Anestesi och intensivvård – Rebecka Rubenson Wahlin och Anna Schandls forskargrupp

Forskargruppen fokuserar på att genom kliniska studier förbättra vård, behandling och utfall för patienter i samband med operation och intensivvård. Flertalet projekt baseras på kliniskt relevanta forskningsfrågor som omfattar utveckling av nya behandlingsformer, utvärdering av nuvarande terapier, och identifiering av kort- och långtidsproblem efter kritisk sjukdom och/eller operation.

En del av:

Vår forskning

Det övergripande målet med forskningen är att genom kliniska studier förbättra vård, behandling och utfall för patienter i samband med operation och intensivvård. Flertalet projekt baseras på kliniskt relevanta forskningsfrågor som omfattar utveckling av nya behandlingsformer, utvärdering av nuvarande terapier, och identifiering av kort- och långtidsproblem efter kritisk sjukdom och/eller operation. Vår grupp har flera pågående projekt som utvärderar vätskebehandling och koagulationspåverkan hos svårt sjuka patienter, behandling av perioperativ hypotoni och tidig identifiering av patienter med hög risk för nedsatt funktion efter intensivvård. 

Som en integrerad del av FoU-verksamheten finns den kliniska forskningsenheten. Vid enheten finns två forskningssjuksköterskor med hög kompetens och erfarenhet inom patientnära klinisk forskning, studiemonitorering samt komplex datainsamling och biobanking. Enheten har ett välstrukturerat system för studieövervakning och uppföljning.

Mer information om vår forskargrupp finns på den engelska sidan.

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Utvalda publikationer

Restriction of Intravenous Fluid in ICU Patients with Septic Shock.
Meyhoff TS, Hjortrup PB, Cronhjort M, Joelsson-Alm E, et al. 
N Engl J Med 2022 Jun;386(26):2459-2470

Effect of 12 mg vs 6 mg of Dexamethasone on the Number of Days Alive Without Life Support in Adults With COVID-19 and Severe Hypoxemia: The COVID STEROID 2 Randomized Trial.
Munch MW, Wahlin RR, Cronhjort M, Hollenberg J, et al.
JAMA 2021 Nov;326(18):1807-1817

Long-term outcomes of dexamethasone 12 mg versus 6 mg in patients with COVID-19 and severe hypoxaemia.
Granholm A, Kjær MN, Cronhjort M, Wahlin RR, et al.
Intensive Care Med 2022 May;48(5):580-589

Development of an ICU discharge instrument predicting psychological morbidity: a multinational study.
Milton A, Schandl A, Soliman IW, et al.
Intensive Care Med 2018 Dec;44(12):2038-2047

Intensive care nurses' lived experience of altruism and sacrifices during the Covid-19 pandemic: A phenomenological study.
Slettmyr A, Arman M, Andermo S, Schandl A, et al.
J Adv Nurs 2023 Jan;79(1):244-253

Glycemic Control and Risk of Sepsis and Subsequent Mortality in Type 2 Diabetes.
Balintescu A, Lind M, Franko MA, Oldner A, Cronhjort M, et al.
Diabetes Care 2022 Jan;45(1):127-133

Stabilizing life: A grounded theory of surviving critical illness.
Vogel G, Joelsson-Alm E, Forinder U, Svensen C, Sandgren A
Intensive Crit Care Nurs 2021 Dec;67():103096

An observational study of intermediate- or high-dose thromboprophylaxis for critically ill COVID-19 patients.
Jonmarker S, Litorell J, Dahlberg M, Stackelberg O, Everhov ÅH, Söderberg M, Rubenson-Wahlin R, Günther M, Mårtensson J, Hollenberg J, Joelsson-Alm E, Cronhjort M
Acta Anaesthesiol Scand 2022 Mar;66(3):365-374

