Petter Ljungman

Petter Ljungman

Senior Forskare | Docent
E-postadress: petter.ljungman@ki.se
Telefon: +46852487232
Besöksadress: Nobels väg 13, 17177 Stockholm
Postadress: C6 Institutet för miljömedicin, C6 Miljömedicinsk epidemiologi Ljungman, 171 77 Stockholm

Om mig

  • Jag är kardiolog och miljöepidemiolog. Jag växte upp i USA, Kenya, Indien, Chile, Italien och Sverige, erfarenheter som har bidragit till mitt intresse för global miljöhälsa. På KI är jag docent och forskargruppsledare vid Enheten för miljöepidemiologi, Institutet för miljömedicin och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, inom området extremväder, klimat och hälsoeffekter. Dessutom är jag överläkare i kardiologi på Danderyds sjukhus.

    Jag har studerat de kardiovaskulära effekterna av exponering för luftföroreningar i såväl nationella som europeiska samarbeten sedan 2004. Jag avslutade en 2-årig postdoc vid Harvard Medical School, där jag undersökte vaskulära effekter av luftföroreningar i Framingham Heart Study. 

    Mina nuvarande forskningsintressen kretsar kring kardiovaskulära effekter av miljöexponering, inklusive luftföroreningar, omgivningsbuller samt omgivande temperatur. Nyligen utökade jag min forskning om luftföroreningar till att också inkludera låg- och medelinkomstländer som upplever extrema nivåer av luftföroreningar och snabb stadsutveckling. Tillsammans med kollegor vid Harvard och vid Public Health Foundation of India leder jag ett storskalig projekt för att mer omfattande bedöma PM2.5-nivåer över hela Indien och för att tillsammans med indiska hälsoforskare för att genomföra hälsoassociationsstudier för en rad olika outcomes. Jag tror att en viktig framtida inriktning inom forskningen är att undersöka möjligheterna att förebygga icke-smittsamma sjukdomar genom att skapa hälsosamma stadsmiljöer och omsätta forskning till policy.

    CV:

    2016: 2+2 års anställning som biträdande professor inom det strategiska forskningsområdet (SFO) Epidemiologi
    2015: FORTE bidrag till junior forskare
    2012: 36-månaders COFAS Marie Curie Research Program-stipendium för postdoktoral forskning vid Harvard Medical School och Karolinska Institutet
    2012-2014: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) postdoc- och forskaranslag
    2012: Anslag från Hjärt-Lungfonden
    2019: Docent i epidemiologi
    2017: Biträdande lektor i epidemiologi
    2012-2014: Post doc Cardiovascular Epidemiology Research Unit, avdelningen för kardiologi, Beth Israel Deaconess Medical Center, Harvard Medical School, Boston, MA, USA
    2012: Specialist i kardiologi
    2010: Specialist i internmedicin
    2009: Doktorsexamen Karolinska Institutet på avhandlingen "Cardiovascular effects of short-term exposure to air pollution"
    1999: Läkarlegitimation
    1996: Läkarexamen Uppsala universitet

Forskningsbeskrivning

  • Pågående projekt:


    AIRFIB och DANTE: Om luftföroreningar och förmaksflimmer. Vi undersöker sambanden mellan kortvarig exponering för luftföroreningar i förhållande till bördan och uppkomsten av paroxysmalt förmaksflimmer med hjälp av handhållna EKG-apparater samt implanterade pacemakers och defibrillatorer. Finansierat av FORTE.

    SCAC: Om källor till partikulära luftföroreningar, kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjukdom. Med hjälp av detaljerade spridningsmodeller i Stockholm, Göteborg och Umeå undersöker vi vilka lokala utsläppskällor för partiklar som kan vara mest ansvariga för effekterna på dödlighet och förekomst av ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Finansieras av Naturvårdsverket.

    ELAPSE: Om exponering för luftföroreningar på låg nivå och dödlighet och sjuklighet i Europa, Vi deltar i en europeisk multicenterstudie som leds av University of Utrecht. Studien använder hybridmodeller för luftföroreningar för att studera samband mellan dödlighet, hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och cancer i det låga exponeringsområdet, samt utforska hur relevant nuvarande standarder för luftföroreningar är. Finansieras av Horisont 2020.

    CHAIR-India: Om luftföroreningar, temperatur och hälsa i Indien: I detta internationella samarbete mellan Karolinska Institutet, Harvard T H Chan School of Public Health och Public Health Foundation of India, som även inkluderar forskare från Brown University, Boston University och Ben Gurion University of the Negev, Israel, skapar vi en omfattande utvärderingsmodell genom att tillämpa maskininlärningsalgoritmer för att uppskatta dagliga nivåer av luftföroreningar med fina partiklar (PM2.5) och omgivningstemperatur för varje kvadratkilometer i Indien sedan 2008. Genom att koppla historiska uppskattningar av luftföroreningar till befintliga hälsostudier kan vi sedan karakterisera sambanden mellan luftföroreningar och temperatur och olikasjukdomar som hjärt- och lungsjukdomar, demens, graviditet och förlossningsresultat. Finansierat genom Formas och donationer från Carl Bennet.

