Forskningsprojekt
Sepsis – förbättrad tidig upptäckt och behandling
Ansvarig: Kristian Ängeby
Doktorand: Cristian Duré
Samarbetspartners
Maria Cronhjort, KI DS
Martin Nordberg, KI SÖS
Katarina Bohm, Röda Korsets Sjuksköterskehögskola
Projektet syftar till att beskriva sambandet mellan efterlevnad av behandlingsriktlinjer och dödlighet för patienter med sepsis med särskilt fokus på könsskillnader samt att med hjälp av AI (naturliga språkmodeller) undersöka förekomsten av nyckelord relaterade till systemiska symtom vid sepsis som finns hos patienter på akutmottagningen.
Akut kolecystit – Preoperativa fynd och riskfaktorer för komplex kirurgi
Doktorand: Blend Fathalla
Samarbetspartners
Gabriel Sandblom, KI SÖS
Camilla Runfors, Ersta Diakoni
Ellinor Berglund, KI SÖS
I detta projekt studerar vi om ultraljudsundersökning utförd av akutläkare är jämförbar med undersökning utförd av röntgenläkare, om uldraljudsfynd kan användas för att beskriva naturalförloppet samt om ultraljudsfynd tillsammans med labprover kan användas för att predicera komplicerad kirurgi. Vidare studerar vi riskfaktorer för postoperativ infektion.
Att bli en kompetent läkare i det nya läkarprogrammet
Ansvarig:Jenny Liu
Doktorand: Caroline Barner
Det svenska utbildningssystemet för läkare genomgår en stor reform. Från 2021 blev läkarutbildningen 6-årig och legitimationsgrundande, medan bastjänstgöring (BT) införs som en del av specialiseringstjänstgöringen (ST). Det äldre systemet med en 5,5-årig utbildning och allmäntjänstgöring (AT) fasas ut.
Grundutbildningen är nu målstyrd och kompetensbaserad, vilket kräver hög kvalitet på handledning. Projektet syftar till att utvärdera implementeringen av reformen, med fokus på handledningens roll och medicinstudenters beredskap att arbeta som legitimerade läkare. Forskningsmetoderna är en kombination av kvalitativa och kvantitativa ansatser.
Virtuella patientfall i undervisning inom akutsjukvård
Ansvarig: Kristian Ängeby
Samarbetspartners
Isac Olsson, KI SÖS
Klas Karlgren, LIME
Anders Sondén, KI SÖS
I detta projekt undersöker vi hur virtuella patientfall kan användas för att komplettera annan undervisning. Virtuella patientfall kan tillåta mängdträning av akuta fall som studenterna annars inte skulle hinna se under sina placeringar och som inte kan täckas vid mer lärarintensiva och tidskrävande full-skale-simuleringar. Mer specifikt undersöker vi om virtuella patientfall kan stimulera reflektion över eget lärande och utveckla differentialdiagnostiskt tänkande
Prehospital detektion av STEMI ekvivalenter på EKG
Ansvarig: Martin Nordberg
Doktorand: Pontus Lantz
Samarbetspartner
Veronica Vicente, KI SÖS
De flesta läkare och sjuksköterskor inom akut och prehospital vård kan känna igen typiska ST-höjningsinfarkter på EKG men att känna igen de lika farliga s. k. STEMI-ekvivalenterna är betydligt svårare. I detta projekt används stora datamängder och maskininlärning för undersöka möjligheten att snabbt kunna hitta dessa hjärtinfarkter redan i ambulansen hos patienter som söker med bröstsmärtor där kardiell ischemi kan misstänkas.
Prediktionsmodeller för intrakraniell blödning och kroniska symtom efter mild traumatisk hjärnskada
Ansvarig: Li Yang
Målet med projektet är att utveckla en modell som förutsäger risken för hjärnblödning och blödning som kräver operation efter lätt traumatisk hjärnskada, samt att kartlägga dessa patienter och deras vård- och sjukskrivningsbehov samt identifiera riskfaktorer som predisponerar dem för långvariga symtom. Projektet genomförs i samarbete med bland andra Rebecka Rubenson Wahlin forskningsgrupp vid CLINTEC och Eric Thelins forskningsgrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Hantera diagnostisk osäkerhet genom safety-netting på akuten
Ansvarig: Jenny Liu
Safety-netting är en lovande metod för att hantera diagnostisk osäkerhet och därigenom minska risken för vårdskador pga. diagnostiska förseningar.
Syftet med detta projekt är att undersöka om trygga råd enligt safety-netting bidrar till att minska konsekvenserna av diagnostiska fel och vårdskador. Trygga råd innebär att man informerar patienten om hens förmodade diagnos och att viss osäkerhet finns, vad det förväntade förloppet är om bedömningen är korrekt (s.k. "gröna flaggor"), vilka symptom de bör vara uppmärksamma på (s.k. "röda flaggor") och när/var de bör kontakta vården igen vid försämring eller utebliven förbättring. Detta leder förhoppningsvis till en gemensam plan mellan läkaren och patienten samt skapar förutsättningar att använda individens och samhällets vårdresurser på ett optimalt och effektivt sätt.
Farliga och ofarliga bröstsmärtor
Ansavrig: Ellinor Berglund
Samarbetspartner
Kristian Ängeby
Studierna analyserar utvecklingen av akutbesök för bröstsmärta under perioden 2018–2028, med fokus på hur stor andel som resulterar i allvarliga diagnoser, såsom akut koronart syndrom. Projektet utvärderar även möjligheten att förbättra triageringen genom strukturerade riskbedömningsverktyg, i syfte att effektivisera, flöde, diagnostik och handläggning. Vidare undersöks hur patienter med bröstsmärta som inte är medicinskt farlig kan omhändertas på ett mer ändamålsenligt sätt, bland annat genom stärkt samverkan med primärvården.