Family members' experiences of COVID-19 visiting restrictions in the intensive care unit-A qualitative study.
Forsberg T, Isaksson M, Schelin C, Lyngå P, Schandl A
J Clin Nurs 2023 Jan;():

Dosing of thromboprophylaxis and mortality in critically ill COVID-19 patients.
Jonmarker S, Hollenberg J, Dahlberg M, Stackelberg O, Litorell J, Everhov ÅH, Järnbert-Pettersson H, Söderberg M, Grip J, Schandl A, Günther M, Cronhjort M
Crit Care 2020 Nov;24(1):6534(1):653

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Profile image

Eva Joelsson-Alm

Universitetssjuksköterska | Docent

Forskningsprojekt

Sammanfattning av några av de mest centrala forsknings- och utvecklingsprojekten i vår forskargrupp

Ansvarig forskare: Anna Schandl
Doktorand: Karin Berggren
Forskningsfråga: På vilket sätt förändrades patientsäkerheten under COVID-19 pandemin? 

Pandemin innebar extrema påfrestningar på hälso- och sjukvården, särskilt inom intensivvården. Tidigare forskning har visat att ökad arbetsbelastning, brist på skyddsutrustning och omorganisering av vården kan påverka patientsäkerheten negativt. 

Forskningsprojektet utgår från att patientsäkerhet inte enbart är ett systemansvar, utan också påverkas av individers förmåga att anpassa sig i krissituationer. Genom att undersöka hur vårdpersonal upplevde och hanterade säkerhetsrisker i realtid under pandemin, vill vi identifiera strukturella svagheter och styrkor i systemet. 

Forskningsprojektet är av multicenterdesign där förändringar i arbetsvillkor, nödvändiga anpassningar och säkerhetsrisker i omorganisation undersöks via intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal. 

Ansvarig forskare: Anna Schandl
Doktorand: Fredric Sjöberg
Forskningsfråga: Hur påverkas hälso- och sjukvårdspersonal av att arbeta i miljöer där hot och våld förekommer?  

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar på en intensivvårdsavdelning löper en ökad risk att utsättas för hot och våld, särskilt från patienter som är förvirrade, aggressiva eller påverkade av medicinska tillstånd. Det finns ett behov av att skapa en tryggare arbetsmiljö, särskilt i ljuset av ökade krav och pressade resurser inom vården. 

Forskningsprojektet har en kvalitativ studiedesign där intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar på intensivvårdsavdelningar i Sverige genomförs. 

Ansvarig forskare: Anna Schandl
Doktorand: Malin Appel
Forskningsfråga: Hur påverkar användningen av regional anestesi vid handkirurgi patientens upplevelse, återhämtning och utfall jämfört med andra anestesimetoder? 

Regional anestesi, särskilt plexus brachialis blockad, är en vanlig metod vid handkirurgi och har visat sig minska postoperativa komplikationer jämfört med generell anestesi. Patienters upplevelser av att vara vakna under operation varierar, så som oro, kontroll och delaktighet. Forskningsprojektet syftar till att utvärdera regional anestesi som metod vid handkirurgi för att förbättra säkerheten, effektiviteten och patientupplevelsen.  

Projektet omfattar hela vårdkedjan – från preoperativ bedömning till postoperativ rehabilitering. Data samlas in från kliniska journaler och patientenkäter vilket möjliggör en bred analys av så väl objektiva som subjektiva resultat. 

Ansvariga forskare: Anna Schandl och Anna Milton (Karolinska Universitetssjukhuset)
Forskningsfråga: Hur kan återhämtning efter intensivvård förbättras så att patienter kan återgår till dagliga aktiviteter och arbetsliv snabbare? 

Mer än hälften av kritiskt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning drabbas av fysiska, psykiska och kognitiva problem som fördröjer återhämtningen. Nationella och internationella riktlinjer rekommenderar att dessa patienter följs upp efter utskrivning men evidens för effekten av uppföljning är begränsad. Det är idag oklart vilka patienter som har störst nytta av uppföljningen samt hur insatserna bör utformas för att vara mest effektiva. 