    MiljöSCAPIS: Om vägtrafikbuller, luftföroreningar och kardiometaboliska utfall i den svenska hjärt-lungbildsstudien (SCAPIS). Spridningsmodeller för luftföroreningar och bullermodeller kommer att användas för att förstå hur miljöexponeringar kan påverka risken för åderförkalkning och metabolisk sjukdom som karakteriseras av avancerade datortomografiundersökningar hos 30 000 individer från 6 svenska städer. Finansieras genom FORTE.


    Tidigare projekt jag varit involverad i har bland annat handlat om luftföroreningar och ventrikulära arytmier hos ICD-patienter, hjärtstilleståndspatienter, vaskulär funktion i Framingham Heart-studien och biomarkörer för inflammation hos överlevare av hjärtinfarkt. Vi har också studerat sambandet mellan omgivningstemperatur och risken för hjärtstillestånd.

    Doktorandhandledning:

    • Marcus Dahlquist, pågående, huvudhandledare
    • Joakim Olbers, pågående, biträdande handledare
    • Martin Jonsson, pågående, biträdande handledare
    • Auriba Raza, avslutad 2018, huvudhandledare

Artiklar

Alla övriga publikationer

Forskningsbidrag

  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 October 2023 - 30 September 2029
    Research problem and specific questions: Strong evidence links high outdoor temperatures to increased population morbidity, but little is known about the relationship between heat exposure indoors and its impact on health. Presently, no empirically supported recommendations regarding an upper indoor temperature threshold for health exist. Defining such a threshold is important as without this it will be difficult to establish any regulatory requirements that ensure that future buildings are sufficiently resilient to warmer summers. As the frequency of heat waves increases, understanding the sensitivity of different dwellings to outdoor temperature, especially in homes occupied by the elderly, is critical. This collaboration programme between six Swedish Universities aims to establish an evidence-based upper indoor temperature threshold for wellbeing
    identify dwelling-specific characteristics that are most likely to increase the risk of heat-related illness, develop a temperature sensitivity regression model for indoor temperature prediction, and visualise area-level heat-vulnerability of the buildings on interactive maps, made available for a wide variety of endusers.Data and method: We aim to collect indoor temperature and humidity data, self-reported information about sleep quality, mental and physical health, as well as dwelling-specific characteristics from 4,000 adults across Sockholm, Malmö, Göteborg and Umeå during summer months, 2024-2027, by using temperature loggers, automatic text messages and electronic questionnaires. Physiological health data will be collected from 400 senior citizens by using Actiheart-5, activity, heart rate and sleep monitors. The associations between indoor temperatures and physical and mental health outcomes will be examined by multiple regression models. A model for prediction of indoor temperatures in different types of buildings will be developed by fitting the collected indoor temperature data to a modified energy balance model.Relevance and utilisation: The sustainability of housing policy includes ensuring access to a healthy indoor environment for all socio-economic groups. Being able to predict how different buildings are likely to respond to high outdoor temperatures is important for mitigating their potentially harmful impact. The present programme aims to fill the gaps in knowledge regarding the role that different building characteristics play in personal temperature exposure and visualise these problems on interactive maps for wider public, which is important for improving heat epidemiology, preparing prevention programmes.Plan for programme realisation: The data will be collected during four summers, after which model development and data analyse will be conducted. Regular research group and stakeholder meetings will be held. Programme costs include salaries for a research assistant and statistician, costs for technical devices, as well as postal costs for the distribution of temperature loggers.
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 October 2023 - 30 September 2029
    Research problem and specific questionsUrban living environments challenge the individual’s capacity to maintain a good health throughout the course of life. In Sweden, current trends in housing and neighborhood conditions tend to further increase disparities in health. The rapid urbanization and densification of Stockholm County makes it an optimal setting for studying health effects of urban living, for example in relation to air quality, transportation noise, urban greenness, climate change and overcrowded housing. In this program, we aim to assess and develop strategies for building a sustainable city promoting equitable public health among inhabitants of urbanized areas.Data and methodsThe program will use a variety of different data materials and methods. To map environmental hazards in Stockholm County, a new GIS-based tool aimed at regional stakeholders will be developed. A new cohort, based on the National Environmental Health Survey 2023, will form the basis for analyses of environmental health associations and estimates of disease burden. Furthermore, the effects on children’s development, education and health from overcrowded housing will be investigated in a nation-wide cohort study and in an intervention setting. In a literature review, we will summarize evidence on environmental interventions which can guide stakeholders in implementing planning and