Fysisk aktivitet och idrottsmedicin med fokus på prevention – Hagströmer forskargrupp

Vår forskning har fokus på fysisk aktivitet, träning och idrottsmedicin.

Gruppbild på medlemmar i Maria Hagströmers forskargrupp.

Forskningsfokus

Vi forskar om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa, både i befolkningen i stort och för personer med funktionsnedsättning eller sjukdomar. Vår forskning handlar dels om att kartlägga hur det ser ut idag, dels om metoder för att främja fysisk aktivitet. Vi använder rörelsemätare för att få objektiva mått på den fysiska aktivitet och koppla dessa till hälsoutfall. Vi gör också försök med nya metoder för rehabilitering. En del i detta är att utnyttja ny teknik, till exempel i form av mobilappar, för att stödja patienten. Ett annat fokus är förebyggande av idrottsskador hos unga idrottare och hur hormoner påverkar fysisk prestation hos kvinnliga idrottare.

Vår forskning kombinerar epidemiologi, metodutveckling och interventionsforskning. Vi använder både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Läs mer om våra forskningsprojekt under fliken ”Projekt”.

Video: Vill förstå och använda fysisk aktivitet för hälsa

Samarbetspartners

Vi har pågående forskningssamarbeten på lokal (KI), nationell och internationell nivå. På internationell nivå är vi till exempel del av ett accelerometerkonsortium och har erfarenhet att arbeta inom EU-projekt. Se publikationer som exempel på detta.

Publikationer

Utvalda publikationer

Finansiering

Forskningsbidrag

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Andra personer med koppling till gruppen

  • Drake, af Hagelsrum Klara
  • Rossen, Jenny

Besöksadress

Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Alfred Nobels Alle, 23,, STOCKHOLM, 14183, Sweden; Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, 23100, Huddinge, 141 83, Sweden

Projekt

Mer detaljerad information om våra projekt finns på den engelska sidan.

CanMoRe (2016-2025)

I CanMoRe-projektet (Cancer Mobilisation and Rehabilitation) utvärderar vi om mobilisering med hjälp av innovativa metoder och en ny metod för fysisk rehabilitering i primärvården kan leda till minskad återinläggning på grund av minskade antal komplikationer bland personer som genomgått bukkirurgi på grund av urinblåsecancer. Studien har visat positiva resultat avseende ökad fysisk aktivitet och förbättrad livskvalitet. Under 2025 pågår ett implementeringsprojekt finansierat av Cancerfonden.

PreXRALC-projektet (2025-2029)

I PreXRALC-projektet (Prehabilitation eXercise before RAdical Laparoscopic Cystectomy) utvärderar vi om en ny metod med fysisk träning hos fysioterapeut under tre månaders behandling med cytostatika före bukkirurgi, medför minskat antal postoperativa komplikationer och förbättrad hälsorelaterad livskvalitet, för patienter med urinblåsecancer.

Optimist (2024-2027)

I OPTIMIST-projektet (OPtimal TIme-use coMpositions for Sleep and acTivity) utforskar vi hur livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av icke-smittsamma sjukdomar. Vi studerar även sociodemografiska, socioekonomiska och genetiska faktorers påverkan i stora populationskohorter med målsättningen att utveckla primära och sekundära preventionsstrategier. 

ActiGen (2025-2026)

I ActiGen genomförs en studie om sambandet mellan gener (GWAS) och objektivt mätt fysisk aktivitet och stillasittande beteende över flera kohorter. Projektet leds av Oxford University och involverar forskare från flera länder världen över. Genom att samla data från olika kohorter med varierande bakgrund syftar studien till att förbättra förståelsen av den genetiska arkitekturen för fysisk aktivitet och dess gemensamma genetiska vägar med sjukdom.

ABC-studien

ABC-studien (Attitude, Behavior and Change) är ett forskningsprojekt om hälsovanor på befolkningsnivå. Data är insamlade med enkät och rörelsemätare samt kopplade till registerdata över sjuklighet och dödlighet.

Hälsostudien (2024-2026)

Individer med låg socioekonomisk status har en högre risk för dålig hälsa och sjukdom jämfört med en population med hög socioekonomisk status. I Hälsotudien undersöker vi hur en digital hälsotjänst som syftar till att främja hälsosamma livsstilsbeteenden fungerar i populationer med låg socioekonomisk status. Deltagarna använder den digitala tjänsten i 12 veckor, med bedömningar före och efter interventionen av fysisk aktivitet, kost och välbefinnande. Varje deltagare intervjuas också två gånger för att utvärdera tjänstens genomförbarhet och hur den stödjer antagandet av hälsosamma livsstilsbeteenden.

