Wengström group

Gruppen studerar människors risk för ohälsa både ur ett preventionsperspektiv och vid sjukdom eller skada. I detta ingår att undersöka förhållningssätt till olika transitioner längs kontinuumet ohälsa-hälsa, där bland annat betydelse av kunskap, delat beslutsfattande och egenvårdsförmåga studeras.

Forskningsfokus

Gruppen studerar människors risk för ohälsa både ur ett preventionsperspektiv och vid sjukdom eller skada. I detta ingår att undersöka förhållningssätt till olika transitioner längs kontinuumet ohälsa-hälsa, där bland annat betydelse av kunskap, delat beslutsfattande och egenvårdsförmåga studeras.

Forskningsfrågorna styr metodvalen och vi använder främst självrapporterade data insamlade via intervjuer, fokusgruppsdiskussioner och enkäter. Forskargruppen arbetar metodmässigt med teorier och modeller förinstrumentutveckling, personcentrerad vård, fysisk aktivitet, hälsolitteracitet, livskvalitet, och symtom. Interventionsstudierna bedrivs utifrån ramverket med MRCs modell för komplexa interventioner.

Aktuella projekt

OptiTrain

Huvudsyftet med denna randomiserade kontrollerade studie är att, hos kvinnor med bröstcancer under pågående behandling med cytostatika, jämföra effekten av olika träningsprogram innehållande styrketräning och/eller uthållighetsträning vad gäller fysisk kapacitet. Vi vill också jämföra effekten av ovanstående träningsprogram för att undersöka om det påverkar det fysiskt och/eller psykiska välbefinnandet hos dessa kvinnor. I en mindre grupp deltagare kommer vi även att undersöka hur biverkningsprofilerna ser ut för den antihormonella behandlingen. Utvärderingen sker dels genom att deltagarna får besvara frågeformulär men även genom blodprover samt muskelbiopsier på ett mindre antal av deltagarna. Femårsuppföljningen kommer att starta från och med maj 2018 och ska även undersöka kognitiva funktioner som kan bli påverkade av bröstcancerbehandlingen.

CogniTrain

Detta projekt är dels en delstudie inom OptiTrain-projektet, v.g. se ovan, och dels en fristående studie: ”Fastställande av psykometriska egenskaper av den svenska versionen av ett web-baserat självadministrerat kognitivt test; Amsterdam Cognition Scan, samt jämförelse av kognitiv funktion mellan kvinnor i befolkningen och kvinnor behandlade för bröstcancer”.

Tidigare forskning har visat att personer som behandlats för bröstcancer kan få viss påverkan på minne, koncentrationsförmåga och andra kognitiva funktioner. I CogniTrain-projektet undersöks sådana kognitiva funktioner hos kvinnor som tidigare behandlats för bröstcancer. Minne och andra kognitiva funktioner testas med hjälp av ett web-baserat test, vilket innebär att det görs hemifrån på dator. En grupp slumpvis utvalda kvinnor ur befolkningen gör samma test, dels för att få referensvärden på den svenska versionen av testet, dels för att kontrollera den svenska versionens mätegenskaper. I projektet studeras även inflammationsfaktorer i blod, vilket undersöks med blodprover från kvinnor med och utan tidigare cancer. 

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera kognitiva funktioner hos kvinnor som behandlats för bröstcancer samt att undersöka mätegenskaper hos den svenska versionen av det web-baserade testet. Projektet syftar även till att kartlägga inflammationsfaktorer i blod hos kvinnor med och utan cancer.

Screening of Swedish Colons (SCREESCO) – Upplevelser från deltagare och icke-deltagare

Syftet med screening för kolorektalcancer är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt och botbart skede, innan kliniska symtom, för att på så sätt minska dödligheten i sjukdomen. Detta forskningsprojekt består av ett nationellt randomiserat och kontrollerat screeningprogram för kolorektalcancer, där flera olika utfall studeras. Medlemmar hur Hexi studerar specifikt upplevelser av deltagande och icke-deltagande i screeningprogrammet samt hur personer resonerar kring sitt beslut. Data har samlats in med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, intervjuer och onlineenkäter. Aspekter som undersöks är hur beslutet om deltagande/icke-deltagande fattas och i vilken utsträckning kunskap, värderingar och att involvera omgivningen spelar in. Oro/ångest samt hälsolitteracitet studeras också.

