Smärtmekanismer och behandling – Eva Koseks forskargrupp

Långvarig smärta – symptom eller sjukdom?

När det gör ont i ryggen, knät eller någon annan del av kroppen uppfattar vi oftast smärtan som en varningssignal som talar om för oss att något är fel i den smärtande kroppsdelen och när vi söker sjukvård ses smärta som ett symtom, dvs ett tecken på underliggande skada eller sjukdom. Men smärta är inte alltid ett symtom, den kan också vara en sjukdom orsakad av störd smärtreglering och i sådana fall krävs helt andra behandlingsstrategier för att komma till rätta med den.

Långvarig smärta drabbar ca 10-20% av befolkningen och utgör i ett globalt perspektiv den dominerande orsaken till nedsatt funktion. För den drabbade innebär smärtan och dess konsekvenser ett stort lidande och för samhället enorma ekonomiska kostnader eftersom effektiv behandling ofta saknas. Vanligen betraktas långvarig smärta som ett symtom på vävnadsskada eller inflammation (s.k. vävnadsskadesmärta, nociceptiv smärta), men smärtan kan också vara ett symptom på en sjukdom eller skada i nervsystemet (s.k. nervskadesmärta, neuropatisk smärta). Vissa typer av långvarig smärta uppkommer dock till följd av en störd smärtreglering (nociplastisk smärta) och denna typ av smärta är att betrakta som en sjukdom i sig. Många patienter som initialt led av ett nociceptivt smärttillsånd, t.ex. artros eller ledgångsreumatism (reumatoid artrit), utvecklar gradvis en nociplastisk smärta. När den nociplastiska smärtan väl har utvecklats fungerar det inte längre att behandla de smärtande kroppsdelarna och de vanliga smärtlindrande medicinerna fungerar inte heller. Smärtan blir allt mer svårbehandlad och eftersom denna typ av smärta är så vanlig föreligger ett enormt behov av nya, effektiva, behandlingsstrategier. Det övergripande syftet med vår forskning är att undersöka hur nerv- och immunsystemet interagerat avseende utvecklingen av långvarig smärta, med särskilt fokus på sjukdomsmekanismer vid nociplastisk smärta. Det yttersta målet är att bidra med kunskap som ligger till grund för att förhindra att nociplastisk smärta uppkommer samt möjliggöra nya behandlingsstrategier av denna svårbehandlade smärttyp.  

I vår kliniska smärtforskning studerar vi patienter med långvarig smärta och friska kontrollpersoner. Symtomens typ och svårighetsgrad graderas med validerade frågeformulär. Smärtkänsligheten och funktionen av kroppsegna smärtreglerande system undersöks med hjälp av kvantitativ känselmätning. Funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) används för att studera smärtrelaterad hjärnaktivering både i vila och under smärtstimulering och betydelsen av samspelet mellan olika nätverk i hjärnan för smärtupplevelsen studeras. Koncentrationerna av olika inflammatoriska ämnen bestäms i för smärttillståndet relevanta vävnader, i blodet och i ryggmärgsvätskan och analyseras i förhållande till symtomens svårighetsgrad och smärtrelaterad hjärnaktivering. Vi studerar särskilt hur samspelet mellan nerv- och immunsystemet påverkar smärtrelaterad signalering mellan olika vävnader och hjärnan. Aktiveringen av glia, nervsystemets immunokompetenta celler, undersöks med positronemissionstomografi (PET) och magnetisk resonansspektroskopi (MRS) används för att kvantifiera signalsubstanser (s.k., transmittorsubstanser) i hjärnan. Slutligen kombinerar vi genetiska analyser med kvantitativ känselmätning och neuroimaging (fMRI, PET, MRS) för att kartlägga smärtrelaterade mekanismer i hjärnan.

Forskningsprojekt

• Neuroimmun signalering mellan perifera vävnader och hjärnan hos patienter med smärta orsakad av knäledsartros, disk degenerativ sjukdom i ländryggen (nociceptiv smärta) eller diskbråck i ländryggen (övervägande neuropatisk smärta) och sambandet mellan graden av neuroinflammation och symtomens svårighetsgrad. 
   
• Är autoreaktiva IgG antikroppar hos fibromyalgipatienter (nociplastisk smärta) associerade med symtomens svårighetsgrad, patologi av perifera nerver, avvikelser i cerebral smärtaktivering och/eller hjärnans metabolism? 
   
• Smärtrelaterad hjärnaktivering och samspelet mellan hjärnans neuronala nätverk hos patienter med smärta orsakad av ledgångsreumatism, diskdegeneration eller fibromyalgi, skillnader och likheter mellan nociceptiv och nociplastisk smärta.
   
• Betydelsen av genetiska faktorer för kroppsegen smärtreglering hos patienter med diskdegeneration (nociceptiv ryggsmärta) eller fibromyalgi (generaliserad, nociplastisk smärta). Möjliga genetiska prediktorer för behandlingsutfall vid ryggkirurgi (fusion/diskprotes) hos patienter med diskdegenerativ sjukdom.