad inte bara är möjlig utan beror av aktiva åtgärder. Projektet avser att studera dessa åtgärder i detalj.

16. Tromboembolism och hjärtstopp hos kvinnor

Huvudprövare: Maria Bruzelius, Therese Djärv och Susanne Larsson
Doktorand: Emma Bendz
Forskningsfråga: Hur ser samband mellan tromboembolism och hjärtstopp ut hos fertila kvinnor?

Tromboembolism såsom proppar i lunga eller benets kärl förekommer hos unga kvinnor och vissa läkemedel ökar dess risk. Vissa studier har även antytt att detta kan förklara varför unga kvinnor drabbas av hjärtstopp. Projektet syftar till kartlägga samband mellan tromboemolism, läkemedel och hjärtstopp i nationella heltäckande register.

17. Guidelinesarbetet, internationellt och nationellt 2020–2025

Hjärtstoppscentrum som kunskapsbas har medverkat i framtagande av såväl nationella som internationella riktlinjer inom fältet hjärtstopp och första hjälpen. Såväl Jacob Hollenberg, Anette Nord som Andreas Claesson och Mattias Ringh, Per Nordberg och Therese Djärv har medverkat i det internationella arbetet. Andreas Claesson har tillsammans med Jacob Hollenberg och Anette Nord ett övergripande ansvar för utvecklingsarbetet av nationella riktlinjer och utbildningsprogram i nära samverkan med Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

18. Dubbel-defibrillering av ambulans vid kammarflimmer (DoubelD-Trial) 

Huvudprövare: Gabriel Riva och Akil Awad
Doktorand: Emma Blick Nordkvist

En ny metod, att använda två hjärtstartare och dubbelsekventiell defibrillering (DSD) har visat lovande resultat i en nyligen publicerad kanadensisk studie.  Där testades DSD efter 3 misslyckade standarddefibrilleringar. Metoden är dock ännu inte rekommenderad som rutinbehandling.  

Syftet med detta projekt är att undersöka om tidig dubbeldefibrillering (dvs innan 3 misslyckade standarddefibrilleringar) vid hjärtstopp utanför sjukhus med kammarflimmer kan öka överlevnaden jämfört med standarddefibrillering. Som ett första steg planeras en pilotstudie med syfte att utvärdera genomförbarhet och säkerhet med tidig DSD.

Pilotstudien genomförs av centrum för hjärtstoppsforskning, Karolinska Institutet, i samarbete med ambulanssjukvården i Alingsås, Lerum, Kungälv, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Region Halland. 

För mer information om studien och kontaktuppgifter, var god se studiens hemsida

Samverkan

Hjärtstoppscentrum är ett väl förankrat nationellt och internationellt forskarnätverk med bland andra professor Sten Rubertsson, hjärtstopp och professor Stefan James, kardiologi, Uppsala och professor Johan Herlitz, Göteborg. Vidare finns ett starkt forskningssamarbete med professor Kramer Johansen och Theresa Olafsvengen, Norge, professor Freddy Lippert och Fredrik Folke, Danmark, professor Fabio Takone, Belgien och professor Koster, Nederländerna. Samtliga dessa grupper ingår i något eller flera av ovan beskrivna planerade projekt.

Hjärtstoppscentrum har även ett väl etablerat nätverk med andra organisationer och myndigheter såsom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Skolverket, Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård (FLISA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Räddningstjänsten och Polismyndigheten. Akut kardiologi via bland annat SWEDEHEART, strokevård, akutmottagningar samt inom förvaltning, företag, universitet och myndigheter. Svenska HLR-registret samt Svenska HLR-rådet avseende implementering av forskningsresultat samt utveckling av nya riktlinjer och utbildningsprogram i HLR. Svenska livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Målsättningen med dessa nätverk är att genomföra prehospitala såväl som hospitala studier, samt att inhämta och lyssna in behov från verksamheterna och implementera resultat i samhället.

Internationella nätverk

COSTA

Detta nätverk är en sammanslutning av ledande forskare på området hjärtstoppsbehandling. Syftet är att samla en kohort av forskningsdata för att belysa och besvara ett antal kliniska frågor. Förutom detta är syftet även att utbyta erfarenheter och forskningsidéer samt bidra till klinisk implementation och kvalitetsgranskning i och mellan ingående regioner. Deltagande regioner är Oslo, Köpenhamn, Amsterdam och Stockholm. Nätverket har flertalet årliga fysiska träffar samt månatliga telefonkonferenser. Ett flertal studier har publicerats inom samarbetet. Akademiska lärosäten som ingår i nätverket är : AMC bij de Universiteit van Amsterdam. Region Hovedstaden, EMS Copenhagen. Oslo University Hospital, Division of Emergencies and Critical Care.

The European Sudden Cardiac Arrest network towards Prevention, Education, New Effective Treatment (ESCAPE-NET)

ESCAPE-NET är ett stort Europeisk forskningskonsortium som har som mål att öka överlevnaden efter hjärtstopp. ESCAPE-NET har skapat en infrastruktur och har samlat stora europeiska hjärtstopps-kohorter med nödvändig information, inklusive DNA-prover som samlats in under återupplivning. Dessa internationella kohorter, där Hjärtstoppscentrum är svensk part, är redan världsledande med avseende på storlek och datakvalitet. ESCAPE-NETs ambition att höja dessa kohorter synergistiskt genom att lägga till nya data om nya potentiella riskfaktorer, som hittills inte varit uppskattade i hjärtstoppsforskning, särskilt socioekonomiska och psykosociala stressfaktorer. Dessa nya data kommer att erhållas av ESCAPE-NET-partners som är specialiserade på koppling av studiekohorter till regionala och nationella register som innehåller dessa nya faktorer. En omfattande integrationsstrategi för dessa gemensamt exceptionellt stora och kompletta datamängder utgör en nyskapande tes inom hjärtstopps forskning. Mattias Ringh och Martin Jonsson är medlemmar i ESCAPE-NET styrgrupp. 

PRINCESS – Tidig hypotermibehandling

Nätverk genom PRINCESS-studien där Per Nordberg var huvudprövare med 11 deltagande studieorter från 7 länder (Belgien, Tyskland, Tjeckien, Frankrike, Spanien, England, Sverige). Flera samarbeten kvarstår med dessa nationella huvudprövare i form av substudier som ingår i ett flertal avhandlingar samt ett fortsatt planerat samarbete i en fortsättningsstudie inom området tidigt insatt hypotermibehandling vid hjärtstopp.

Framförallt finns ett väl utvecklat forskningssamarbete med Erasme universitetssjukhus i Bryssel sedan drygt 10 år med forskargruppen kring Professor Fabio Silvio Taccone och Professor Jean-Louise Vincent vilket har resulterat i 7-8 gemensamma publikationer.

Under 2019 initierades ett samarbete med professor Benjamin Abella, University of Pennsylvania och professor Lance Becker, University Hospital Northwell Health Manhasset NY, bägge två världsledande forskare inom området hypotermi vid hjärtstopp. Samarbete kring ett antal studier har påbörjats varav en har publicerats.  

Forskningsstöd