PerCent

Sjuksköterskor inom allogen stamcellstransplantationsvård har en unik möjlighet att genom en personcentrerad vård möta och stödja patienterna både vid och efter transplantationen. Focus i detta projekt är att begränsa känslan av osäkerhet hos personen och öka personens tillit till den egna förmågan efter svår sjukdom. Huvudsyftet är att utforska hur en sjuksköterskeintervention utifrån Mitchell et al. (1998) och Radwin (2002) - Refined Quality Health Outcomes Model kan stödja sjuksköterskor att stärka patientens säkerhet och egenvårdsförmåga efter allogen stamcellstransplantation. Vår hypotes är att genom ett personcentrerat förhållningssätt och systematiskt arbete enligt modellen och med stöd av PROM kan sjuksköterskorna stärka patienten över hela vårdperioden. Detta förhållningsätt kan underlätta transitionen mellan det existentiellt hot som sjukdomen innebär till en nyorientering mot en ny syn på hälsa. I projektet kommer både kvalitativa och kvantitativa metoder att används som intervjuer, patienters självrapporterade symtom med hjälp av enkäter, samt sjuksköterskans arbetssätt, för att teoretiskt skapa en interventionsmodell som kommer att testas och utvärderas. Projektet i sin helhet kommer att skapa kunskap om vad som påverkar och reducerar nivåerna av osäkerhet kring sjukdom och hälsa hos patienten vilket kan öka möjligheterna till egenvård, samt hur detta påverkar återinläggningar samt orsaker till kontakter med vården efter allogen stamcellstransplantation.

Work after Allogenic stemcelltransplantation (WaA)

Allogen stamcellstransplantation är en krävande behandling som utförs i botande syfte vid mycket svårbehandlad hematologisk sjukdom så som t.ex. leukemi. Behandlingen som kan ge många och svåra livslånga biverkningar påverkar bl.a. möjligheterna att kunna arbeta efter behandlingen.

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att få kunskap om sjukskrivningslängd och återgång i arbete bland personer som genomgått allogen stamcellstransplantation, samt att identifiera faktorer som påverkar sjukskrivningslängd och återgång i arbete. Projektet består av en slutförd tvärsnittstudie och en pågående prospektiv singel center studie där kvantitativa och kvalitativa data samlas in under fem år.

Projektet kommer att skapa kunskap om dessa personers livs- och arbetssituation samt hur de bättre ska kunna stödjas i rehabiliteringsfasen.

Hold on - Stöd för närstående vid allogen stamcellstransplantation

Närstående till patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation får liksom patienten en förändrad livssituation både under och efter själva transplantationen och detta påverkar närståendes egen hälsa och deras förmåga att stödja patienten.

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att få kunskap om behov av stöd hos närstående till patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation samt att utveckla och utvärdera en individuell strukturerad stödintervention inför starten av transplantationen. Projektet består av en beskrivande prospektiv longitudinell kohort studie för att kartlägga närståendes upplevelser och behov samt en kvasi-experimentell multicenter studie för att utvärdera den utvecklade interventionen för närstående.

Forskargruppens ledare

Yvonne Wengström

Professor/sjuksköterska
Wengström
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Gruppmedlemmar

Malin Backman

Anknuten till Undervisning/handledning
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Katherine Bolam

Postdoktor
Wengström
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Linda Eriksson

Doktorand
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Kaisa Fritzell

Anknuten till Undervisning/handledning
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Anna Jervaeus

Lektor, biträdande
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Carina Lundh Hagelin

Anknuten till Forskning
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Sara Mijwel

Postdoktor
Wengström
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Helene Rundqvist

Forskare
Gustafsson
H5 Department of Laboratory Medicine

Ann-Christin Von Vogelsang

Adjunkt, adjungerad
Neuro
K8 Department of Clinical Neuroscience

Johanna Wangmar

Doktorand
Wengström
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Maria Wiklander

Lektor, biträdande
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Jeanette Winterling

Anknuten till Forskning
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society