Vår forskning
Forskningsfrågorna styr metodvalen och vi använder främst självrapporterade data insamlade via intervjuer, fokusgruppsdiskussioner och enkäter. Forskargruppen arbetar metodmässigt med teorier och modeller förinstrumentutveckling, personcentrerad vård, fysisk aktivitet, hälsolitteracitet, livskvalitet, och symtom. Interventionsstudierna bedrivs utifrån ramverket med MRCs modell för komplexa interventioner.
Aktuella projekt
PRISM - En psykosocial intervention för tonåringar och unga vuxna med cancer
Det här forskningsprojektet syftar till att ta fram ett standardiserad psykosocialt stödprogram för tonåringar och unga vuxna (16-30år) som nyligen fått cancer. Stödprogrammet som kallas PRISM som står för Promoting Resilience in Stress Management. Det är utvecklat och testat i USA och nu har vi tillsammans med unga cancererfarna från Ung Cancer anpassat det till vår svenska kontext samt till att genomföras helt digitalt. Programmet syftar till att stärka en persons resurser genom att öka stresshantering, anpassa personens målsättningar, arbeta med att hantera eventuella negativa tankar och skapa mening. Interventionen genomförs individuellt med en professionell behandlare, så som kurator eller psykoterapeut. Vi pilottestar nu den svenska versionen av PRISM och vill därefter även kunna testa den i en randomiserad studie för att se om den också ger den effekt som det är tänkt. Tanken är att om den svenska versionen av PRISM fungerar ska den kunna implementeras på andra sjukhus i Sverige.
OptiTrain
Huvudsyftet med denna randomiserade kontrollerade studie är att, hos kvinnor med bröstcancer under pågående behandling med cytostatika, jämföra effekten av olika träningsprogram innehållande styrketräning och/eller uthållighetsträning vad gäller fysisk kapacitet. Vi vill också jämföra effekten av ovanstående träningsprogram för att undersöka om det påverkar det fysiskt och/eller psykiska välbefinnandet hos dessa kvinnor. I en mindre grupp deltagare kommer vi även att undersöka hur biverkningsprofilerna ser ut för den antihormonella behandlingen. Utvärderingen sker dels genom att deltagarna får besvara frågeformulär men även genom blodprover samt muskelbiopsier på ett mindre antal av deltagarna. Femårsuppföljningen kommer att starta från och med maj 2018 och ska även undersöka kognitiva funktioner som kan bli påverkade av bröstcancerbehandlingen.
CogniTrain
Detta projekt är dels en delstudie inom OptiTrain-projektet, v.g. se ovan, och dels en fristående studie: ”Fastställande av psykometriska egenskaper av den svenska versionen av ett web-baserat självadministrerat kognitivt test; Amsterdam Cognition Scan, samt jämförelse av kognitiv funktion mellan kvinnor i befolkningen och kvinnor behandlade för bröstcancer”.
Tidigare forskning har visat att personer som behandlats för bröstcancer kan få viss påverkan på minne, koncentrationsförmåga och andra kognitiva funktioner. I CogniTrain-projektet undersöks sådana kognitiva funktioner hos kvinnor som tidigare behandlats för bröstcancer. Minne och andra kognitiva funktioner testas med hjälp av ett web-baserat test, vilket innebär att det görs hemifrån på dator. En grupp slumpvis utvalda personer ur befolkningen gör samma test, dels för att få referensvärden på den svenska versionen av testet, dels för att kontrollera den svenska versionens mätegenskaper. I projektet studeras även inflammationsfaktorer i blod, vilket undersöks med blodprover från kvinnor med och utan tidigare cancer.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera kognitiva funktioner hos kvinnor som behandlats för bröstcancer samt att undersöka mätegenskaper hos den svenska versionen av det web-baserade testet. Projektet syftar även till att kartlägga inflammationsfaktorer i blod hos kvinnor med och utan cancer.