mitigation measures.Relevance and utilizationThe national Commission for Equity in Health listed 7 key areas of life which determine health inequalities. Among these, the intended program has a focus on Housing and neighborhood conditions but is also of relevance for aspects of Early life development, Health behavior, and Control, influence and participation. By this program, we aim to establish a strong research infrastructure for monitoring and assessing the impact of the built environment on public health and for the promotion of environmental health equity. This is in line with several other initiatives and governing documents within Sweden, e.g. “Health as a driving force for the environmental goals and sustainable development”, initiated by Miljömålsrådet.Plan for program realizationThe program will be carried out at the Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, in collaboration with the Center for Occupational and Environmental medicine, Region Stockholm, and builds on six different work packages, each with its specific aims, activities, and deliverables. The researchers of the program represent many different disciplines, spanning from environmental medicine, public health and epidemiology to GIS, nursing and multicultural psychiatry, and will work closely together in the different work-packages. To ensure a good dialogue with end-users of our research, we will host, and take part in, an array of activities throughout the program progression, e.g. via reference groups, seminars, workshops, regional networks and other applied activities.
  • Byggnaders sårbarhet i ett förändrande klimat: Värmeexponering inomhus och folkhälsa
    Forte
    1 October 2023 - 30 September 2029
    Frågeställning: Det finns starka belägg för samband mellan höga utomhustemperaturer och ökad sjuklighet i befolkningen, men lite är känt om sambandet mellan höga inomhustemperaturer och deras påverkan på hälsan. För närvarande saknas evidensbaserade, hälsorelaterade rekommendationer för ett övre gränsvärde för inomhustemperatur. Avsaknaden av ett sådant gränsvärde gör det svårt att fastställa regelverk som bidrar till att nybyggda bostäder kan erbjuda ett lämpligt inomhusklimat under framtida varma somrar. När frekvensen av värmeböljor ökar är det viktigt att förstå vilka bostadstyper som är särskilt värmekänsliga och varför. Detta samarbetsprogram mellan sex svenska universitet syftar till att etablera ett evidensbaserat övre gränsvärde för inomhustemperatur relaterat till välbefinnande
    identifiera de byggnads- och omgivningsfaktorer, hos bostäder, som starkast bidrar till hälsofarliga inomhusförhållanden under värmeböljor
    utveckla en modell för att förutsäga inomhustemperatur utifrån utomhusförhållanden och bostadstyp, samt utveckla en metod för att visualisera byggnaders värmesårbarhet på interaktiva kartor på områdesnivå. Data och metod: Vi planerar att samla in data över inomhustemperatur, självrapporterad information om psykisk och fysisk hälsa, samt bostadsspecifika egenskaper från 4000 vuxna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå under sommarmånaderna 2024–2027. Data samlas in med hjälp av underhållsfria temperaturloggrar, ett automatiserat system för textmeddelanden och elektroniska frågeformulär. Dessutom kommer fysiologiska hälsodata samlas in från 400 äldre i Stockholms län med hjälp av Actiheart-5, energi-, hjärtfrekvens- och sömnmätare. Samband mellan inomhustemperatur och hälsoutfall kommer att undersökas med hjälp av modeller för multipel regression. En modell för att förutsäga inomhustemperaturer baserat på utomhusförhållanden och bostadstyp kommer att utvecklas baserat på insamlade data. Relevans och nyttiggörande: Bostadspolitikens hållbarhet är bland annat beroende av att alla socioekonomiska grupper i samhället har tillgång till en hälsosam inomhusmiljö. Kunskapen om faktorer som bidrar till att vissa bostäder lättare blir överhettade än andra är viktig för att kunna mildra värmeböljornas skadliga hälsopåverkan. Detta program har som mål att bygga upp kunskap om hälsoeffekter av inomhustemperaturer i bostadsmiljö, och på detta sätt bidra till rekommendationer, regelverk och förebyggande åtgärder för att undvika ohälsosamma inomhusmiljöer i framtiden. Genomförande: Datainsamlingen planeras pågå i fyra år, varefter modellutveckling och dataanalys genomförs. Regelbundna möten med forskargrupper och intressenter kommer att hållas. Programkostnaderna inkluderar löner för en forskningsassistent och statistiker, kostnader för teknisk utrustning, samt postkostnader för distribution av temperaturloggrar.
  • Swedish Research Council for Environment Agricultural Sciences and Spatial Planning
    1 January 2023 - 31 December 2025
  • Swedish Research Council for Environment Agricultural Sciences and Spatial Planning
    1 January 2023 - 31 December 2025
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2023 - 31 December 2025
  • Swedish Research Council for Environment Agricultural Sciences and Spatial Planning
    1 August 2020 - 31 July 2024
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2020 - 31 December 2022
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2020 - 31 December 2022
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 August 2012 - 31 July 2015

Anställningar

  • Senior Forskare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2021-

Examina och utbildning

  • Docent, Epidemiologi, Karolinska Institutet, 2019
  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för klinisk forskning o utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2009

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI