Charlotta Eriksson

Frågeställning Urbana stadsmiljöer utmanar individens möjligheter att upprätthålla en god hälsa genom livet. I Sverige riskerar nuvarande trender i bostads- och närmiljön att ytterligare öka befintliga skillnader i hälsa. Den snabba urbaniseringen och förtätningen av Stockholms län gör Stockholm till en optimal plats att studera hälsoeffekter kopplat till stadsmiljön, exempelvis i relation till luftkvalitet, transportbuller, urban grönska, klimatförändringar och trångboddhet. I det föreliggande programmet ämnar vi utvärdera och utveckla strategier för att bygga en hållbar stad som främjar en god och jämlik folkhälsa bland invånare i urbaniserade områden. Data och metoder Programmet kommer att använda ett flertal olika datamaterial och metoder. För att kartlägga miljörisker i Stockholms län kommer ett nytt GIS-baserat verktyg riktat mot regionala intressenter att tas fram. En ny kohort, baserad på den Nationella Miljöhälsoenkäten 2023 i Stockholms län, kommer att ligga till grund för analyser av samband mellan miljö- och hälsa samt skattningar av sjukdomsbördan. Vidare kommer effekterna av trångboddhet på barns utveckling, utbildning och hälsa att undersökas i en rikstäckande kohortstudie och i en interventionsstudie. I en litteraturöversikt kommer vi att sammanfatta kunskapen om olika miljöinsatser som underlag och vägledning för regionala aktörer vid implementering av åtgärder. Relevans och utnyttiggörande Jämlikhetskommissionen listade 7 nyckelområden i livet som avgör ojämlikheter i hälsa. Bland dessa har det tilltänkta programmet fokus på Boende och närmiljö men är också av relevans för aspekter av Det tidig livets villkor, Levnadsvanor och Kontroll, inflytande och delaktighet. Genom programmet kommer vi att etablera en stark forskningsinfrastruktur i syfte att följa upp och analysera den byggda miljöns inverkan på folkhälsan och främja en jämlik miljöhälsa. Detta ligger i linje med flera andra aktuella initiativ och styrdokument i Sverige, till exempel Miljömålsrådets initiativ ”Hälsa som drivkraft för miljömålen och hållbar utveckling”. Genomförande Programmet kommer att genomföras vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, och bygger på sex olika arbetsgrupper, var och en med sina specifika mål, aktiviteter och leveranser. Forskarna inom programmet representerar ett flertal olika discipliner, från miljömedicin, folkhälsa och epidemiologi till GIS, omvårdnad och mångkulturell psykiatri, och kommer att arbeta i nära samarbete inom de olika arbetsgrupperna. För att säkerställa en god dialog med slutanvändarna av vår forskning kommer vi att arrangera och medverka i en rad aktiviteter under programmets gång, t.ex. via referensgrupper, seminarier, workshops, regionala nätverk och andra tillämpade aktiviteter.

Frågeställning: Det finns starka belägg för samband mellan höga utomhustemperaturer och ökad sjuklighet i befolkningen, men lite är känt om sambandet mellan höga inomhustemperaturer och deras påverkan på hälsan. För närvarande saknas evidensbaserade, hälsorelaterade rekommendationer för ett övre gränsvärde för inomhustemperatur. Avsaknaden av ett sådant gränsvärde gör det svårt att fastställa regelverk som bidrar till att nybyggda bostäder kan erbjuda ett lämpligt inomhusklimat under framtida varma somrar. När frekvensen av värmeböljor ökar är det viktigt att förstå vilka bostadstyper som är särskilt värmekänsliga och varför. Detta samarbetsprogram mellan sex svenska universitet syftar till att etablera ett evidensbaserat övre gränsvärde för inomhustemperatur relaterat till välbefinnande

identifiera de byggnads- och omgivningsfaktorer, hos bostäder, som starkast bidrar till hälsofarliga inomhusförhållanden under värmeböljor

utveckla en modell för att förutsäga inomhustemperatur utifrån utomhusförhållanden och bostadstyp, samt utveckla en metod för att visualisera byggnaders värmesårbarhet på interaktiva kartor på områdesnivå. Data och metod: Vi planerar att samla in data över inomhustemperatur, självrapporterad information om psykisk och fysisk hälsa, samt bostadsspecifika egenskaper från 4000 vuxna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå under sommarmånaderna 2024–2027. Data samlas in med hjälp av underhållsfria temperaturloggrar, ett automatiserat system för textmeddelanden och elektroniska frågeformulär. Dessutom kommer fysiologiska hälsodata samlas in från 400 äldre i Stockholms län med hjälp av Actiheart-5, energi-, hjärtfrekvens- och sömnmätare. Samband mellan inomhustemperatur och hälsoutfall kommer att undersökas med hjälp av modeller för multipel regression. En modell för att förutsäga inomhustemperaturer baserat på utomhusförhållanden och bostadstyp kommer att utvecklas baserat på insamlade data. Relevans och nyttiggörande: Bostadspolitikens hållbarhet är bland annat beroende av att alla socioekonomiska grupper i samhället har tillgång till en hälsosam inomhusmiljö. Kunskapen om faktorer som bidrar till att vissa bostäder lättare blir överhettade än andra är viktig för att kunna mildra värmeböljornas skadliga hälsopåverkan. Detta program har som mål att bygga upp kunskap om hälsoeffekter av inomhustemperaturer i bostadsmiljö, och på detta sätt bidra till rekommendationer, regelverk och förebyggande åtgärder för att undvika ohälsosamma inomhusmiljöer i framtiden. Genomförande: Datainsamlingen planeras pågå i fyra år, varefter modellutveckling och dataanalys genomförs. Regelbundna möten med forskargrupper och intressenter kommer att hållas. Programkostnaderna inkluderar löner för en forskningsassistent och statistiker, kostnader för teknisk utrustning, samt postkostnader för distribution av temperaturloggrar.