Screening of Swedish Colons (SCREESCO) – Upplevelser från deltagare och icke-deltagare
Syftet med screening för kolorektalcancer är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt och botbart skede, innan kliniska symtom, för att på så sätt minska dödligheten i sjukdomen. Detta forskningsprojekt består av ett nationellt randomiserat och kontrollerat screeningprogram för kolorektalcancer, där flera olika utfall studeras. Medlemmar hur Hexi studerar specifikt upplevelser av deltagande och icke-deltagande i screeningprogrammet samt hur personer resonerar kring sitt beslut. Data har samlats in med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, intervjuer och onlineenkäter. Aspekter som undersöks är hur beslutet om deltagande/icke-deltagande fattas och i vilken utsträckning kunskap, värderingar och att involvera omgivningen spelar in. Oro/ångest samt hälsolitteracitet studeras också.
aCent – en modell för personcentrerad vård och stöd
Vid en så kallad allogen stamcellstransplantation får en patient nya stamceller från en donator. Målet är att bota blodcancer, men det är en krävande behandling med oviss utgången och en lång process. Patienten behöver isolera sig under flera månader för att undvika infektioner och drabbas ofta av komplikationer efter behandlingen. För att patienten, och även närstående, ska må så bra som möjligt under hela transplantationsprocessen, är det viktigt att vård och stöd ges utifrån vad de personligen behöver. Syftet med forskningsprojektet aCent är därför att utveckla och implementera en modell för personcentrerade vård, samt att utvärdera hur modellen påverkar patienters och närståendes livskvalitet vid allogen stamcellstransplantation.
Modellen bygger på studier som redan gjorts i forskningsprojekten PerCent och Hold on. Studierna i PerCent visade att patienter upplevde en förbättrad dialog med sjuksköterskor när de använde ett särskilt framtaget samtalsunderlag som utgångspunkt för samtal, patienterna tyckte även att de fick en bättre struktur på sina symtom och känslor. Liknande resultat har även visats för närstående i forskningsprojektet Hold on. I modellen ingår därför att systematiskt använda samtalsunderlag som utgångspunkt för samtal mellan mellan patient och sjuksköterska för att fånga upp patientens och närståendes behov av stöd och patienters hälsa. Modellen utvecklas i samverkan med vårdpersonal, patienter och närstående i olika workshops. Utifrån det som framkommer utformas sjuksköterskeledda personcentrerade stödinterventioner. Som en del av modellen kommer alla sjuksköterskor på de enheter som inkluderas gå en individuell webbutbildning och delta i gemensamma workshops om modellen. Modellen kommer först att testas i mindre skala i en Fesability studie där man testar modellen kliniskt på två stamcellstransplantationscentra i Sverige - Stockholm och Lund. I nästa steg kommer aCent modellen testas i en nationell kvasiexperimentell, där aCent införs på två centra och patienter samt närstående från de andra fyra centra i landet kommer vara kontrollgrupp.
Visar studien att modellen förbättrar livskvaliteten hos patienter och närstående, är förhoppningen att den kan användas vid samtliga kliniker som genomför stamcellstransplantationer i Sverige.
Projektet är ett samarbete mellan Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Lunds Universitet, Linné universitet, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet, med medel från Blodcancerfonden och Sjöbergsstiftelsen.
Work after Allogenic stemcelltransplantation (WaA)
Allogen stamcellstransplantation är en krävande behandling som utförs i botande syfte vid mycket svårbehandlad hematologisk sjukdom så som t.ex. leukemi. Behandlingen som kan ge många och svåra livslånga biverkningar påverkar bl.a. möjligheterna att kunna arbeta efter behandlingen.
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att få kunskap om sjukskrivningslängd och återgång i arbete bland personer som genomgått allogen stamcellstransplantation, samt att identifiera faktorer som påverkar sjukskrivningslängd och återgång i arbete. Projektet består av en slutförd tvärsnittstudie och en pågående prospektiv singel center studie där kvantitativa och kvalitativa data samlas in under fem år.
Projektet kommer att skapa kunskap om dessa personers livs- och arbetssituation samt hur de bättre ska kunna stödjas i rehabiliteringsfasen.