Kvinnliga könshormoners inverkan på fysisk aktivitet, träning och prestation

Inverkan av den hormonella variationen under menstruationscykeln på fysisk träning och prestation är endast delvis förstådd. Vår forskargrupp har genomfört studier relaterade till menstruationscykeln under de senaste 20 åren. Vi har studerat fysisk prestation i olika faser av menstruationscykeln, med och utan inverkan av hormonella preventivmedel. Vi har även studerat menstruationsrelaterade symptom såsom mensvärk och premenstruella symtom och hur kvinnor upplever att symptomen påverkar träning och prestation. Vi var även den första gruppen som karakteriserade variationen i gen- och proteinuttrycksnivåer av kvinnliga hormonreceptorer i skelettmuskel under menstruationscykeln. 

Hälsofrämjande och förebyggande forskning om levnadsvanor

Vår forskargrupp ansvarar för eller är involverad i flera hälsofrämjande och förebyggande forskningsprojekt om levnadsvanor. Några exempel:

Stark efter bukkirurgi

Patienter som genomgår kirurgi för cancer i buken är behov av rehabilitering. Vi har tagit fram en modell för fysisk rehabilitering i primärvården. Med vår modell kan rehabiliteringen starta tidigt efter utskrivning från sjukhuset, redan då patienten fortfarande har restriktioner att förhålla sig till efter operationen.

En fysioterapeut som instruerar en patient som tränar.
Stark efter bukkirurgi - en modell för fysisk rehabilitering i primärvården. Foto: Malin Nygren-Bonnier.

Den vanligaste behandlingen för solida cancertumörer i buken är kirurgi. Vid utskrivning från sjukhus efter operationen är patienterna ofta trötta, med försämrad kondition och muskelstyrka. Förutom operationssår kan patienterna också fått stomi som de ska lära sig hantera. Operationssåren medför en viss tids restriktioner för tunga lyft och i vissa fall vissa typer av träning. Vad för restriktioner patienten har och hur länge är olika beroende på operation och sjukhus.

Det finns inga nationella riktlinjer för fysisk rehabilitering efter utskrivning från sjukhus. Studier som utvärderar träning efter bukkirurgi saknas nästan helt. Vi har i en serie studier utvärderat effekten av och processen runt fysisk rehabilitering i form av fysisk träning i primärvården efter nedre bukkirurgi på grund av cancer. Resultaten visar att träning hos fysioterapeut i primärvården ökar fysisk aktivitet i vardagen, ökar hälsorelaterad livskvalitet och minskar cancerrelaterad trötthet jämfört med en kontrollgrupp.

Vi har som del av Cancerfondens implementeringsprogram 2024-2025 tagit fram en modell för tidig rehabilitering i primärvården. Modellen innebär att en remiss skickas vid utskrivning från sjukhuset till fysioterapeut i primärvård, så nära som möjligt där patienten bor. Information till fysioterapeuten och ett rekommenderat träningsprogram finns att tillgå i patientens journal. Patienten får också information om att remiss skickas, information om restriktioner samt ett hemträningsprogram att påbörja innan rehabiliteringen i primärvården påbörjas, vilket bör ske så snart som möjligt.

Materialet är fritt att använda och behöver du en originalfil för att lägga in logotype från din region eller sjukhus är du välkommen att höra av dig till oss. 

Kontakt

Profile image

Maria Hagströmer

Professor/Fysioterapeut
Profile image

Andrea Porserud

Postdoktorala Studier

Referenser

The CanMoRe trial - evaluating the effects of an exercise intervention after robotic-assisted radical cystectomy for urinary bladder cancer: the study protocol of a randomised controlled trial.
Porserud A, Karlsson P, Rydwik E, Aly M, Henningsohn L, Nygren-Bonnier M, Hagströmer M
BMC Cancer 2020 Aug;20(1):805

The feasibility of an exercise intervention after robotic-assisted radical cystectomy for urinary bladder cancer, prior to the CanMoRe trial.
Porserud A, Karlsson P, Nygren-Bonnier M, Aly M, Hagströmer M
Pilot Feasibility Stud 2024 Jan;10(1):12

Effects of an exercise intervention in primary care after robot-assisted radical cystectomy for urinary bladder cancer: a randomised controlled trial.
Porserud A, Karlsson P, Aly M, Rydwik E, Torikka S, Henningsohn L, Nygren-Bonnier M, Hagströmer M
BMC Cancer 2024 Jul;24(1):891

Patients´ experiences of an exercise intervention in primary care following robot-assisted radical cystectomy due to bladder cancer: a qualitative study.
Karlsson P, Nygren-Bonnier M, Torikka S, Porserud A, Henningsohn L, Olsson CB, Rydwik E, Hagströmer M
BMC Cancer 2024 Oct;24(1):1306

Exercise in primary care after robot-assisted radical cystectomy for urinary bladder cancer - effects on postoperative complications: a secondary analysis of a randomised controlled trial.
Porserud A, Aly M, Steinertz H, Rydwik E, Hagströmer M
Scand J Urol 2024 Dec;59():193-199

Nyckelord:
Beteende Cancer och onkologi Epidemiologi Epidemiologi Folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin Fysioterapi Idrottsmedicin Idrottsvetenskap och fitness Motionsterapi Primärprevention Sekundärprevention Träning Visa alla
Innehållsgranskare:
Kathrin Dellblad
2025-09-17