Studien PREPICS syftar till att tidigt identifiera patienter i risk för nedsatt återhämtning och involverar ca 800 tidigare intensivvårdspatienter som följts upp under ett år efter utskrivning från IVA. Målet är att utveckla och validera screeninginstrument för användning vid utskrivning från IVA med syfte att predicera fysiska och psykiska problem i efterförloppet. 

Ansvarig forskare: Rebecka Rubenson Wahlin
Doktorand: Li Yang 
Projekt: Prediction models for hemorrhage and chronic symptoms following mild traumatic brain injury

Projektet syftar till att utveckla en modell som förutspår risken för att utveckla hjärnblödning och kirurgisk åtgärdskrävande hjärnblödning efter traumatisk skallskada samt att kartlägga patienter med mild traumatisk hjärnskada och deras vård- och sjukskrivningsbehov och riskfaktorer som predisponerar för långvariga symptom. 

Projektet sker i samarbete med Eric Thelins forskargrupp på institutionen för klinisk neurovetenskap.

Ansvarig forskare: Rebecka Rubenson Wahlin
Doktorand: Ebba Hillstedt
Projekt: Identifying patients with accelerated biological aging by assessing DNA-methylation as a biomarker for frailty in elderly patients

Genom att jämföra DNA-packning med komplikationer och förändrade medicinska situationer hos äldre människor syftar projektet till att jämföra nivåer av DNA-packning till skörhet och biologisk ålder. Genom förbättring av dessa bedömningar kan speciellt sköra patienter lättare identifieras för att underlätta individualisering och optimering av den vård som ges till äldre patienter.

Ansvarig forskare: Mattias Günther
Projekt: Prediktion av koagulerat hos patienter med sepsis och trauma genom signalanalys av ROTEM

Forskningsfråga: Hur kan avancerad analys av tromboelastometri (ROTEM) förbättra tidig upptäckt och riskstratifiering av koagulopati vid sepsis och trauma?

Sepsis och trauma är två av de vanligaste orsakerna till kritisk sjukdom och död, där rubbningar i blodets levringsförmåga (disseminerad intravaskulär koagulopati, DIC, respektive traumainducerad koagulopati, TIC) spelar en avgörande roll för patientutfall. Projektet undersöker om nya analysmetoder av ROTEM-data, baserade på principal component analysis (PCA), kan möjliggöra tidigare och mer träffsäker identifiering av patienter med hög risk för DIC/TIC.

Studien består av en retrospektiv del med analys av koagulationsdata från över 5 000 patienter, samt en prospektiv observationsstudie där blodprover och ROTEM analyseras dagligen under den akuta vårdtiden. Dessutom sparas material i biobank för vidare analys av koagulationsmarkörer, inklusive mikropartiklar.

Målet är att utveckla algoritmer som kan implementeras i framtida kliniska interventionsstudier och på sikt minska dödligheten i sepsis och trauma genom tidigare diagnostik och riktad behandling.

Ansvarig forskare: Gisela Vogel

Projekt: Ungdomars livskvalitet, upplevelser och unika behov vid en vårdnadshavares kritiska sjukdom.

Det övergripande målet med projektet är att förbättra familjens förutsättningar för återhämtning efter intensivvård. Det specifika syftet med studierna är att beskriva och förklara ungdomars subjektiva upplevelser av hälsorelaterade livskvalitet, stress och unika behov när en vårdnadshavare insjuknar i svår kritisk sjukdom och har vårdats på en intensivvårdsavdelning. 

Projektet sker i samarbete med professor Åsa Engström, Luleå tekniska universitet.

Nyckelord:
Anestesi Intensivvårdsavdelningar Livshotande sjukdom Perioperativt omhändertagande Resultatmått efter intensivvård Visa alla
Innehållsgranskare:
Anna Schandl
2025-11-13