Evidensbaserade insatser: prevention, intervention och implementering – Pia Enebrinks forskargrupp

Evidensbaserade insatser: prevention, behandling, implementering

Syftet med gruppens preventiva och behandlingsinriktade projekt är att utvärdera metoder och insatser där målsättningen är att hjälpa barn, ungdomar, deras föräldrar, samt andra vuxna att behålla och utveckla god psykisk och fysisk hälsa. Behandlingar som utvärderas baseras framför allt på kognitiv beteendeterapi (KBT) och Dialektisk Beteendeterapi (DBT), men även på systemisk och funktionell familjeteori. Två av de arbetslivsinriktade projekten undersöker luftfartens arbetsvillkor och dess konsekvenser vad gäller den flygande personalens psykiska hälsa och flygsäkerhet, med syfte att utveckla preventiva interventioner med hög ekologisk validitet.

Vi studerar såväl preventiva som behandlande insatser, samt vad som bidrar till en hållbar implementering av metoder. De insatser som utvärderas baseras framför allt på kognitiv beteendeterapi (KBT). De kliniska projekten handlar exempelvis om universella, selektiva och indikerade föräldraskapsstöd, föräldra- och barninriktade psykologiska insatser för familjer med barn med beteendeproblem som har lätt för att bli arga eller hamna i bråk med andra, barn med oro, föräldrar i riskzon för misshandel, barn med föräldrar i fängelse. De arbetslivsinriktade projekten undersöker luftfartens arbetsvillkor och yrkeskrav samt dess konsekvenser vad gäller den flygande personalens psykiska hälsa och flygsäkerhet, med syfte att utveckla instrument och interventioner med hög ekologisk validitet. Nedan beskrivs vilka områden vi forskar inom.

Universella föräldraskapsstöd 

Forskargruppen utvärderar universella föräldraskapsstöd, det vill säga föräldrastöd som erbjuds alla föräldrar utan att föräldern själv eller barnet tillhör någon riskgrupp. I olika studier har vi fokus på föräldraskapsstöd som ges face-to-face genom ett gruppformat eller individuellt, men även de som utformats och är tillgängliga via internet. I forskargruppen och inom ramen för olika samarbeten med andra forskare utvärderas i föräldrastöd som utvecklats för föräldrar till de yngre barnen, liksom för de med äldre barn och tonåringar, för familjer som talar svenska likväl som för de som kommit till Sverige från andra länder. Vi undersöker om föräldrastöden är hjälpsamma för familjerna genom att de ökar och stärker välmående, resiliens, livskvalitet, och minskar potentiella riskfaktorer eller psykisk ohälsa.

Selektiva, indikerade och behandlande föräldraskapsstöd

Jämsides med att den nationella strategin om föräldraskap kom 2008 (”Föräldrastöd, en vinst för alla”) har föräldrastödsinsatser varit en viktig del av forskargruppens forskningsinriktning. Vi utvärderar hur man kan utforma stöd för föräldrar i olika utmanande situationer eller olika händelser i livet, eller hur de kan finnas och stötta sina barn när dessa har psykisk ohälsa. De insatser som utvärderas baseras framför allt på kognitiv beteendeterapi (KBT). Vi samarbetar med vårdcentraler, barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, och enheter inom kommun eller civilsamhälle. I många av våra studier utvärderar vi såväl föräldrarnas upplevelser av föräldrastöden som effekterna på utfall som föräldrakompetens, föräldrar och barns mående och emotionsregleringsförmåga.

Interventioner för barn med psykisk ohälsa

En annan forskningsinriktning är insatser för barn med psykisk ohälsa, t.ex. barn med beteendeproblem (trotssyndrom, uppförandestörning) eller med oro. Merparten av insatserna baseras på Kognitiv beteendeterapi och de kan utgå såväl från etablerade evidensbaserade behandlingar som t.ex. Coping Power Program eller program vi tagit fram till en specifik målgrupp. Vi inriktar oss på hur olika insatser kan utformas för att passa målgruppen på bästa sätt, undersöker hur de upplevs av barnen och deras familjer, vilka effekter behandlingsinsatserna har och om vi kan förstå vilka mekanismer som bidrar till ett bättre behandlingsutfall.

Implementering i reguljära verksamheter

Forskargruppen undersöker också hur föräldrastöd fungerar i praktiken vid implementering i reguljära verksamheter som socialtjänst, kommunala verksamheter, Kriminalvård. Här ingår frågor om hur föräldrastöd kan fortsätta användas efter en studie, och hur utbildningsinsatser kan utformas för att bidra till att sprida programmen.

Psykisk hälsa, arbetsvillkor och selektion i komplexa organisationer 

Ytterligare en inriktning är de arbetslivsinriktade forskningsprojekten som undersöker arbetslivets villkor och konsekvenser, och inriktar sig på att bidra till en säkrare, mer hållbar och psykiskt hälsosam arbetsmiljö inom framförallt komplexa organisationer som t.ex. flygindustrin. För närvarande pågår tre forskningsprojekt som syftar till att validera och förfina selektionsprocesser samt att utveckla interventioner och instrument för att identifiera risker i den flygande personalens organisatoriska kontext. 

