Mare Löhmus Sundström

Frågeställning: Det finns starka belägg för samband mellan höga utomhustemperaturer och ökad sjuklighet i befolkningen, men lite är känt om sambandet mellan höga inomhustemperaturer och deras påverkan på hälsan. För närvarande saknas evidensbaserade, hälsorelaterade rekommendationer för ett övre gränsvärde för inomhustemperatur. Avsaknaden av ett sådant gränsvärde gör det svårt att fastställa regelverk som bidrar till att nybyggda bostäder kan erbjuda ett lämpligt inomhusklimat under framtida varma somrar. När frekvensen av värmeböljor ökar är det viktigt att förstå vilka bostadstyper som är särskilt värmekänsliga och varför. Detta samarbetsprogram mellan sex svenska universitet syftar till att etablera ett evidensbaserat övre gränsvärde för inomhustemperatur relaterat till välbefinnande

identifiera de byggnads- och omgivningsfaktorer, hos bostäder, som starkast bidrar till hälsofarliga inomhusförhållanden under värmeböljor

utveckla en modell för att förutsäga inomhustemperatur utifrån utomhusförhållanden och bostadstyp, samt utveckla en metod för att visualisera byggnaders värmesårbarhet på interaktiva kartor på områdesnivå. Data och metod: Vi planerar att samla in data över inomhustemperatur, självrapporterad information om psykisk och fysisk hälsa, samt bostadsspecifika egenskaper från 4000 vuxna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå under sommarmånaderna 2024–2027. Data samlas in med hjälp av underhållsfria temperaturloggrar, ett automatiserat system för textmeddelanden och elektroniska frågeformulär. Dessutom kommer fysiologiska hälsodata samlas in från 400 äldre i Stockholms län med hjälp av Actiheart-5, energi-, hjärtfrekvens- och sömnmätare. Samband mellan inomhustemperatur och hälsoutfall kommer att undersökas med hjälp av modeller för multipel regression. En modell för att förutsäga inomhustemperaturer baserat på utomhusförhållanden och bostadstyp kommer att utvecklas baserat på insamlade data. Relevans och nyttiggörande: Bostadspolitikens hållbarhet är bland annat beroende av att alla socioekonomiska grupper i samhället har tillgång till en hälsosam inomhusmiljö. Kunskapen om faktorer som bidrar till att vissa bostäder lättare blir överhettade än andra är viktig för att kunna mildra värmeböljornas skadliga hälsopåverkan. Detta program har som mål att bygga upp kunskap om hälsoeffekter av inomhustemperaturer i bostadsmiljö, och på detta sätt bidra till rekommendationer, regelverk och förebyggande åtgärder för att undvika ohälsosamma inomhusmiljöer i framtiden. Genomförande: Datainsamlingen planeras pågå i fyra år, varefter modellutveckling och dataanalys genomförs. Regelbundna möten med forskargrupper och intressenter kommer att hållas. Programkostnaderna inkluderar löner för en forskningsassistent och statistiker, kostnader för teknisk utrustning, samt postkostnader för distribution av temperaturloggrar.