Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset

Jordnötsallergi är en av de vanligaste matallergierna hos barn och verkar öka världen över. Oron över att få en allergisk reaktion av luftburen jordnöt skapar mycket stress hos en jordnötsallergiker.

På Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset har man under flera år utfört luftburna jordnötsprovokationer med syfte av att fastställa om barn/ungdomar med jordnötsallergi reagerar på jordnötter i luften. Resultatet av provokationerna har sammanställts av barnläkare Sofia Lovén Björkman och medförfattare. Ingen av totalt 84 barn/ungdomar som genomgick luftburna jordnötsprovokationer fick måttliga eller svåra allergiska symtom. Två barn reagerade med klåda i ögonen och oberoende av allergiantikroppsnivån. Vidare genomfördes en experimentell studie med avsikt att studera om luftburna jordnötsproteiner kunde detekteras i luften. Resultatet visade att endast mycket små mängder jordnötsproteiner kunde upptäckas i luften och även om proteinerna visade sig vara biologiskt aktiva, tror vi att det är osannolikt att de utlöser måttliga eller svåra allergiska reaktioner. Om den högsta uppmätta mängden som samlades in på avståndet noll cm från jordnötterna skulle spridas ut i glob med radien på 2 m skulle koncentrationen vara 15 ng/m³.

Denna nya kunskap är viktig då lugnande information, angående risken för allergiska reaktioner på jordnötter i luften, kan ges. Artikeln är publicerad i tidskriften Clinical and Experimental Allergy.

Akut hjärtinfarkt är bland de vanligaste och allvarligaste akuta tillståndet inom sjukvården. I DETO2X studien inkluderades 6629 patienter med stark misstanke om typisk hjärtinfarkt, alltså blodproppsbildning i hjärtats kranskärl. I en ny analys från studien undersöker vår forskare Robin Hofmann, överläkare och kardiolog på Södersjukhuset och medförfattare skillnader mellan patienter där typisk hjärtinfarkt bekräftades under vårdtiden jämfört med individer som fick en annan diagnos vid utskrivningen. Man kunde visa att prognosen avseende död och nya kardiovaskulära händelser var sämre för hjärtinfarktpatienter inom det första året efter inläggningen, men därefter blev prognosen sämre för patienter med andra orsaker till första vårdtiden. De sistnämnda patienterna var äldre, oftare kvinnor, hade oftare hjärtkärlsjukdom sedan tidigare och ett mer diffust insjuknande. Idag saknas ett lika strukturerat omhändertagande avseende diagnos och behandling för dessa patienter och framtida studie inriktad specifik på denna grupp krävs för att förbättra långtidsprognosen.