Utveckling av mätinstrument

I flera av forskargruppens projekt utvärderas och utvecklas instrument som avser att kunna användas såväl i praktiken som i forskningssammanhang. 

Vi gör också psykometriska analyser och longitudinell validering av lämplighetstest för piloter samt utvecklar verktyg för undersökning av flygande personals organisatoriska och sociala arbetsmiljö. 

FöräldraWebben (ParentWeb)

 Flera randomiserade kontrollerade studier utvärderar ett internetbaserat föräldraskapsstöd baserat på KBT till föräldrar med tonåringar som utvecklats av forskargruppen. Programmet finns i ett kortare universellt format och i ett som riktas till föräldrar som upplever konflikter och bråk med tonåringen. I en studie jämförs FöräldraWebben med ABC för tonårsföräldrar där en universell målgrupp där deltagarna slumpas till antingen föräldrastöd i grupp (ABC-tonår), föräldrastöd online (FöräldraWebben) eller väntelista. En annan studie om den universella FöräldraWebben görs i samarbete med forskare vid Stockholms universitet (universell nivå). 

Projekt för att främja integration och anpassning bland nyanlända ungdomar och deras föräldrar (PIA-projektet). 

I detta samarbete med forskare på Örebro universitet utvärderas ett universellt föräldraskapsstöd som forskare i forskargruppen varit med och tagit fram, liksom preventiva insatser för tonåringar. Målgruppen är familjer som migrerat till Sverige under de senaste åren.  

Lilla ABC

Forskargruppen är delaktig i en stor randomiserad kontrollerad studie av Lilla ABC, som riktas till föräldrar till de små barnen 0-2 år. Denna studie leds av forskare vid Institutionen för Folkhälsa, KI, och inom BVC.   

Steg-för-steg: Vårdmodell för familjer med barn som har lätt för att bli arga eller hamna i bråk

Detta projekt riktas till föräldrar med barn i åldrarna 8-16 år med beteendeproblem. En stegvis vårdmodell utvärderas med ett internetbaserat föräldrastöd som ett första steg till alla föräldrar, liksom fortsatta insatser till förälder och barn med fortsatta behov, där Virtual reality kompletterar KBT-behandlingen.  

STOPPA Bas

Detta är ett projekt som utvärderar genomförbarhet, upplevelse och effekter av DBT-behandling vid sexuella övergrepp. Behandlingarna som utvärderas har genomförts vid SiS-behandlingshem. 

Tryggare barn

En randomiserad kontrollerad studie av insatsen Tryggare barn där målgruppen är vårdnadshavare som blivit anmälda till socialtjänsten för misstänkt våld eller kränkning mot barn.  

Utvärdering av ett föräldraskapsstöd inom Kriminalvården

 Den föräldrainsats som i dagsläget erbjuds föräldrar på fängelser i Sverige ”För våra barns skull” har utvärderats i en kontrollerad studie. Det som utvärderas är insatsens effekt på kvaliteten i föräldrar-barn-relationen, föräldraskap och attityd till kriminalitet. 

Utveckling och utvärdering av insatser till barn med föräldrar i fängelse 

Somatiska tillstånd

Insatser för att minska psykologisk ohälsa vid hjärtinfarkt.

Hur fungerar internetbaserat föräldrastöd i praktiken? 

En implementeringsstudie där effekter av internet-Komet utvärderas när programmet används i reguljära verksamheter. Läs mer här.

Hur kan man skala upp föräldrastöd? 

En implementeringsstudie där cirka 100 kommuner som arbetar reguljärt med föräldrastödsprogrammen ABC och Komet deltar. Huvudfrågeställningen i studien är att undersöka hur kvalité och effekter påverkas av en utbildningsmodell som möjliggör större spridning av programmen. Läs mer här.

Hållbar flygsäkerhet - metodutveckling och interventioner för att mäta, förändra och förebygga (organisatoriska) risker inom luftfarten

Projektets syfte är att identifiera faktorer för riskbeteenden i piloternas organisatoriska kontext samt utveckla proaktiva interventioner i flygsäkerhetsarbetet. 

Hållbar flygsäkerhet - med fokus på kabinpersonal ur ett risk- och säkerhetsperspektiv 

Projektet undersöker sambanden mellan de nya anställnings- och arbetsvillkoren inom trafikflyget med avseende på kabinpersonals hälsa och konsekvenser för passagerar- och flygsäkerheten.

Kvalifikationer för framtidens luftfart. Validering, utveckling och optimering av urvalsinstrument och lämplighetstester för piloter 

I projektet undersöks vilka förmågor och kapaciteter som bäst predicerar lämplighet för pilotyrket i förhållande till de operativa och arbetsmiljömässiga förutsättningar som idag råder inom flygindustrin, samt vilka metoder som bäst testar dessa förmågor på ett tillförlitligt och effektivt sätt.