Hjärtsvikt i verkliga livet: epidemiologi, biomarkörer och kliniska studier på patienter med samsjuklighet – Krister Lindmarks forskargrupp

Biobankstudier i en hjärtsviktskohort från Umeå

I detta projekt som leds från Karolinska Institutet men med samarbete med Umeå universitet använder vi unika befolknings- och biobanksdata från norra Sverige för att undersöka varför vissa personer utvecklar hjärtsvikt och njursjukdom medan andra förblir friska. Studien utgår från en noggrant granskad kohort med över 5 000 patienter med hjärtsvikt från Umeå universitetssjukhus där över hälften deltagit i hälsoundersökningar och lämnat blodprover upp till flera decennier innan insjuknande. Dessa fall jämförs med data från friska personer.

Genom att analysera biomarkörer kopplade till bland annat inflammation, ämnesomsättning, njurfunktion och blodtryck vill vi identifiera tidiga tecken på ökad risk för hjärt- och njursjukdom. Vi kommer också att studera hur riskfaktorer som högt blodtryck, blodfetter, alkoholvanor och olika läkemedelsbehandlingar påverkar sjukdomsutvecklingen över tid. Genom att länka samman biobanksprover, primärvårdsdata och nationella hälsoregister skapas en unik möjlighet att kartlägga sjukdomsprocesser långt innan de första symtomen uppträder. Målet är att förbättra möjligheterna att förebygga hjärtsvikt och njursvikt samt att identifiera personer som kan ha särskild nytta av tidiga insatser och riktad behandling.

SCARF – Swedish Cardiac And Renal Failure Studies

I detta forskningsprogram undersöker vi om etablerade hjärtsviktsläkemedel men som inte studerats hos patienter med kombinerad hjärt- och njursvikt kan förbättra prognosen för personer som samtidigt lever med hjärtsvikt och svårt nedsatt njurfunktion. Dessa patienter löper mycket hög risk för sjukhusvård, försämrad njurfunktion och förtida död, men har ofta varit underrepresenterade i tidigare kliniska läkemedelsstudier.

De första delarna av projektet undersöker läkemedlet eplerenon och inleds med en pilotstudie där ett mindre antal patienter följs noggrant för att utvärdera behandlingens säkerhet, påverkan på livskvalitet, fysisk prestationsförmåga och njurfunktion. Resultaten kommer att ligga till grund för en större nationell multicenterstudie där eplerenon jämförs med dagens standardbehandling. Genom regelbundna kliniska undersökningar, blodprov och patientrapporterade mått kommer vi att studera både behandlingens nytta och eventuella biverkningar. Målet är att förbättra kunskapen om hur patienter med kombinerad hjärt- och njursjukdom bäst ska behandlas och att skapa vetenskapligt underlag för framtida behandlingsrekommendationer inom ett område där kunskapsluckorna fortfarande är stora.

ULRICA- Using SGLT2-inhibitors to Limit symptoms and Reduce NTproBNP In Cardiac ATTR Amyloidosis

I detta projekt undersöker vi om läkemedlet dapagliflozin kan förbättra symtom och livskvalitet hos patienter med transtyretinamyloidos (ATTR), en ovanlig men allvarlig sjukdom där felveckade proteiner ansamlas i bland annat hjärtmuskeln. När hjärtat påverkas kan det leda till svår hjärtsvikt med andfåddhet, trötthet och återkommande sjukhusvård. Trots stora framsteg inom diagnostik och nya sjukdomsspecifika behandlingar saknas fortfarande effektiva alternativ för många patienter med avancerad hjärtpåverkan. Dapagliflozin har visat goda resultat vid andra former av hjärtsvikt, men dess effekter vid ATTR-relaterad hjärtsjukdom är ännu inte klarlagda.

Projektet omfattar först en pilotstudie och därefter en större randomiserad klinisk studie där patienter från flera svenska universitetssjukhus deltar. Genom att följa förändringar i symtom, fysisk prestationsförmåga, hjärtfunktion och biomarkörer i blodet vill vi undersöka om behandlingen kan minska sjukdomsbördan och förbättra prognosen. Målet är att utveckla bättre behandlingsstrategier för en patientgrupp som idag har begränsade terapeutiska möjligheter och ett stort behov av nya effektiva behandlingar.

PREFERS - The Preserved and Reduced Ejection Fraction Epidemiological Regional Stockholm study

Projekt som leds av docent Mattias Ekström och som syftar till att förstå varför vissa personer med hypertoni utvecklar hjärtsvikt, särskilt hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF), medan andra inte gör det. Genom longitudinella kliniska studier kombineras ekokardiografi, blodtrycksmätningar, biomarkörer samt transkriptomiska och epigenetiska analyser för att identifiera tidiga mekanismer och riskmarkörer. Målet är att möjliggöra tidigare upptäckt, förbättrad riskstratifiering och mer individanpassad prevention av hjärtsvikt hos patienter med hypertoni.

CLUE - Congestion via LUng and IVC Evaluation

I detta projekt som leds av Dr Carl Haggård undersöker vi om ett enkelt och snabbt ultraljud av lungor och stora blodkärl kan förbättra vården för patienter som nyligen vårdats på sjukhus för hjärtsvikt. Trots att många patienter bedöms vara färdigbehandlade vid utskrivning har en betydande andel fortfarande kvarstående vätskeansamling i kroppen, vilket ökar risken för försämring och ny sjukhusinläggning. Genom att använda ett fokuserat ultraljud som kan utföras på några minuter vill vi identifiera tecken på dold övervätskning redan innan symtom uppstår.

I studien kommer patienter att undersökas vid utskrivning och vid det första återbesöket några veckor senare, och resultaten jämförs med traditionella kliniska bedömningar, blodprover och patientrapporterade symtom. Projektet syftar både till att undersöka hur vanligt kvarstående övervätskning är och om metoden kan bidra till bättre livskvalitet, färre återinläggningar och säkrare behandling. Om resultaten är positiva kan undersökningen bli ett enkelt och kostnadseffektivt verktyg för att förbättra uppföljningen av patienter med hjärtsvikt i rutinsjukvården.